Within the educational system you will experience students from different cultures, thus the question was asked: what are the expectations on you as a teacher when working with the students’ process of a positive identity view? The essay has examined how elementary school and the sami school work with identity in school and in history class. The investigation has been executed through Critical Doscourse Analysis (CDA) on the source material Syllabi and course plan for history subject for elementary school and sami school fråm 1994 and 2011, and syllabus for sami school from 1996. The results presented reveals a change in how the words identity and the sami people are assoicated with and how these concepts should be treated in the syllabi and the cours plans for history from 1994 and 2011. In the syllabi and course plan in history from 1994 identity is strongly associated with culture and cultural heritage and the sami perspective should be included as a part of the swedish and nordic perspective. The sami school has provided the teachers with a guidance in the history subject including how to teach in order to mediate a sami perspective. In the syllabus and course plan for history from 2011, the sami perspective is exkluded and instead the sami people are placed in a context of learning about “the others”. Identity is no longer strongly associated with culture in this syllabus, but instead the focus is directed towards language and historical narratives connected with identity development.

I och med att Sverige röstade för Urfolksdeklarationen år 2007 erkände den svenska staten samiskt självbestämmande i bland annat utbildningsfrågor. Aktörer inom såväl staten som Sametinget har under det senaste decenniet föreslagit att Sametinget skall överta ansvaret för sameskolan från den statliga myndigheten Sameskolstyrelsen, men detta har inte skett. Denna uppsats analyserar policyprocessen kring att förändra sameskolans styrning mellan åren 2004-2017, och varför den har stagnerat i ett ickebeslut. Detta studeras i relation till Sametingets möjligheter att driva samisk utbildningspolitik; en form av samiskt självbestämmande. Genom att göra en fallstudie inspirerad John W. Kingdons dagordningsmodell visar denna studie på svårigheterna för Sametinget att driva utbildningspolitiska frågor. Sametinget gör upprepade försök att få upp frågan kring sameskolan styrning på den statliga dagordningen, men både den politiska kontexten och problemförståelsen skiljer sig på den statliga nivån. På den statliga nivån har frågan kopplats till ineffektiv myndighetsutövning emedan frågan inom Sametinget har politiserats utifrån bristen på självbestämmande. Därtill har intresset för frågan varierat inom Sametinget under perioden. Sametingets partier tycks fästa olika stor vikt vid frågan och den politiska majoriteten har skiftat under den undersökta perioden. Resultaten pekar på att den form av icke-beslut som Sametinget utsätts för under policyprocessen är en form av statligt maktutövande, avsiktlig eller inte, mot Sametinget och en begränsning av självbestämmandet. Även om Sametinget vid flera tillfällen driver frågan och staten inte motsätter sig förslagen tas ändå inget verkställande beslut. Sametingets nuvarande institutionella arrangemang tycks utifrån denna studies resultat inte ge möjligheter att förverkliga samiskt självbestämmande inom utbildningspolitiska frågor.

No description available.

No description available.