Utbyte av information mellan revisor och kund sker i allt större grad genom digitala verktyg och med hjälp av digitala kommunikationsmetoder. Det innebär att revisionsprocessen blir mer automatiserad vilket resulterar i en minskning av fysiska möten mellan revisor och kund. I sin tur kan det leda till att relationen mellan parterna påverkas. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på revisorns perspektiv när digitaliseringens påverkan på revisor-kundrelationen har studerats. Genom att även inkludera kundperspektivet i denna studie kan eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer och kunder upptäckas. Vidare är digitaliseringen en ständig process där nya och mer utvecklade verktyg introduceras hela tiden. Således blir tidigare forskning snabbare irrelevant i jämförelse med en mindre föränderlig bransch.  Syftet med studien är att förklara hur digitaliseringen har påverkat relationen mellan revisor och kund ur ett revisors- och kundperspektiv. För att besvara syftet bygger studien på en kvalitativ forskningsstrategi där totalt åtta respondenter deltagit genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att fel kommunikationsmetod vid fel tillfälle kan leda till fler missförstånd och oklarheter, vilket i sin tur kan leda till minskat förtroende och en sämre relation. Således finns tecken på att när mer kommunikation mellan revisorn och kunden sker mer på distans, kan relationen mellan dem bli svårare att bygga upp. En konsekvens av att en bra relation inte finns kan bli att revisorn blir mer utbytbar vilket innebär ökad revisorsrotation. Samtidigt visar även resultatet att digitala verktyg och kommunikationsvägar kan leda till en mer relevant kommunikation vilket kan stärka förtroendet samt förbättra relationen. Revisorn kan genom att använda digitala hjälpmedel på rätt sätt skapa mervärde för kunden och därmed bygga en bättre relation. / Communication and exchange of information between auditor and client occur increasingly through digital tools and communication platforms. This means that the audit process becomes more automated which result in fewer physical meetings between auditor and client which could affect the relationship between the parties. Previous studies have mostly focused on how digitalisation might affect the relationship between auditor and client from an auditor-perspective. By also including the client-perspective in this study, we will be able to notice possible differences in perceptions between auditors and clients. Furthermore, digitalisation is an ongoing process where new and more developed tools available for auditors appear constantly. This means that previous studies will become irrelevant faster compared to a less changing industry.  The purpose of this study is to explain how digitalisation affects the relationship between auditor and client from an auditor- and client-perspective. In order to answer this purpose a qualitative approach have been adapted where a total of eight respondents have taken part through semi-structured interviews.  Findings show that more misunderstandings and uncertainties can occur if the wrong communicationmethod is used at the wrong time, which may damage the trust between the auditor and client and therefore also damage their relationship. Therefore, there are signs that when the communication is taken place on a distance to a greater extent, the relationship could become harder to develop. One consequence of a bad relationship could be that the auditor becomes more commutable which result in greater auditor-rotation. However, the findings also show that digital tools and ways of communicating can result in more relevant communication which could lead to a strengthened trust and better relationship. The auditor could therefore, by using the digital aids available in a way that creates value for the client, build a better relationship with them.

Titel: Relationen mellan Revisor och Kund- en Idealbild: En empirisk kundperspektivstudie med fokus på ideal kontra lagstadgade ramar Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Maria Mejstedt och Marthina Tedesund Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 – januari Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning utifrån ett revisorperspektiv tyder på att relationen mellan revisorn och kunden är central vid hot mot oberoendet och revisionskvaliteten. Däremot efterlyses mer forskning från ytterligare perspektiv. Syftet med denna studie är därmed att studera relationen från ett kundperspektiv och kontrastera dennes idealbild av sin revisor ur ett flerdimensionellt perspektiv mot de lagstadgade kraven på objektivitet i revision. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och konstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv med tillämpning av en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning, vidare sker tematisk analys där teman söks i intervjusvaren som fördelas i grupper. Svaren tolkas med förankring i tidigare forskning samt genom bearbetning av oss som författare där vi reflekterar/diskuterar över det framkomna resultatet. Resultat & slutsats: Studien tyder på att kundens idealbild av relationen till sin revisor är kopplad till revisorns insatthet och förståelse i kundens verksamhet, dock endast till den grad revisionskvaliteten inte äventyras. Vid anlitandet av större revisionsbolag tycks förhållandet vara transaktionellt fokuserat, vid mindre kan en närmare personlig och social kontakt skönjas. Dock framkommer en överensstämmande bild av hur idealbilden gällande revisor-kundrelationen framställs; en närmare relation anses vara önskvärd. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka hur studiens framtagna idealbild skiljer sig mellan olika kundbranscher samt vilken påverkan kundens idealbild av relationen har på revisorns beteende. Vidare är konkurrenssituationen på revisorsmarknaden intressant att koppla till kundens idealbild och revisorns villighet att anpassa sig för att inte förlora kunder i en konkurrenskraftig marknad. Studiens bidrag: Denna studie bidrar med ett nytt perspektiv på revisor-kundrelationen, vilket är av intresse för såväl revisorer som intressenter och redovisnings-/revisionslitteratur. Revisorer gynnas av en djupare förståelse kring relationen för möjligheten att förstå och tillmötesgå kundens idealbild. Detta bidrar till ökad revisionskvalitet vilket även tredje part främjas av. / Title: The Ideal Relationship between the Auditor and the Client: An empirical client perspective study focusing on ideals versus legislation Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Maria Mejstedt and Marthina Tedesund Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: Previous research from an auditor perspective indicates that the relationship between the auditor and the client is a central factor in concerns regarding objectivity threats and the quality of audit. This research field will greatly benefit from new perspectives. This study therefore aims to investigate this relationship from the client’s perspective in a multidimensional manner, as well as put the client’s ideal relationship in contrast to the auditor’s legislative requirements regarding objectivity. Method: This study adopts a hermeneutic and constructivist perspective alongside an abductive research approach. A qualitative research method is used including semi-structured interviews for the empirical segment of the study. The theoretical part of the study is connected to, and based on, earlier research. When analyzing the results, a thematic analysis approach is applied. The results are then discussed and interpreted by us as authors where we put them in relation to earlier research and theories to generate new conclusions. Result & Conclusions: The results of this study indicate that the client’s ideal image of the relationship is closely connected to the auditor’s insertion in and understanding of the client’s business. However, this only applies as long as the audit quality is not compromised. Differences based in the size of the audit firms has also appeared; clients with large auditing firms seem to have a transactional approach whereas clients with smaller auditing firms seem to have a more relational approach. However, a consistency appears regarding the ideal relationship; that it would be closer and have a more relational focus. Suggestions for future research: For future research, there is a need to examine how the ideal image concluded from this study differs between client sectors, as well as the impact the client's ideal image would have on the auditor behaviors. Furthermore, future research could also cover the effect of the auditor’s competitive situation and the willingness to adapt towards the client’s ideal image in order to keep their clients in an increasingly competitive market.   Contribution of the thesis: This study provides with a new perspective of the auditor-client relationship, which should be of interest for as well practitioners and standardization authorities as stakeholders and accounting/audit literature. A more extensive understanding concerning the relationship in contrast to the legislation should be considered beneficial in legislation updating as well as for all parties affected by the threats to impartialness by the auditor.