• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2365
  • 1093
  • Tagged with
  • 3458
  • 3458
  • 3456
  • 1094
  • 1069
  • 235
  • 233
  • 199
  • 185
  • 185
  • 183
  • 182
  • 164
  • 156
  • 153
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

3D-Printing av betongÄr det möjligt att printa ut enfamiljshus i Sverige?

Sheikh, Mustafa, Zahedi, Yasin January 2021 (has links)
Byggbranschen är alltid i förändring och sättet att bygga utvecklas ständigt inom byggbranschen. Att bygga enfamiljshus idag krävs det mycket arbete och byggbranschen kritiseras ofta när det gäller hastighet som behövs för nybyggnationer. Byggbranschen behöver därför en ny metod och kanske kan 3D-printing vara en alternativ lösning i framtiden. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka om det finns möjligheter att kunna bygga enfamiljshus i Sverige med hjälp av 3D-printing. Underökningens har genomförts genom att intervjua olika personer samt söka information på Internet.Syfte med föreliggande examensarbete är att undersöka om det finns möjligheter att kunna bygga enfamiljshus i Sverige med hjälp av 3D-printing.Slutsatsen visar att det är möjligt att skriva ut enfamiljshus i Sverige men en viss utveckling måste ske. Både material och tekniken har kapacitet att kunna printa ut enfamiljshus, men armering och isolering är en stor fråga för både forskare och företagare och detta utforskas fortfarande. Just nu går det att hantera armering och isolering endast manuellt. / The construction industry is always changing and the way of building is constantly evolving in the construction industry. Building a single-family house today requires a lot of work and the construction industry is often criticized when it comes to the speed needed for new construction. The construction industry therefore needs a new method and perhaps 3D printing can be an alternative solution in the future. This thesis therefore aims to investigate whether there are opportunities to build single-family houses in Sweden with the help of 3D printing. The survey was conducted by interviewing different people and searching for information on the Internet.The purpose of the present thesis is to investigate whether there are opportunities to build single-family houses in Sweden with the help of 3D printing.The conclusion shows that it is possible to print single-family houses in Sweden, but a certain development must take place. Both materials and technology have the capacity to print single-family houses, but reinforcement and insulation is a major issue for both researchers and entrepreneurs, and this is still being explored. Right now, reinforcement and insulation can only be handled manually.
42

Förbättring av ledtid och resursutnyttjande på AGAs avtalsprocess / Improvement of cycle time and resource utilization in the contract process of AGA

