Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder. Hur nära den verkliga samtiden låg Söderbergs beskriving av kvinnorna? Det är en central fråga för uppsatsen. Söderberg var medveten om sin samtid, ytterst medveten.

I Identitetskris undersöks ambivalensen hos den fiktiva figuren doktor Glas. En svängande osäkerhet tar sig uttryck genom såväl karaktärens självsyn som genom de större frågor som karaktären ställer sig om människan och dess varande. Dessa tankar och frågor står att finna i de dagboksanteckningar som doktorn fingeras skriva, vilka har varit föremålet för uppsatsens analys. Doktor Glas framställs i ena stunden som ensam, viljesvag och självkritisk för att i nästa stund framställas som en man fylld av självförtroende och kraft som står över sina medmänniskor. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv kopplas karaktärens ambivalenta självsyn samman med hans uttalanden om Darwins utvecklingslära och om förhållandet djur­–människa. Glas uttrycker längtan efter ett tillstånd där människan inte teoretiserar hela sin tillvaro och istället lever mer ödmjukt och enkelt. På samma gång uttrycker han ett förakt mot människans ursprung bland djuren och förespråkar den civiliserade och tänkande människan. Analysen visar hur doktorns identitetsvacklande kan hänga samman med hans kluvna uttalanden kring människan som särskild från andra djur, från naturen och från sitt ursprung. Söderbergs stora idéroman visar sig innehålla mer känslogrund och fler paradoxer än vad man först kanske tror, när man väljer att se på den ur ett nytt perspektiv. Romanen kanske till och med kan sägas innehålla ett posthumanistiskt frö …

The present essay is a translation study on the two French versions of the Swedish novel Doktor Glas, by Hjalmar Söderberg. As one among relatively few Swedish novels of its time, Doktor Glas has been translated and re-translated. The main purpose of this study is to identify and explain differences between the two French versions of Doktor Glas, concerning the ways the literary style of the Swedish author has been translated. By focusing on the methods of translation (transitions, omissions and the use of footnotes) used by the different translators, I examine to what extent the later ones have been successful in rendering what I call the “söderbergian” style/”le style söderbergien”. For this purpose, certain passages from the two French versions have been examined and compared to the corresponding passages within the original text. The different translators have used different methods of translation, some of which are and have sometimes been considered as controversial, for example in terms of their capacity to render the author-specific style into another language. A main conclusion in this study is that the re-translation is the more faithful of the two French versions of the “söderbergian” style/”le style söderbergien”.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod. I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget. Inombords bär han på förbjudna känslor och tankar, och bortträngandet av dessa skapar en neuros. I uppsatsen argumenterar jag för att de otillåtna tankar som Martin bär på är erotiska känslor för modern, vilka han burit på sedan barnsben. Martin brottas således med ett oidipuskomplex.  Detta oidipuskomplex gör sig ständigt påmint i romanen, och har en stark påverkan på Martin, bland annat i hans relationer till kvinnor.

<p>The present essay is a translation study on the two French versions of the Swedish novel <em>Doktor Glas</em>, by Hjalmar Söderberg. As one among relatively few Swedish novels of its time, <em>Doktor Glas</em> has been translated and re-translated.</p><p>The main purpose of this study is to identify and explain differences between the two French versions of <em>Doktor Glas</em>, concerning the ways the literary style of the Swedish author has been translated. By focusing on the methods of translation (<em>transitions,</em> <em>omissions and the use of footnotes</em>) used by the different translators, I examine to what extent the later ones have been successful in rendering what I call the “söderbergian” style/”le style söderbergien”. For this purpose, certain passages from the two French versions have been examined and compared to the corresponding passages within the original text.</p><p>The different translators have used different methods of translation, some of which are and have sometimes been considered as controversial, for example in terms of their capacity to render the author-specific style into another language. A main conclusion in this study is that the re-translation is the more faithful of the two French versions of the “söderbergian” style/”le style söderbergien”.</p>

No description available.

Hjalmar Söderberg är en svensk författare vars verk i allra högsta grad lever kvar i våra dagar, vilket visar sig i de mångtaliga omtolkningar på hans romaner som uppkommit under 2000-talet. Med detta arbete vill jag dels analysera Hjalmar Söderbergs mest uppmärksammande roman Doktor Glas (1905), dels utveckla en didaktisering av de sentida pastischer som sprungit ur verket och belysa pastischernas postmoderna tendenser. Mitt syfte är också att undersöka hur dagens gymnasielärare ser på användandet av Hjalmar Söderbergs texter i sin undervisning. I arbetet intervjuar jag sex yrkesverksamma svensklärare som pekar på olika förtjänster med att använda sig av Söderbergs texter i elevsammanhang, däribland språket, stockholmsskildringen, de etiska och moraliska frågeställningarna som tas upp i texterna samt Söderbergs texter som förmedlare av ett svenskt kulturarv. Därutöver har jag själv gått ut i skolan och provat min didaktisering av de sentida omtolkningarna av Söderbergs Doktor Glas med en elevgrupp. Eleverna har sedermera fått besvara en skriftlig uppgift om pastischerna samt en utvärderande enkät om hur de upplevde mitt lektionsmoment. Utifrån detta diskuterar jag hur och varför Söderbergs texter kan ha en plats i skolundervisningen samt vilka förtjänster det finns med att undervisa om postmodernistisk litteratur i skolan. Resultatet från lärarintervjuerna och elevenkäterna för mitt resonemang in på hur vissa elever kan ha svårigheter att förstå äldre texter och forna tiders moralsyn, men också nyttan av att utmana sina egna perspektiv och sin egen tids tankesätt. Med min ansats om en postmodern litteraturdidaktik i åtanke diskuterar jag undervisningsformens problem, men också dess möjligheter: att utveckla en historisk förståelse för litteratur och att klargöra villkoren för konstnärligt skapande, vilket i förlängningen kan gagna den egna kreativiteten.

