Under vår utbildning har det varit ett mindre fokus på utomhusmiljön och hur vi fritidspedagoger kan arbeta för att stärka barnens motivation för utomhusaktiviteter. Det var något som vi även reagerade på under vår praktik, hur lite fritidsverksamheten nyttjade utomhusmiljön som de har tillgång till och utbudet av uteaktiviteter för barnen. Utifrån det vi fått se växte våra funderingar och frågor kring hur fritidspedagoger värdesätter utomhusmiljön och hur dem väljer att nyttja den under fritidstiden. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hur pedagoger inom fritidsverksamheten arbetar för att motivera eleverna till deltagande av aktiviteter i utomhusmiljöer. Även med observationer belysa skolors olikheter av skolgårdar och tillgång till naturmiljöer. I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod som bestod av observationer och intervjuer. Vi valde två olika skolor där vi utgick ifrån frågeställningar som handlar om utemiljöns betydelse för fritidsverksamheten, pedagogers arbetssätt och deras åsikter gällande uteaktiviteter. Utifrån det samlade materialet bearbetar vi fram skillnader mellan skolor, pedagogers åsikter och utevistelsens betydelse i en bra utomhusmiljön. I resultatet får vi fram hur utomhusmiljön nyttjas på de båda skolorna, utomhusmiljöns betydelse för fritidsverksamheten och hur skillnaderna mellan skolor och deras olika arbetsmetoder ser ut. Det som också framkommer av resultatet var en svårighet rörande tiden, som fritidspedagogerna känner inte är tillräcklig för att kunna utforska olika utomhusmiljöer som finns runt omkring. Dessutom visar observationerna av de två skolgårdar deras olikheter gällande tillgången till naturmiljöer runt omkring skolområdet. Utomhusmiljön runtskolområdet har förändrats med åren och blivit mer begränsade, naturmiljöer runt om har blivit glesare på grund av att bostadsområden växer sig större.

Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att undervisa flerspråkiga elever samt betydelsen av samspelet mellan elev och lärare och resterande resurs för att öka elevens motivation för att lära sig ett nytt språk.