Weber Stråle, Hanna January 2018 (has links)
AGA Gas AB är ett gasföretag som ingår i den större koncernen The Linde Group och varje år skrivs över tusen avtal med nya och redan existerande kunder. Processen från att en säljare upprättar ett avtalsförslag med en kund till att avtalets specifikationer är registrerade i AGAs affärssystem kan ta upp till en månad och rutinen för att upprätta avtalen, som sker med hjälp av avtalsmallar, uppfattas som krånglig och ostrukturerad. Arbetet görs med syftet att komma med förslag på förbättringar av avtalsprocessen genom att korta dess ledtid, göra mallarna enklare för säljarna att arbeta med och minska risken för fel. Frågeställningarna som användes var, vilka brister finns i processen, vad är det som orsakar bristerna och kan flödet utvecklas och effektiviseras för att minska risken för fel? Teorier som använts för att analysera insamlade data är teorier från Six Sigma och offensiv kvalitetsutveckling, samt teorier kring att skapa möjlighet tillständiga förbättringar. DMAIC-modellen har använts som arbetsmetod med intervjuer som datainsamlingsmetod och orsak-verkan-diagram för att analysera insamlade data.    Processen har kartlagts och data har samlats in via intervjuer för att identifiera vilka brister som finns. För att kunna avgöra vilka brister som har en påverkan på processens kvalitet definierades tre faktorer som kan ses som kritiska för att processen ska leva upp till de behov som finns. De tre faktorerna antal felaktigt registrerade avtal i SAP, processens ledtid och graden av resursutnyttjande. I ett orsak-verkan-diagram togs tre huvudsakliga påverkansfaktorer fram till fenomenet med felaktiga fakturor. De tre påverkansfaktorerna i sin tur påverkas även de av andra faktorer.   Utifrån de identifierade bristerna togs mål för förbättringar fram som innebar att inga krediteringar ska orsakas av fel i avtalsprocessen, ledtiden ska vara max en vecka, och de avtalsmallar som används ska vara enkla och snabba för säljarna att använda. För att kunna ge förslag på hur förbättringarna skulle kunna designas undersöktes vilken potential som finns i de program som redan finns delvis implementerade i AGAs verksamhet men som inte utnyttjas till fullo i avtalsprocessen. Resultatet blev att det finns två system, Sales Force och Scrive, som har potential att lösa flera av de problem som orsakar kvalitetsbrister i avtalsprocessen.    Slutsatsen av studien blev att det finns brister på tre för processen kritiska punkter; (1) antal felaktigt registrerade avtal i SAP, (2) processens ledtid och (3) graden av resursutnyttjande. Den första kritiska faktorn, antal felaktigt registrerade avtal i SAP kan ses som ett slutgiltigt Y-värde processen ger upphov till och som påverkas av X-faktorerna; missförstånd av avtalsdata vid registrering i SAP, att fakturor skickas med gamla prisuppgifter och fel i rabattering på avtalet. X-faktorerna i sin tur påverkas av en rad orsaksfaktorer varav de orsaksfaktorer som går att styra är kopplade till dåligt standardiserade avtalsmallar och att ledtiden blir för lång. Ledtiden kan kortas genom att införa elektronisk signering av avtal och digitalisera avtalshanteringen. Graden av resursutnyttjande kan ökas genom att ta hänsyn till säljarnas synpunkter och förenkla deras arbete med att upprätta avtal, avtalsmallarna behöver standardiseras för att alla ska göra på samma sätt. Implementering av systemen Sales Force och Scrive innebär möjlighet att bevara kundnöjdheten på lång sikt och införande av löpande mätningar av processen upprätthålla kvalitet över tid och minskar risken att fel uppstår. / AGA Gas AB is a gas company that is part of the world leading gas consolidation The Linde Group. Thousands of agreements are signed each year between AGA and new or existing customers. The process from when a seller sets up a contractual proposal with a customer to the point when the agreement's specifications are registered in AGA's business system can take up to one month and the routine to set up the agreements, using contractual templates, is perceived as difficult and unstructured. The work is done with the purpose of making suggestions for improvements in the contract process by shortening its lead time, making the templates easier for the sellers to work with and reduce the risk of errors. The questions that were used are what are the shortcomings in the process, what causes the shortcomings, and how can the process be developed and improved to reduce the risk of errors? Theories used to analyze collected data are theories of Six Sigma and offensive quality development, as well as theories about creating potential improvements. The DMAIC model has been used as a working method with interviews as the main data collection method and cause-effect diagrams to analyze collected data.   The process has been mapped and data have been collected through interviews to define which shortcomings that exist in the process. Three factors have been defined as critical to the process’ quality; number of deficiencies in contracts registered in SAP, process lead time, and degree of resource utilization. In a cause-effect chart, three main factors of influence were defined to the phenomenon of incorrect invoices. The three impact factors, in turn, are also affected by other factors.   Based on the identified shortcomings, improvement goals have been created that state that no incorrect invoices should be caused by the contract process, the lead time should be a maximum of one week, and the contract templates used should be simple and quick for the sellers to use. To provide suggestions on how the improvements could be designed, the potential of some programs already partially implemented in AGA's business were investigated. The result was that there are two systems, Sales Force and Scrive, which have the potential to solve several of the problems that cause quality shortcomings in the contract process.    The conclusion of the study was that there are shortcomings in three critical points for the process; (1) the number of incorrectly registered contracts in SAP, (2) the lead time of the process and (3) the degree of resource utilization. The first critical factor, the number of incorrectly registered contract in SAP can be seen as a final Y-value the process produce and which is affected by the X-factors; misunderstanding of contract data when registering in SAP, that invoices are sent with old price information and errors with discounts on the contracts. The X-factors in turn are affected by several causal factors, of which the causal factors that can be controlled are linked to poorly standardized contract templates and long lead time. Lead time can be shortened by introducing electronic signing of contract and digitalizing contract handling. The degree of resource utilization can be increased by acknowledging the sellers' opinions and simplifying their work of creating contracts, the agreement templates need to be standardized for everyone to execute them in the same way. Implementation of the systems Sales Force and Scrive gives the opportunity to maintain customer satisfaction on long term and the introduction of ongoing measurements of the process maintain quality over time and reduce the risk of errors occurring.
43

