<p>I den klassiska litteraturen om avkastningskurvan antas riskpremier vara tidsinvarianta medan modernare jämviktsteorier tillåter risken att variera över tiden. Studien utgår från båda teorierna när korta investeringar i långa obligationer från Storbritannien analyseras. Vidare analyseras vilken effekt olika löptider har på obligationernas överavkastning. När vi kontrollerar för direkta löptidseffekter, givet konstant kortränterisk erhålls ett direkt samband som är i paritet med likviditetspreferenshypotesen. När kortränterisken tillåts att ha olika effekter över löptiden är det uppenbart att den dokumenterade löptidspremien är en kompensation för kortränterisken. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den korta räntan utgör en tillfredställande beskrivning av risk på avkastningskurvans extremt senare del i en relativt enkel modell.</p>

I den klassiska litteraturen om avkastningskurvan antas riskpremier vara tidsinvarianta medan modernare jämviktsteorier tillåter risken att variera över tiden. Studien utgår från båda teorierna när korta investeringar i långa obligationer från Storbritannien analyseras. Vidare analyseras vilken effekt olika löptider har på obligationernas överavkastning. När vi kontrollerar för direkta löptidseffekter, givet konstant kortränterisk erhålls ett direkt samband som är i paritet med likviditetspreferenshypotesen. När kortränterisken tillåts att ha olika effekter över löptiden är det uppenbart att den dokumenterade löptidspremien är en kompensation för kortränterisken. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den korta räntan utgör en tillfredställande beskrivning av risk på avkastningskurvans extremt senare del i en relativt enkel modell.

Uppsatsens explorativa syfte är att utforska samt beskriva riskpremiens storlek och utveckling för de EPADs som handlas för olika elprisområden på den nordiska elmarknaden. Riskpremien har definierats enligt de prissättningsteorier som ursprungligen formulerats av Fama &amp; French (1987) och beräknats ur ett ex post-perspektiv. Studien omfattar drygt 700 EPAD-kontrakt från perioden 2006 till 2014 Tillämpning av deskriptiv statistik visar existensen av betydande riskpremier vars tecken och storlek varierar mellan områden och tidsperioder. Detta är i linje med tidigare resultat av Kristiansen (2004) samt Marckhoff &amp; Wimschulte (2009). Några långsiktiga trender har inte kunnat säkerställas statistiskt. Grafisk analys av säsongsmönster visar på låga (höga) riskpremier sommartid (vintertid) för samtliga områden utom Oslo där omvänt förhållande råder. Oslo samt de danska områdenas kontrakt handlas i contango, övriga områden i backwardation. Samtliga kontrakts riskpremier minskar dock över time-to-maturity, vilket stämmer överens med de riskpreferenser som beskrivs av Hillier et al., (2010). Resultaten från denna explorativa studie kan användas för att hitta intressanta perspektiv och frågeställningar till vidare forskning. Resultaten kan även vara av intresse dels för aktörer som använder EPADs för prissäkring och dels för de institutioner som verkar för en effektiv nordisk elmarknad, exempelvis NordREG, Energimarknadsinspektionen och Nord Pool. / This exploratory paper aims to describe the magnitude and development of risk premium in EPADs traded for different electricity price areas in the Nordic electricity market. Risk premium is defined according to the pricing theories originally formulated by Fama &amp; French (1987), and calculated through an ex post perspective. The study includes more than 700 EPADs from 2006 to 2014. Application of descriptive statistics indicates existence of significant risk premia whose sign and magnitude varies between regions and time periods. This is in line with previous results by Kristiansen (2004) and Marckhoff &amp; Wimschulte (2009). Any long-term trends have not been validated statistically. Graphical analysis of seasonal patterns revealed low (high) risk premium in summer (winter) for all areas except Oslo, where the seasonal patterns are the opposite. EPADs for Oslo and the Danish regions are traded in contango and all other areas in backwardation. Risk premia for all contracts do however approach zero when approaching maturity, which is consistent with theory of risk preferences described by Hillier et al., (2010). The results of this exploratory paper can be used to find interesting perspectives and research questions for further research. The results may also be of interest both for traders who are using EPADs for hedging purposes and the institutions aiming to achieve an efficient Nordic electricity market, such as NordREG, the Swedish Energy Markets Inspectorate and Nord Pool.

