Föräldrars förmåga att svara an på barnets signaler har inverkan på barnets framtida utveckling. Tidiga insatser för att behandla negativ utveckling i samspelet mellan förälder och barn är viktigt för att inte riskera barnets psykiska hälsa. I dagsläget finns inga studier som undersökt utfallet av samspelsbehandling genom MIM & Theraplay riktat till de späda- och små barnen. Studiens syfte är att undersöka mammors upplevelse av samspelsbehandling med Marschak Interaction Method (MIM) & Theraplay på Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård, vid Norrlands Universitetssjukhus, för barn 0–18 månader. Kvalitativ metod i form av fallstudier har använts. Deltagarna är 4 mammor. Resultaten visar att mammorna upplevt att behandlingen har gett dem nya verktyg i samspelet, ökat deras förståelse, inbringat hopp om förändring, verkat skuldavlastande och stärkt självförtroendet som förälder. Resultaten visar på övervägande positiva upplevelser. Det är dock svårt att dra några slutsatser om resultaten är kopplade till metoden eller om det är resultat som är generella för psykoterapi, oavsett metod. För att kunna besvara denna fråga behövs fler studier med större deltagarantal och kontrollgrupp. / Parents' ability to respond to their child's signals has an impact on the child's future development. Early interventions to address negative interactions between parent and child are crucial to avoid risking the child's mental health. Currently, there are no studies investigating the outcomes of parent- child interaction treatment using MIM & Theraplay aimed at infants and young children. The aim of this study is to explore mothers' experiences of interaction treatment with Marschak Interaction Method (MIM) & Theraplay at Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård in Umeå, for children aged 0–18 months. Qualitative method in form of case studies has been used. The participants are 4 mothers. The results indicate that the mothers felt that the treatment provided them with new tools in interaction, increased their understanding, brought hope for change, alleviated guilt, and strengthened their confidence as parents. The results imply predominantly positive experiences. However, it is difficult to draw conclusions about whether the results are linked to the method specifically or if they represent outcomes that are general to psychotherapy, regardless of method. Future studies with larger sample sizes and control groups are needed

Familjeproblem anses i de flesta familjeterapeutiska teorier uppstå i samspelet, kommunikationen och interaktionen mellan individerna i familjen. Samtal med små barn upplevs som komplicerat av många familjeterapeuter. I de flesta familjeteorier förväntas dock hela familjesystemet delta i den terapeutiska processen. Men de allra minsta barnen, de mellan 0 – 3 år, har inte den verbala förmågan eller abstraktionsförmågan som krävs för den ”traditionella” familjeterapin. Syftet med den här studien har varit att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av att bedriva familjeterapi med späd- och småbarnsfamiljer. Hur arbetar familjeterapeuter med de minsta barnen och vilka möjligheter och hinder finns det med att arbeta familjeterapeutiskt med dessa familjer? Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade familjeterapeuter som arbetar med späd- och småbarnsfamiljer. Resultatet visar att det bedrivs familjeterapi med dessa familjer. Terapeuterna väver in metoder i terapin som används vid samspelsbehandling, exempelvis videofeedback. Flera av terapeuterna uttrycker dock oro över att den familjeterapeutiska kunskapen alltmer försvinner från de mottagningar dit småbarnsfamiljer kommer för att få hjälp. Ett sätt att lyfta fram familjeterapin skulle kanske kunna vara att tydligare stå för och visa att det är familjeterapi som är den behandlande insatsen.

<p>Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vad föräldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgår från anknytningsteorin. Jag har genom Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län kommit i kontakt med sex föräldrar, som på olika sätt har upplevt samspelssvårigheter med sitt spädbarn och fått hjälp till förändring.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat föräldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.</p><p>Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) är inslag i behandlingen, som föräldrarna upplever har betydelse i deras förändring av samspelet. Föräldrarna får hjälp med att stärka sin lyhördhet inför barnet, vilket påverkar omvårdnadsbeteendet hos föräldern i en positiv riktning. Detta är av vikt för att barnet ska få möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.</p><p>Undersökningen visar att det är viktigt att behandlaren kommer in i rätt tid, vilket kräver att professioner som kommer i kontakt med spädbarnsfamiljer måste känna till Spädbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid.</p> / <p>The purpose of this essay is to highlight what parents experience as helpful in the interaction treatment with their baby, which in its methods is based on attachment theory. I have through the "Parent-baby clinic" in the county of Jönköping been in contact with six parents, who in various ways have experienced difficulties in the interaction with their babies, and who have received help to change.</p><p>Through qualitative interviews, I have asked parents about their experiences and then linked it to attachment theory, its methods and previous research.</p><p>The results shows that the personality of and confidence in the treatment staff and the method of Marte meo (video recording) are important elements in the treatment, and something that parents experience are of significance for their change in interaction. The parents are helped to strengthen their sensitivity for the child, which affects the nursing behaviour in a positive direction. This is important if the child will have an opportunity to get a secure attachment.</p><p>The study shows that it is important that the treatment starts in the right time, which requires that professionals who come in contact with these families know that the treatment exists and can refer in time.</p>

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vad föräldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgår från anknytningsteorin. Jag har genom Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län kommit i kontakt med sex föräldrar, som på olika sätt har upplevt samspelssvårigheter med sitt spädbarn och fått hjälp till förändring. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat föräldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning. Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) är inslag i behandlingen, som föräldrarna upplever har betydelse i deras förändring av samspelet. Föräldrarna får hjälp med att stärka sin lyhördhet inför barnet, vilket påverkar omvårdnadsbeteendet hos föräldern i en positiv riktning. Detta är av vikt för att barnet ska få möjlighet att bygga upp en trygg anknytning. Undersökningen visar att det är viktigt att behandlaren kommer in i rätt tid, vilket kräver att professioner som kommer i kontakt med spädbarnsfamiljer måste känna till Spädbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid. / The purpose of this essay is to highlight what parents experience as helpful in the interaction treatment with their baby, which in its methods is based on attachment theory. I have through the "Parent-baby clinic" in the county of Jönköping been in contact with six parents, who in various ways have experienced difficulties in the interaction with their babies, and who have received help to change. Through qualitative interviews, I have asked parents about their experiences and then linked it to attachment theory, its methods and previous research. The results shows that the personality of and confidence in the treatment staff and the method of Marte meo (video recording) are important elements in the treatment, and something that parents experience are of significance for their change in interaction. The parents are helped to strengthen their sensitivity for the child, which affects the nursing behaviour in a positive direction. This is important if the child will have an opportunity to get a secure attachment. The study shows that it is important that the treatment starts in the right time, which requires that professionals who come in contact with these families know that the treatment exists and can refer in time.

No description available.