Utvärdering av handhållen 3D-skanner DotProducts DPI-8

Stolpe Diamant, Pär, Eriksson, Dan January 2016 (has links)
Within the measurement technology area, an easy to use 3D-scanner to create three-dimensional point cloud has entered the market. Compared to traditional laser scanning, data collection is done quickly and at low cost. This kind of equipment is carried with one hand, and registered objects are presented in the display of the equipment. The scanning is performed by the operator while walking around in the area, which makes this technique more cost effective than traditional laser scanning. The instrument is revolutionizing as far as data acquisition goes, but only a few previous studies about 3D-scanners that use real time feedback of uncertainties have been made. Therefore, it is important to evaluate the equipment and document achieved uncertainties to determine in which applications it is useful. The purpose of this study was to evaluate the achieved uncertainties of the DotProducts DPI-8 handscanner, compared to the Leica Nova MS50 by scanning different materials indoors, as well as elongated objects outdoors. Part of the study was performed by scanning a room, containing different types of materials, which were compared. Another part of the study investigated whether the scanner is capable of scanning a railing, which was performed outdoors to determine if the scanner is appropriate to scan long objects outdoors. In addition, different spheres were scanned to evaluate if they are adequate to use in the registering of pointclouds. The results showed that all compared surfaces are within the manufacturers given specification, which is 40 mm uncertainty at 3 m scanning distance. Surfaces with greater deviation were the ones not scanned perpendicular to the scanned object. Scanning outdoors is concluded not to be suitable using the DPI‑8, as the sunlight causes the instrument to lose tracking every now and then. Considering the spheres, it was determined that the 40 mm-spheres were not suitable to use for registration, since the centers of the spheres differed 10–40 mm between the center points. Furthermore, a six-inch sphere was scanned, but it could not be recognized by the DPI-8. In conclusion, the hand scanner is a worthy complement to a terrestrial laser scanner indoors where the sightline is partly obscured. However, the scanning is required to be orthogonal to the surface, and the instruments need common flat targets to get a good result. / Inom det mätningstekniska området, har en lättanvänd 3D-skanner för att skapa tredimensionella punktmoln kommit ut på marknaden. Jämfört med traditionell laserskanning sker datainsamlingen enkelt och billigt. Utrustningen bärs med en hand och registrerade objekt redovisas i utrustningens skärm. Operatören skannar samtidigt som denne rör sig omkring i skanningsområdet. Detta tillvägagångssätt gör tekniken mer kostnadseffektiv än traditionell laserskanning. Instrumentet är revolutionerande inom 3D-datainsamling, men endast få tidigare studier är gjorda på 3D-skannrar som använder sig av metoden med realtidsåterkoppling av skannade data. Därför är det viktigt att utvärdera utrustningen för att dokumentera vilka osäkerheter instrumentets registrerade punkter når under vissa förutsättningar, för att avgöra i vilka applikationer den är relevant att använda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken mätosäkerhet DotProducts handskanner DPI-8 har, jämfört med Leica Nova MS50 på långsträckta objekt utomhus, samt vid skanning av olika material. Undersökningen har skett genom att skanna ett längre räcke, vilket skedde utomhus, för att utreda om skannern är lämplig att skanna med utomhus och för att undersöka om det är möjligt att skanna långsträckta objekt med låg osäkerhet. Testet med olika material skedde i ett litet rum, innehållande många olika objekt som kunde jämföras. Därutöver har även olika sfärer skannats för att utvärdera om sådana är lämpliga att använda för registrering av punktmoln. Resultatet visar att samtliga ytor i rummet är inom skannerns utlovade mätosäkerhet på 40 mm inom 3 m skanningsavstånd. De ytor som fick större avvikelser var de som inte skannats rakt framifrån, utan endast följde med i periferin. Vad gäller utomhusskanning drogs slutsatsen att skannern inte är lämplig att skanna med utomhus, eftersom den ofta tappar orienteringen pga. solens strålning. I fallet med sfärerna kunde det konstateras att de testade 40 mm-sfärerna, inte var lämpliga att använda pga. att sfärernas centrum avvek 10–40 mm mellan punktmolnen. Punktmolnet från den sextumssfär som skannades saknade helt resultat, den kunde inte upptäckas av skannern. Slutsatsen av studien är att handskannern är ett bra komplement till terrester laserskanning i inomhusmiljöer där siktlinjen delvis är skymd. Dock krävs att skanning kan utföras vinkelrätt mot ytan, samt att gemensamma platta signaler skannas för att ett bra resultat skall erhållas.
44

