Studien, en multicenterstudie, som genomfördes vid barnpsykiatriska mottagningar i mellansverige, med kvantitativ ansats och konsekutivt urval ämnade utforska om ett deltagande i föräldrautbildningen STRATEGI för omsorgspersoner till barn med ADHD påverkar synen på familjefunktionen. Den ämnade också undersöka om självskattningsskalan SCORE- 15 som ännu inte validerats för svenska förhållanden kan urskilja en klinisk population i Sverige och valideras med hjälp av instrumentet Familjeklimat. Datainsamling skedde via upprepade mätningar via standardiserade protokoll i samband med föräldrautbildningen STRATEGI. Resultaten visade att deltagande i föräldrautbildningen STRATEGI kan ha effekt på synen på familjefunktionen för de omsorgspersoner som rapporterar högst problemtyngd. Resultaten i studien korrelerar väl med mätningarna från tidigare studier av kliniska populationer av O'Hanrahan (2016). Validiteten hos SCORE-15 tycks vara hög. SCORE-15 tycks fungera för en svensk population och bedöms kunna urskilja en klinisk population. SCORE-15 visar sig vara ett användbart kliniskt instrument. / The study, a multicenter study, conducted at the child psychiatric clinics in central Sweden, with a quantitative approach and consecutively selection aimed to explore whether a participation in the parental training programme STRATEGI for caregivers to children with ADHD affects the perception of family function. It meant also to examine whether self-rating scale SCORE-15 can distinguish a clinical population in Sweden and be validated using the instrument Familjeklimat. Data collection was done through repeated measurements using standardized protocols in connection as the caregivers participated in the programme. The results showed that participation in the parental education programme STRATEGI could have an effect on the perception of family function for the caregivers who reported having the largest impact of problems. The results of the study correlates well with measurements from previous studies of clinical populations (O'Hanrahan (2016). The validity of the SCORE-15 appear to be high. SCORE-15 seems adapted to a Swedish population and is expected to distinguish a clinical population. SCORE-15 is therefore a useful clinical instrument.

Ett syfte med denna uppsats var att undersöka om det går att validera det för svenska förhållanden nya skattningsinstrumentet Score-15 (Stratton, P., Bland, J., Janes, E & Lask, J. 2010) i förhållande till skattningsinstrumentet Familjeklimat (Hansson, 1989). Ytterligare syften med uppsatsen var att söka svar på frågorna om det är möjligt att med Score-15 urskilja gruppen familjer som söker familjebehandling från en normalgrupp (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016), samt om det går att mäta förändring av familjefunktionen hos familjer genom skattningar före- och efter familjebehandlingen? Studien är kvantitativ utifrån ett material bestående av totalt 34 familjer som själva sökt familjebehandling hos en av två familjeenheter i Uppland. Familjemedlemmarna har var för sig fyllt i skattningsformulären Score-15 och Familjeklimat vid två tillfällen: innan familjebehandlingen inletts och efter avslutad behandling eller efter tre månader. Resultaten av studien visar att Score-15 och Familjeklimat är valida skattningsinstrument. Det är möjligt att med hjälp av Score-15 skilja ut de familjer som sökt familjebehandling från en normalgrupp samt att Score-15 även kan mäta en förändrad familjefunktion / This thesis has three aims. Firstly, to examine whether the assessment instrument Score-15 (Stratton, Bland, Janes, & Lask, 2010), hitherto unfamiliar in Sweden, can be validated in comparison with the Swedish assessment instrument Familjeklimat (Hansson, 1989). Secondly, to ascertain whether Score-15 can be used in order to distinguish families who seek family treatment from a normal group (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016). Thirdly, we have examined whether it is possible to measure changes in the ways families function by performing assessments with Score-15 before and after family treatment. We have performed a quantitative study based on material acquired through our work with 34 families who applied on their own initiative to two family treatment units in Uppland county, Sweden. Each family member completed the assessment questionnaires in Score-15 and Familjeklimat twice – once before initiation of family treatment, and once either after the completed course of treatment, or three months after treatment started. Our results demonstrate that both Score-15 and Familjeklimat are valid assessment instruments. We have also been able to show that Score-15 can be used to distinguish between families who seek treatment from a normal group, and that Score-15 is capable of measuring changes in family functioning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om skattad familjefunktion påverkades av parsamtal på familjerådgivning och om det förelåg någon skillnad i behandlingsutfall mätt med SCORE-15 beroende på om deltagarna gått i sedvanlig familjerådgivning eller familjerådgivning med inkludering av Feedback Informerad Terapi (FIT). Åttiotvå deltagare skattade familjefunktion vid inledning av familjerådgivningen. Trettioåtta undersökningsdeltagare skattade sin familjefunktion med SCORE-15 både före och efter parsamtal vid familjerådgivning. Av de 38 fick 18 (47.4%) familjerådgivning med FIT och 20 (52.6%) sedvanlig familjerådgivning. Resultatet visade en statistisk signifikant förbättring avseende skattning av total familjefunktion mätt med SCORE-15 före och efter familjerådgivning och en signifikant större förändring i SCORE-15 före och efter familjerådgivningen för de deltagare som fick sedvanlig familjerådgivning jämfört med FIT. Deltagarna i sedvanlig familjerådgivning hade dock en sämre familjefunktion inledningsvis, vilket innebar en större möjlighet till förbättring. Därutöver undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer familjerådgivares upplevelser av huruvida familjefunktion påverkas av familjerådgivning, med eller utan inkludering av FIT och huruvida de upplevde någon skillnad i behandlingsutfall beroende på om FIT inkluderas i familjerådgivningen. Familjerådgivare upplevde att familjefunktionen förbättrades efter familjerådgivning. Däremot upplevde de inte någon skillnad i behandlingsutfallen beroende på om individer fått familjerådgivning med FIT eller inte. Studiens begränsningar och de kliniska implikationerna diskuteras.

