Syftet med denna studie är att få förståelse för hur HR-personal inom polisen, sjukvården och räddningstjänsten upplever och beskriver förutsättningarna att ta hand om medarbetare i sorg och kris. Det finns inte någon tidigare forskning om polisens, räddningstjänstens eller sjukvårdens HR- personals upplevelse av att hantera och bemöta medarbetare i sorg eller kris. De studier som finns har sitt fokus på hur det är för den sörjande, hur vårdpersonal upplever sorg, död och kris på jobbet samt någon enstaka studie om arbetsplatsers policys samt medarbetare och chefers upplevelse gällande sorg, kris och död (Holmgren, 2021; Hazen, 2008; Bloomer m.fl., 2010; Bauer, 2011; McKenzie, 2013). De teoretiska begrepp som används i denna studie är KASAM (Antonovsky, 1991) och rollstress (Eklöf, 2017, s.58). Skillnaden dem emellan är i stora drag att KASAM fokuserar på en människas attityd och känslor till livet och allt som händer i livet (Antonovsky, 1991, s.38), medan rollstress handlar om hur svårt och tidspressat någons arbete är och hur det jobbet då påverkar en person (Eklöf, 2017). Vetenskapsteoretiska utgår studien från kritisk realism (Danermark, Ekström & Karlsson, 2018) med inspiration från grundad teori (Dalen, 2015). Vidare utgår studien från en abduktiv ansats (Fejes & Thornberg, 2017). Datainsamlingen gjordes genom sju stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där sex stycken skedde via Zoom och en via telefon. Alla intervjuerna spelades in med godkännande av intervjupersonen för att sedan transkriberas och analyseras. De som intervjuats är personer som jobbar inom HR hos polisen, räddningstjänsten och på sjukhus i Sverige. Det är ett urval som grundar sig i en mix av kriterieurval som är inspirerat av grundad teori (Dalen, 2015, s.60–63, 53–55) och avsiktligt urval (Yin, 2018, s.93–94). Resultat visar att de intervjudeltagarna – som jobbar med personalfrågor och med HR hos polisen, sjukhus och räddningstjänst i Sverige - upplever att de har tillräckliga resurser för att inom sin yrkesroll hantera medarbetare i sorg och kris. Intervjudeltagarna upplever att polisen, räddningstjänsten och sjukvården som arbetsgivare har de resurser och den kunskap som behövs för att bemöta medarbetare i kris och sorg. Intervjudeltagarna upplever det som att det finns resurser och stöd för sörjande och att sorgearbete på arbetsplatsen fungerar bra, även om en del intervjudeltagare berättar att det finns utrymme för förbättringar. / The purpose of this study is to gain an understanding of how human resource (HR) personnel in police, healthcare and rescue services experience and describe the conditions for caring for employees in times of grief and crisis. There has been no earlier research on the experience of these HR personnel when taking care of and dealing with colleagues that are grieving or in crisis. The existing studies focus on how it is for the bereaved, how healthcare staff experience grief, death and crises at work, some studies about workplace policies and the experience of co-workers and managers regarding grief, crisis and death (Holmgren, 2021; Hazen, 2008; Bloomer et al., 2010; Bauer, 2011; McKenzie, 2013). The theoretical concepts applied in this study are KASAM (Antonovsky, 1991) and roll stress (Eklöf, 2017, s.58). The main difference between them is that KASAM focuses on an individual’s attitude and feelings towards life and all that happens in life (Antonovsky, 1991, s.38), whereas roll stress focuses on the difficulty and time-pressured nature of someone’s work and how that work then affects the individual (Eklöf, 2017).Theoretical theory, the study is based on critical realism (Danermark, Ekström & Karlsson, 2018) with inspiration from grounded theory (Dalen, 2015). Furthermore, the study is based on an abductive approach (Fejes & Thornberg, 2017). Data collection comprised seven qualitative, semi-structured interviews: six via Zoom and one by phone. With prior approval of the interviewees, all interviews were recorded for later transcription and analysis. Those interviewed are people who work in HR with the police, the rescue service and in hospitals in Sweden. This selection was made based on a mix of criteria as suggested by basic theory (Dalen, 2015, s.60–63, 53–55) and intentional selection (Yin, 2018, s.93–94). Results show that the interview participants - who work with personnel issues and with HR at the police, hospitals and rescue services in Sweden - feel that they have sufficient resources to take care of colleagues in grief or in crisis in their professional role. The interviewees feel that, as employers, the police, health care and rescue services provide the resources and knowledge needed to respond to colleagues experiencing bereavement or in crisis. The interviewees believe that the resources and support for the bereaved and the mourning process in the workplace work well, even though some interviewees say that there is room for improvement.