This thesis consists of two parts. Part one revolves around a construction for homogeneous Gorenstein ideals and properties of these ideals. Part two focuses on the behavior of the Boij-Söderberg decomposition of lex ideals. Gorenstein ideals are known for their nice duality properties. For codimension two and three, the structures of Gorenstein ideals have been established by Hilbert-Burch and Buchsbaum-Eisenbud, respectively. However, although some important results have been found about Gorenstein ideals of higher codimension, there is no structure theorem proven for higher codimension cases. Kustin and Miller showed how to construct a Gorenstein ideals in local Gorenstein rings starting from smaller such ideals. A modification of their construction in the case of graded rings is discussed. In a Noetherian ring, for a given two homogeneous Gorenstein ideals, we construct another homogeneous Gorenstein ideal and so we describe the resulting ideal in terms of the initial homogeneous Gorenstein ideals. Gorenstein liaison theory plays a central role in this construction. Using liaison properties, we examine structural relations between the constructed homogeneous ideal and the starting ideals. Boij-Söderberg theory is a very recent theory. It arose from two conjectures given by Boij and Söderberg and their proof by Eisenbud and Schreyer. It establishes a unique decomposition for Betti diagram of graded modules over polynomial rings. In the second part of this thesis, we focus on Betti diagrams of lex ideals which are the ideals having the largest Betti numbers among the ideals with the same Hilbert function. We describe Boij-Söderberg decomposition of a lex ideal in terms of Boij-Söderberg decompositions of some related lex ideals.

The purpose of this essay has been to examine how the concept of class, based upon György Lukács theory of reflection, is shown in the novel Doctor Glas by the author Hjalmar Söderberg. Class is also compared to its relation to locations mentioned in the novel. The method the essay is using, is a comparative reading between the novel and the chronicle En Stockholmskrönika från sekelskiftet, also written by Söderberg. I try to trace and point out where these differences can be shown, in relation to where the characters in the novel are geographically located. The essay confirms that the concept of reflection does not apply, or fails to do so, on Söderberg’s novel or on the compared chronicle.

Söderberg electrodes take part in the production of ferroalloys, copper, nickel, platinum, and calcium carbide. They are involved in a continuous and with low costs operation. The study of such electrodes is essential, since research and new findings will provide us with vital information regarding the operation of such furnaces leading to a more efficient production. Therefore, the study of Söderberg electrodes materials characteristics is of great importance. The current work refers to the thermal properties of Söderberg electrode paste by focusing on the thermal conductivity coefficient from room temperature up to 800 °C with the Transient Plane Source (TPS) method applied to an electrode paste material with softening point at 65°C. Another electrode paste with higher softening point at 90 °C and an already baked material are studied to some extent. The study gives significant results for the thermal conductivity coefficient for all the investigated cases. Results indicate variation of coefficients regarding the phase evolved during heating at different temperatures. In principle, thermal conductivity of the green paste with low softening point decreases until 400°C and increases after the baking point which is found in between 400-500°C. A few measurements for the green paste with higher softening point indicate the same trend. For the case of the fully baked electrode, thermal conductivity seems to keep an increasing trend according to temperature increase. On the two last mentioned materials, more experimental work will be conducted in future. / Söderberg-elektroder används till produktionen av ferrolegeringar, koppar, nickel, platina och kalciumkarbider. De är involverade i kontinuerliga och lågkostnadsoperationer. Studien av sådana elektroder är väsentlig eftersom forskning och nya fynd kommer att ge oss viktig information om driften av sådana ugnar vilket leder till en effektivare produktion. Därför är studien av Söderberg-elektrodens materialegenskaper av stor betydelse. Det nuvarande arbetet refererar till de termiska egenskaperna hos Söderberg-elektrodpastan genom att fokusera på den termiska konduktivitetskoefficienten från rumstemperatur upp till 800°C med den TPS-metoden (Transient Plane Source) tillämpad på ett elektrodpasta-material med en mjukningspunkt vid 65°C. En annan elektrodpasta med en högre mjukningspunkt vid 90°C samt ett redan bakat material studeras även till viss del. Studien ger signifikanta resultat för värmeledningsförmågan för alla undersökta fall. Resultaten indikerar på variationer av koefficienterna gällande fasen som utvecklas under uppvärmning vid olika temperaturer. I stort sett minskar värmeledningsförmågan hos den gröna pastan med låg mjukningspunkt upp till 400°C och ökar efter bakningspunkten som finns mellan 400-500°C. Några mätningar för den gröna pastan med en högre mjukningspunkt visar samma trend. När det gäller den helt bakade elektroden verkar värmdeledningsförmågan hålla en ökande trend beroende på temeperaturökningen. På de två sistnämnda materialen kommer mer experimentellt arbete att genomföras i framtiden.