Med ett nytt perspektiv att se arkitekturens roll i staden, har jag arbetat med att utveckla och testa mig fram via olika interventioner för att se hur sociala samspel och möten kan uttryckas i den byggda miljön. Mitt examensarbete går ut på att jag tar upp Mattias Kärrholms avhandling, Arkitekturens territorialitet, där hans diskussion angående territoriell makt i förhållande till den gestaltning som finns i stadens olika offentliga rum ligger till grund för mitt arbete.Med ett fokus på hur det offentliga rummets gestaltningar kan (eller inte kan) stödja ett icke-kommersiellt anspråkstagande ur ett socialt perspektiv, skapade jag ett tillfälligt rum, ett publikt vardagsrum, för att se hur detta vardagsrum påverkade platsen och de människor som rörde sig där. Platsen för mina interventioner är Hjulhamnsgatan i Malmö. Vardagsrummet är ett resultat av mina interventioner som har grundat sig ur Kärrholms teorier, med ett extra stort fokus på vad han själv kallar för territoriella produktionsformer.Huvudfråga:Hur kan en offentlig gata som idag inte har någon tydlig och uttalad social användning, tydligare visa sina möjligheter som mötesplats för människor?Underfrågor:Vilka relationer till platsen har människorna och hur påverkar de olika relationerna varandra?Vilka brister finns på platsen och hur kan de transformeras för att förbättra möjligheterna till en mötesplats? / With a new perspective to see the role of architecture in the city, I have worked to develop and test various interventions to see how social interactions and meetings can be expressed in the built environment. My degree project is based on examining Mattias Kärrholm’s dissertation, the Territoriality of Architecture, where his discussion of territorial power in relation to the shape of the city’s various public spaces forms the basis of my work.With a focus on how the public spaces can (or can not) support a non-commercial claim from a social perspective, I created a temporary room, a public living room, to see how this living room affected the site and the people who moved with in it. The place for my interventions is Hjulhamnsgatan in Malmö, Sweden. The living room is a result of my interventions, based on Kärholm’s theories, with an extra focus on what he calls forms of territorial production.My main research question:How can a public street, which today has no clear and pronounced social use,more clearly showcase their opportunities as a meeting place for people?Second Questions:What relationships with the place do people have and how they affect the different relationshipseach other?What shortcomings are in place and how can they be transformed to improve the possibilities for a meeting place?

This is an ecocritically oriented study with elements of autoethnography, of Stina Jackson's book Ödesmark and Therése Söderlind's Norrlands svårmod: roman om ett försvinnande. With a focus on the portrayal of Swedish northern nature in literature the study investigates whether the Norrland view of nature has changed since Romanticism or whether the Norrland forests are still as dark, mysterious and magical as they were during Romanticism. The study also examines whether nature is described as anthropomorphic or metaphysical in these novels. Finally, the essay discusses how the "non-human" is portrayed in the books and how it is used to alienate on different levels. As a result, the study shows that there are still romantic elements in nature literature that are dark, mysterious, and magical. Nature is described slightly differently between the authors; Söderlind has a more anthropocentric approach to the environment in her book while Jackson maintains a more metaphysical perspective. Jackson's metaphysical perspective gives her characters animalistic appearance and behaviours, alienating them in society. In Söderlind's anthropocentric perspective, nature makes a backdrop for the characters' lives.