Studiens syfte är att utifrån professionellas erfarenheter undersöka hur vuxnas sorgeprocesser yttrar sig samt hur de professionella bemöter sörjande personer. Undersökningen baseras på professionellas erfarenheter och kunskaper om sorgeprocesser. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med professionella som alla i sin yrkesroll möter vuxna i sorg. En tematisk analys har använts och fem teman framkom: vuxnas sorgeprocesser, förhållningssätt gentemot sörjande, lyssnande och validerande stöd, stöd i sorgen och verktyg i professionen. För att analysera resultatet användes Kübler-Ross teori om sorgens fem faser och begreppet komplicerad sorg. Kübler-Ross teori fokuserar på sorgeprocessens faser. Den komplicerade sorgen fokuserar på när sorg kvarstår med patologiska symptom. I resultatet framgick att de professionella upplevde sorgeprocessen som dynamisk och kontextbunden. Professionellas främsta förhållningssätt i bemötande har bland annat presenterats vara värderingsfritt och anpassat. Professionella har uttryckt att vuxna människor i sorg behöver ett icke tidsbegränsat, närvarande och anpassat stöd. Dessutom har professionellas utbildning och erfarenhet visat sig utgöra verktyg i professionen och vara nyckeln till ett adekvat och gynnsamt sorgestöd. / The purpose of the study is to examine professional’s experiences of adult’s grieving processes and how they treat bereaved people. Seven semi-structured interviews were conducted with professionals who all in their professional role meet adults in grief. A thematic analysis was used and five themes emerged: adults' grieving processes, attitudes towards grieving, listening and validating support, support in grief and tools in the profession. To analyze the results, Kübler-Ross' theory of the five phases of grief and the concept of complicated grief were used. Kübler-Ross theory focuses on the phases of the grieving process. The complicated grief focuses on when grief persists with pathological symptoms. The results showed that the grieving process of adults was experienced by professionals as dynamic and context-bound. Professionals' main approach towards grieving people has been presented as neutral and context dependant. Professionals have expressed that grieving adults need support that is not time limited and characterized by presence and adapted support. Furthermore, professional´s education and experiences have been shown to be elements in the profession that is key to adequate and beneficial bereavement support.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en stor sorg som uttrycks på olika sätt hos olika individer. Sorgen drabbar inte bara familjen utan även vårdpersonal som upplever att det får svårigheter att identifiera föräldrars behov och stödja dem i deras sorgeprocess. Därför är det viktigt att få reda på hur föräldrar upplever vårdpersonalens stöd efter att deras barn dött. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött. Metod: Studierna berör föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött och valdes från databasen CINAHL complete och genom två manuella sökningar. Litteraturöversikten har utgått från Fribergs metod och presenterar resultat från tio vetenskapliga engelskspråkiga artiklar. Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: Behovet av samtal och information, Behovet av kontinuitet och en god relation och Behovet av uppföljning och engagemang. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver litteraturöversiktens styrkor och svagheter och vad som kan ha påverkat både utformningen och tillvägagångssättet. I litteraturöversiktens resultat diskuteras hur föräldrar vars barn dött på sjukhus upplevde vårdpersonalens stöd efter beskedet om barnets diagnos, vad som är viktigt vid dödsögonblicket samt efter det att barnet dött och hur uppföljning påverkar föräldrar. I resultatet diskuteras även vad föräldrar önskar av vårdpersonalen i de olika faserna. Resultatet diskuteras även utifrån Travelbees omvårdnadsteori med fokus på begreppet människa. / Background: Losing a child is a great sadness that is expressed in different ways by different individuals. Grief affects not only the family but also health professionals who describe difficulties identifying parents' needs for support. Therefore, it is important to explore how parents perceive the health care professionals support after their child died. Aim: The aim of this literature review was to describe the parents' perceptions of support from health care professionals after the death of their child. Method: The studies concern parental perceptions of health professionals’ support after their child died and was selected from the database CINAHL complete and through two manual searches. The literature review was based on Friberg’s method and presents results from ten English scientific research articles. Results: The result includes three main themes: The need for conversation and information, The need of continuity and a good relationship and The need of follow up and commitment. Discussion: Method discussion describes the literature reviews strengths and weaknesses and what may have influenced both the design and approach. The literature reviews results discusses how parents whose children died in hospitals experienced health care professionals support after information about the child's diagnosis, what is important at the moment of death and after the child died and how follow-up affects parents. The result also discusses what parents want from health care professionals in the different phases. The results are also discussed based on Travelbees nursing theory with focus on the concept of man.