Samverkan som verktyg : En studie om hur samverkan kan nyttjas för att uppnå hållbara målsättningar i svenska kommuner / Cooperation as a tool

Leppänen, Josef, Petersson, Oskar January 2021 (has links)
SyfteStudien syftar till att undersöka hur verktyget samverkan kan användas för att uppnå hållbara målsättningar i svenska kommuner. Frågeställningar Vilka utmaningar finns det vid samverkansprojekt för att uppnå hållbara målsättningar i svenska kommuner?Vilka framgångsfaktorer kan effektivisera samverkansprocessen för projekt i svenska kommuner? Metod Forskningsstrategin var kvalitativ och genomförd med en abduktiv forskningsansats. Empiriska data var insamlad via tio semi-strukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med samverkan och hållbar utveckling. Studiens empiriska data var sedan analyserad med studiens teoretiska referensram som består av vetenskapliga artiklar och litteratur. Analysen resulterade sedan i en diskussion och en slutsats. Slutsats Det finns många utmaningar som samverkande organisationer i svenska kommuner måste hantera. Vissa är specifika för just kommuner och vissa gäller i alla sammanhang. Vissa är mer svåra att hantera än andra och vissa är svårare i sammanhanget kommuner och hållbar utveckling. Framgångsfaktorerna som identifierats kan vara lösningar på generella samverkansutmaningar som är specifika för kommuner. Sammanhangen hållbara målsättningar och kommuner för med utmaningar och framgångsfaktorer som både gör processen svårare och enklare. Exempelvis ömsesidig nytta, politik och beslutsprocesser, tillit, kultur och gränser. / Purpose The study aims to investigate how the tool cooperation can be used to achieve sustainable goals in Swedish municipalities.  Research questions What are the challenges of cooperative projects with the goal to achieve sustainability in Swedish municipalities?What success factors can streamline the cooperative process for projects in Swedish municipalities? Method The research strategy was qualitative and implemented with an abductive research approach. The empirical data was collected via ten semi-structured interviews with respondents working with cooperation and sustainable development. The empirical data was then analyzed using the study’s theoretical framework which consists of existing scientific articles and literature. The analysis then resulted in a discussion and a conclusion. Conclusion There are many challenges that cooperating organizations in Swedish municipalities must deal with. Some are specific to municipalities and some apply in all contexts. Some are more difficult to handle than others and some are more difficult in the context of municipalities and sustainable development. The success factors identified can be solutions to general cooperation challenges that are specific to municipalities. The context of sustainable goals and municipalities brings with it challenges and success factors that both make the process more difficult and easier. For example, mutual benefit, politics and decisionmaking processes, trust, culture and borders.
45