SCORE-15 är ett självskattningsformulär som avser att mäta familjens samspel utifrån tre teman; styrkor, problem och kommunikation. Det har tagits fram i England, där det används i forskning och kliniskt familjeterapeutiskt arbete. Denna studie validerar mätinstrumentet SCORE-15:s användbarhet i Sverige, genom att undersöka 70 icke kliniska familjer. Vi har jämfört de icke kliniska familjernas SCORE-15 resultat med resultat från 159 kliniska familjer i Sverige. En jämförelse har även gjorts med tidigare forskningsresultat från England och Irland. För att få en spridning av testet till icke kliniska familjer har familjer i Stockholms, Östergötlands och Kronobergs län ombetts fylla i SCORE 15. Tjugotvå personer fyllde i ett retest efter 1–2 veckor. Studien visar att det går att skilja icke kliniska familjer från kliniska familjer. / SCORE-15 is a self-report questionnaire, purposed at measuring the family's interaction based on three themes: strengths, problems and communication. It was developed in England, where it is currently used in family therapy research and clinical work. Our study validates the SCORE-15 instrument’s applicability in Sweden by investigating 70 non-clinical families. We compared SCORE-15 results from non-clinical families with results from 159 clinical families in Sweden. A comparison was also made with previous research from England and Ireland. In order to get a statistical spread, non-clinical families in Stockholm, Östergötland and Kronobergs län were asked to fill in the SCORE 15 test. Twenty-two persons filled in a retest after 1-2 weeks. The study shows that it is possible to distinguish non-clinical families from clinical families.

The Systemic Clinical Outcome and Routine Evaluation version 15 (SCORE-15) is an assessment used to assess for clinical change in family functioning. The SCORE-15 has been demonstrated in the past to be a reliable and valid measure for assessing for clinical change and is largely used throughout the UK. However, the SCORE-15 lacks the ability to determine whether an individual's change in family functioning is clinically significant. This study aims to establish a reliable change index and clinical cutoff score based on a US sample so that researchers and clinicians can determine clinically significant change. A sample of 63 clinical participants and 244 community participants completed the SCORE-15, including 165 community participants who completed the SCORE-15 a second time. Results established a cutoff of 51.92 and a reliable change index of 17.51 for the SCORE-15. This indicates that therapy clients who improve their SCORE-15 score by at least 17.5 points and who cross the threshold of 52 during the course of therapy are considered to have experienced clinical significant improvement.