The focus of this study is to map, classify and analyse how different risk premia strategies that are fully implementable, perform and are affected by different economic environments. The results are of interest for practitioners who currently invest in or are thinking about investing in risk premia strategies. The study also makes a theoretical contribution since there currently is a lack of publicised work on this subject. A combination of the statistical methods cluster tree, spanning tree and principal component analysis are used to first categorise the investigated risk premia strategies into different clusters based on their correlation characteristics and secondly to find the strategies’ most important return drivers. Lastly, an analysis of how the clusters of strategies perform in different macroeconomic environments, here represented by inflation and growth, is conducted. The results show that the three most important drivers for the investigated risk premia strategies are a crisis factor, an equity directional factor and an interest rate factor. These three components explained about 18 percent, 14 percent and 10 percent of the variation in the data, respectively. The results also show that all four clusters, despite containing different types of risk premia strategies, experienced positive total returns during all macroeconomic phases sampled in this study. These results can be seen as indicative of a lower macroeconomic sensitivity among the risk premia strategies and more of an “alpha-like” behaviour. / Denna studie fokuserar på att kartlägga, klassificera och analysera hur riskpremie-strategier, som är fullt implementerbara, presterar och påverkas av olika makroekonomiska miljöer. Studiens resultat är av intresse för investerare som antingen redan investerar i riskpremiestrategier eller som funderar på att investera. Studien lämnar även ett teoretiskt bidrag eftersom det i dagsläget finns få publicerade verk som behandlar detta ämne. För att analysera strategierna har en kombination av de statistiska metoderna cluster tree, spanning  tree  och  principal  component  analysis  använts.  Detta  för  att  dels  kategorisera riskpremie-strategierna i olika kluster, baserat på deras inbördes korrelation, men också för att finna de faktorer som driver riskpremiestrategiernas avkastning. Slutligen har också en analys över hur de olika strategierna presterar under olika makroekonomiska miljöer genomförts där de makroekonomiska miljöerna representeras av inflation- och tillväxtindikatorer. Resultaten  visar  att  de  tre  viktigaste  faktorerna  som  driver  riskpremiestrategiernas avkastning  är  en  krisfaktor,  en  aktiemarknadsfaktor och  en  räntefaktor.  Dessa  tre  faktorer förklarar ungefär 18 procent, 14 procent och 10 procent av den undersökta datans totala varians. Resultaten  visar  också  att  alla  fyra  kluster,  trots  att  de  innehåller  olika  typer  av riskpremiestrategier,  genererade  positiv  avkastning  under  alla  makroekonmiska  faser  som studerades. Detta resultat ses som ett tecken på en lägre makroekonomisk känslighet bland riskpremiestrategier och mer av ett alfabeteende.

Bakgrund: Analytikerhus och banker har i dagsläget en betydande roll för värderingen av företag och allmänhetens investeringsbeslut som följer dessa aktörers råd. Oavsett värderingsmetod så har analytikern en stor frihet i värderingsprocessen och det finns mycket möjligheter för subjektiva bedömningar och antaganden. Varför är detta viktigt? Jo, analytikernas ändamål skiljer sig mellan företag. Vissa aktieanalytiker arbetar med uppdragsanalyser, där ett företag begär en publik analys för att marknadsföra både sitt bolag och sin aktie, fokus kan ofta befinna sig på möjligheter för företaget i fråga snarare än hot. Vissa aktieanalytiker jobbar med M&amp;A transaktioner, där det istället kan vara fördelaktigt för köparens team att komma fram till en låg värdering för att köpa ett bolag billigt men för säljaren gäller motsatsen. Olika ändamål kan skapa utrymme för missvisande värderingar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur svenska analytikerhus och banker jobbar med företagsspecifika riskpremier för att sedan kunna analysera hur de skiljer sig åt och belysa hur och när riskpremierna används av de olika analytikerna. Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med svenska analytiker från analytikerhus och banker, vars dagliga verksamhet består av företagsvärdering och/eller rådgivning. Efter empiriska data presenterats har denna ställts mot befintliga teorier och annan forskning för att skapa en redogörelse över hur analytikerna skiljer sig åt gällande riskpremierna Slutsats: En justerad CAPM används av nästan alla respondenter. De främsta riskerna som identifierades hos analytikerna vissa sig vara branschrisk, vinstvolatilitet, överlevnadsrisk, ledning, kund- och leverantörsberoende. Största skillnad var vilka risker analytikerna väljer att inkludera i prognos och i riskpremier. Författarna har identifierat att en storlekspremie används endast vid arbete med onoterade bolag av revisionsbyrå. Erfarenhet har visat sig vara avgörande vid skattningen av avkastningskravet, författarna menar att det kan finnas en koppling till bias i detta sammanhang. / Background: Analyst firms and banks currently play a significant role in the valuation of companies and the public's investment decisions that follow the advice of these players. Regardless of the valuation method, the analyst has a great deal of freedom in the valuation process and there are many opportunities for subjective assessments and assumptions. Why is this important? Well, the purpose of the analysts differs between companies. Some stock analysts work with commissioned analyzes, where a company requests a public analysis to market both its company and its stock, the focus can often be on opportunities for the company in question rather than threats. Some equity analysts work with M&amp;A transactions, where it may instead be advantageous for the buyer's team to arrive at a low valuation to buy a company cheaply, but for the seller the opposite applies. Different purposes can create room for misleading valuations. Purpose: The purpose of the study is to analyze how Swedish analyst firms and banks work with firm-specific risk premiums in order to then be able to analyze how they differ and shed light on how and when the risk premiums are used by the various analysts.  Methodology: The study is based on a qualitative study in the form of interviews with Swedish analysts from analyst firms and banks, whose daily operations consist of company valuation and / or financial advice. After empirical data has been presented, this has been set against existing theories and previous research to create a description of how analysts differ regarding current risk premiums.  Conclusion: An adjusted CAPM is used by almost all respondents. The main risks identified by the analysts turned out to be industry risk, profit volatility, survival risk, management, customer and supplier dependence. The biggest difference was which risks the analysts choose to include in the forecast and in risk premiums. The authors have identified that a size premium is only used when working with unlisted companies by an auditing firm. Experience has proven to be crucial in estimating the required rate of return, the authors believe that there may be a connection to bias in this context.