Effektivare BIM-projektering : En studie som belyser problematiken inom BIMprojektering samt hur konstruktoren kan paverka utvecklingen for en effektivare process

Moberg, Lina, Svensson, Ebba January 2019 (has links)
No description available.
46

Miljöcertifiering vid nyproduktion av kontorslokaler : området Biet i Luleå

Renlund, Emelie January 2020 (has links)
No description available.
47

Samordnat planförfarande : en förenkling? / Coordinated planning procedure : a simplification?

Ahonen, Patricia, Heimdal, Karin January 2019 (has links)
Samordnat planförfarande reglerar hur samråd, kungörelse och granskning kan förenklas och samordnas med ett ärende som prövas enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Samordnat planförfarande infördes i plan- och bygglagen 1 jan 2015. Tidigare har förfarandet reglerats som ett enkelt förfarande. Enkelt förfarandet infördes i nya plan- och bygglagen år 2011 efter att utredningar och förarbeten konstaterat att en enklare planprocess behövs för att effektivisera byggandet och snabba på samhällsutvecklingen. Förenklingsmöjligheten ska också bidra till att dubbelt arbete och dubbel prövning undviks. För att kunna tillämpa förfarandet ställs vissa krav. Om kraven uppfylls kan kommunen hoppa över samråd och i vissa fall även nyttja den miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen i väg- eller järnvägsplanen. Vid ändring av väglagen och lagen om byggande av järnväg år 2013 infördes motsvarande förenklings- och samordnings bestämmelser även i dessa. Studien visar dock att Trafikverket inte kan förenkla samrådet på samma sätt som kommunerna och att det är svårt för Trafikverket att använda sig av en miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen av kommunen. Studien bygger på svar från enkäter som skickats ut till kommuner och Trafikverk samt intervjuer. Svaren från enkäterna visar att kunskapen om förfarandet är väldigt låg både hos kommunen och Trafikverket. Ett fåtal respondenter anger att de har använt förfarandet och har olika syn på vilka fördelar respektive nackdelar förfarandet medför. Av studien har vi konstaterat att samordnat planförfarande är svårt att tillämpa vilket medför att det sällan används. Studien visar att en mer generell samordning används eftersom parterna ser fördelar i att dela utredningar och i vissa fall även försöka hålla gemensamma samråd för att öka allmänhetens förståelse och undvika dubbla budskap. Det kan konstateras att den kommunala planprocessen och planprocessen för statlig infrastruktur skiljer sig både processuellt och tidsmässigt vilket är den största anledningen till att samordnat planförfarande låter fint men är svårt att förverkliga. / The coordinated planning procedure regulates how consultation, announcement and review can be simplified and coordinated with a case that is examined according to the Road Act or the Rail Construction Act. A coordinated planning procedure was introduced in the Planning and Building Act on 1 January 2015. Previously, the procedure has been regulated as a simple procedure. The simple procedure was introduced in the new Planning and Building Act in 2011 after investigations and preparatory work found that a simpler planning process is needed to streamline construction and speed up social development. The opportunity for simplification should also help to avoid double work and double testing. In order to apply the procedure, certain requirements are set. If the requirements are met, the municipality can skip consultations and, in some cases, also use the environmental impact assessment that is produced in the road or railways plan. When amending the Road Act and the Railway Construction Act in 2013, the corresponding simplification and coordination provisions were also introduced in these. However, the study shows that the Swedish Transport Administration cannot simplify the consultation in the same way as the municipalities and that it is difficult for the Swedish Transport Administration to make use of an environmental impact assessment that has been produced by the municipality. The study is based on answers from surveys sent out to municipalities and the Swedish Transport Administration as well as interviews. The answers from the surveys show that the knowledge of the procedure is very low both at the municipality and at the Swedish Transport Administration. A few respondents indicate that they have used the procedure and have different views on the advantages and disadvantages of the procedure. From the study we have found that coordinated planning is difficult to apply, which means that it is rarely used. The study shows that more general coordination is used as the parties see advantages in sharing investigations and in some cases also trying to hold joint consultations in order to increase public understanding and avoid double messages. It can be stated that the municipal planning process and the planning process for state infrastructure differ both in process and time, which is the main reason why coordinated planning procedure sounds nice but is difficult to apply.
48

Åtgärder för reducerade koldioxidutsläpp : utmaningar och möjligheter i anläggningsprojekt

Markström, Daniel January 2020 (has links)
Att reducera mängden koldioxid i atmosfären är en av samtidens största utmaningar och Sveriges Riksdag har formulerat klimatmål som innebär netto nollutsläpp till år 2045. Bygg- och anläggningsindustrin ansvarar för en stor andel av de totala utsläppen och därför vilar här ett tungt ansvar att bidra med innovation och strategi för att reducera koldioxidutsläppen. 2018 publicerade organisationen Fossilfritt Sverige rapporten Färdplan 2045, som bland annat innehåller delmål och avgörande faktorer för att skapa bättre förutsättningar inom bygg- och anläggningsindustrin att nå netto nollutsläpp till år 2045. Studiens syfte var att öka förståelsen för åtgärder som kan reducera koldioxidutsläpp i anläggningsprojekt och studera utmaningar och möjligheter som dessa åtgärder kan medföra. Studien undersökte också utmaningar och möjligheter som anläggningsindustrin möter för att nå bygg- och anläggningsindustrins mål på netto nollutsläpp till år 2045. Målet med studien var att ta fram förslag på åtgärder som entreprenörer kan vidta i anläggningsprojekt för att reducera koldioxidutsläpp och att tydliggöra utmaningar och möjligheter för respektive åtgärd. En bred sökning i litteraturen med syftet att hitta åtgärder med bevisad reducering av koldioxidutsläpp kompletterades med en intervjustudie med representanter från anläggningsindustrin där erfarenheter från vidtagna åtgärder i projekt studerades. Två offentliga beställare intervjuades för att bredda studiens perspektiv och ytterligare öka förståelsen om utmaningar och möjligheter i anläggningsprojekt. Baserat på litteratur- och intervjustudien föreslogs sex åtgärder som entreprenörer kan vidta för att reducera koldioxidutsläpp i anläggningsprojekt: I) återanvändning av massor och material, II) effektiv användning av material, III) nyttja alternativa drivmedel, IV) elektrifiera arbetsfordon och maskiner, V) utbilda operatörer i Eco-Hauling och VI) optimera rutter och fordonsflotta. Studiens resultat föreslog att åtgärderna kräver olika förberedande insatser och har olika ekonomiska utfall varpå de utmaningar och möjligheter som framkommit också presenterades för respektive åtgärd. Förutsättningarna varierar mellan anläggningsprojekt och därför är det inte möjligt att ge generella förslag för återanvändning av material och elektrifiering av arbetsfordon och maskiner. Effektiv användning av material och fossilfria drivmedel har potential att reducera koldioxidutsläpp men ibland till en högre kostnad och kan företrädesvis beaktas i de projekt där incitament för åtgärder som kan reducera koldioxidutsläpp finns. Att utbilda personal i Eco-Hauling, samt optimering av rutter och fordonsflotta är dock applicerbar i alla anläggningsprojekt och medför både reducerade koldioxidutsläpp och minskade kostnader. Dessa åtgärder är inte beroende av förutsättningar på arbetsplatsen och ligger fritt för entreprenören att beakta oberoende av exempelvis elektrisk infrastruktur eller markförhållanden. En generell utmaning för anläggningsindustrin som framkom i studien var föråldrade regelverk som kan hindra implementering av åtgärder som kan reducera koldioxidutsläpp. Möjligheter som samarbete mellan parter och tidig involvering av entreprenörer i anläggningsprojekt tillsammans med beställarens formulering av krav och incitament kan öka förutsättningarna för reducerade koldioxidutsläpp i anläggningsprojekt.
49

Analys av en byggnads klimatskal utifrån Miljöbyggnad 3.0 : Anpassning av klimatskal utifrån betygsnivåer i Miljöbyggnad 3.0 med fokus på energiindikatorer samt dagsljus / Analysis on building envelopes regarding Miljöbyggnad 3.0´s different certification levels with a focus on energyeffeciency

Svedin, Ludvig, Klasér, William January 2020 (has links)
Sedan 1991 när de första målen för miljöpolitik upprättades i Sverige har sättet att bygga formats av fler och skarpare miljömål. Idag väljer många beställare att certifiera sina byggnader med något miljöcertifieringssystem, såsom Miljöbyggnad, vars funktion är att premiera byggnader som byggts med hög miljöprofil. Primärt har Miljöbyggnad 3.0:s indikatorer som påverkas av klimatskalets utformning tagits i beaktning. Syftet har varit att analysera hur klimatskalets utformning påverkar energi- och ljudindikatorer, samt hur väggar och fönster kan utformas för att ge avsett betyg för indikatorerna. Kostnaderna för de olika klimatskalsalternativen tas också med i analysen för att ge en aning om vilka lösningar som är mest konstnadseffektiva. Energianvändning samt värmeeffektbehov analyserades enbart med hänsyn på de olika klimatskalskonstruktionernas U-värde. Resultaten från denna del analyserades sedan genom att jämföra skillnaderna de olika U-värdena gav på den totala energi- och effektanvändningen över ett år. ' Solvärmelasten, en av indikatorerna som det gjordes analyser på räknades fram med hjälp av beräkningsmetoder som rekommenderas i Miljöbyggnad 3.0. Dessa beräkningar gav maximala glasareor utifrån solvärmelastens olika betygsnivåer. Med hjälp av dessa storlekar på fönsterna simulerades dagsljusinsläppet i den fiktiva byggnaden. Analysen på indikator Ljud gjordes enbart på en av fyra parametrar som finns angivna i BBR, det vill säga ljudreduktion mot utomhusbuller. Detta då det primärt är denna ljudkälla som klimatskalet påverkar. Resultaten visar att energianvändningen kan minskas med ca 12 % från den sämsta till den bästa väggen. Detta är dock inte tillräckligt som åtgärd för att förbättra energianvändningsindikatorn totala betyg, om än dock en bra bit på vägen. Värmeeffekten följer samma trend, det krävs även där fler åtgärder för att minska en byggnads värmeeffekt i den grad att det ger ett utslag i betyg. Solvärmelasten och dagsljus är två indikatorer som arbetar mot varandra, då solvärmelasten påverkar negativt av stora fönster och dagsljuset positivt. Det som kunde påvisas i denna rapport är att det inte är möjligt att få höga betyg på båda indikatorerna utan att ha solavskärmning. Det bästa klimatskalet baserat på studiens resultat är det klimatskal som har fokus på fönster med låga U-värden, klarglas och solavskärmning i form av persienner eller annan dynamisk avskärmning. Detta då kostnader för att förbättra väggen är betydligt större än för fönster fast med liknande resultat. Fönsterna bör alltså prioriteras före förbättring av väggens isolermaterial. / Since 1991 when the first goals for environmental politics was established in Sweden, the way of building adapted to the stricter environmental goals. Today many clients choose to certify their buildings with some of the many certification systems, which purpose is to reward buildings that has been built with a high environmental focus. The certification system that has been reviewed in this study is Miljöbyggnad 3.0, and the indicators that has been considered is the ones that primarily affects the buildings climate shell. The purpose has been to analyze how the configuration of the climate shell affects the energy- and noise indicators of Miljöbyggnad 3.0, and also analyze which configuration of walls and windows that will give the intended level for each indicator. Energy usage and heating-needs were analyzed with only the climate shells U-value considered. The results were then analyzed by a comparison of the differences in energy- and effect usage over a year with the different U-values. The solar gain, one of the indicators which were analyzed was calculated with the calculation methods that are recommended by Miljöbyggnad 3.0. These calculations gave the maximal glass areas depending on the intended level of the indicator called solar gain in Miljöbyggnad 3.0. These glass areas made it possible to make daylight simulations for the fictitious building that were used in this case. The analysis for the indicator noise were made for just one of the four acoustic parameters that are mentioned in BBR, i.e. sound reduction of outdoor noise, since this is the only parameter that affects the configuration of the climate shell. The results show that the energy usage can be decreased by 12% when comparing the “worst” and the “best” wall. Although this measure doesn’t improve the total level for the indicator energy usage, it is a good way to decrease the total energy usage of a building. The power-toheat follows the same trend as the energy usage, in there needing to be more measures than the proposed ones to see a change big enough to lower the level for the indicator. Solar gain and daylight are two indicators that together show an ambivalent effect towards eachother, due to the indicator solar gain being negatively effected by large windows, which in turn give a positive outcome on the latter indicator. What this report could show evidence of is that it is not possible to increase both indicators levels without sunscreening of some sort. The best climateshell configuration shown by the study is that which focuses on window with low Uvalues, together with clear window panes and sunscreens by way of blinds or dynamic sunscreening. Improving the walls in way of using more or better insulation does not match the windows price-to-gain when similar value of energy-reduction. In light of this discovery the recommendation is to prioritize window improvements rather than ‘better’ walls.
50

Kan klimatdeklarationer för byggnader göras jämförbara? : En studie av osäkerheter vid beräkning / How comparable are Climate calculations? : Analysis of the reasons behind uncertainties in results

Ögren, Linnea January 2020 (has links)
Under Parisavtalet 2015 beslutades att jordens globala uppvärmning ska hållas under 2, men helst 1,5°C. År 2045 ska Sverige ha netto noll utsläpp av växthusgaser och därefter ska negativa utsläpp åstadkommas. För att minska utsläppen från byggnader föreslås en lag om att uppföra klimatdeklarationer som ska träda i kraft 1 januari 2022. Denna ska redovisa en livscykelanalys, men bara för modulerna A1-A5 som rör byggskedet.   I detta arbete har klimatdeklarationer utförts i tre olika beräkningsverktyg. Dessa beräkningar har baserats på generiska data och utförts i programmen Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, One Click LCA och eTool. I One Click LCA har även beräkningar för modul A1-A4 gjorts med både generiska och specifika data vilka sedan jämförts med varandra. Syftet är att identifiera olika osäkerheter, var dessa uppstår och vad de beror på. Med hjälp av en fallstudie på Adolfsbergsskolan i Knivsta och intervjuer med programvaruutvecklare kommer dessa att analyseras.   Resultatet visar att beräkningar av klimatdeklarationer skiljer sig på grund av ett flertal osäkerheter mellan programvarorna. Trots att beräkningar utförs av en och samma användare kan så mycket som 38 % skilja resultaten åt. Hur användaren tolkar och använder resultatet skiljer mycket på grund av programmens transparens och användarens kunskapsläge. Variationer mellan programmens omfattning och transparens gör klimatdeklarationen lättare eller svårare att utföra. Är databasen begränsad är det svårare att göra ”fel” samtidigt som det är svårare att göra beräkningen specifik. Om databasen är mer omfattande, med fler val av resurser, kan resultatet efterlikna verkligheten bättre, dock behöver användaren göra fler antaganden vilket kan leda till fler osäkerheter   Slutsatsen visar att osäkerheterna i programmen kopplas till verktygens metod och underliggande antaganden, verktygens materialdatabaser och verktygens möjlighet att söka EPDer för specifika data. Användarens erfarenhet och kunskap i att göra val och antaganden avgör också för hur resultatet blir.

Page generated in 0.0592 seconds