Práca je sondou do amerického zákona z roku 2002, implementovaného v roku 2004 do akciových spoločností - tzv. Sarbanes-Oxley Act. V krátkosti vysvetľuje históriu bankrotov veľkých firiem po roku 2001, zaoberá sa vplyvom na účtovnícke, audítorské a finančné profesie, geografickým dosahom tejto americkej úpravy, ktorá sa týka prakticky celého sveta. Prevádza obsahom zákona, skúma náklady a prínosy. Najmä sa práca dotýka sekcie 404 o interných kontrolách nad finančným reportovaním a ich testovania, overenia ich správnosti a funkčnosti.

V práci se jedná o roli interního auditu v organizacích a zvlášť v českém bankovnictví, o rozvoji interního auditu. Jednou z kapitol je právní a písemná úprava interního auditu; stručný popis zákonů a Standardů, kterými se praxe interního auditu řídí. Značnou části je podrobný rozbor činnosti následujících institucí: finančního arbitra ČR, bankovního ombudsmana České spořitelny, bankovního ombudsmana Komerční banky. Práce také zahrnuje průzkumy trhu, které byly uskutečněné společnostmi Ernst&Young a PricewaterhouseCoopers.

The work deals with ethics in the auditing profession and its abuses. It focuses in particular on the legal regulation of ethics in the external and internal audit, in detail deals with the ethical code in both auditing professions. Part of the thesis deals with fraud in the audit and are given specific cases of violation of ethics in practice and in the end work is given Sarbanes-Oxley Act, which was created in response to the first major scandals associated with the auditing firms.

Research examines audit fee trends for a decade. The research focuses on audit fees of companies in the East Tennessee Area and compares the audit fees of these companies to similar companies based in similar regions of the United States. Possible causes for the fluctuations of audit fees during the decade are also discussed.

<p>Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.</p><p>Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige. Detta med hjälp av ett antal valda faktorer vilka är implementeringen och utvecklingen av internrevisionen i företagen, den interna revisionens uppgift och roll, samarbetet mellan den interna och externa revisionen, organisatorisk och funktionell placering av den interna revisionen i företagen samt synen på internrevisionen av resterande delen av företaget.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Författarna har undersökt åtta företag med hjälp av intervjuer. Dessa företag är ICA, Ericsson, SEB, GE Money Bank, Posten, Swedbank, Volvo/ Ford och SCA.</p><p>Studien har visat att det har skett förändringar i alla de valda faktorerna förutom den funktionella placeringen av internrevisionen i de olika företagen. Hos alla undersökningsobjekten är internrevisionen funktionellt placerat under styrelsen och rapporterar till dessa. De två största förändringar som författarna ser i internrevisionens utveckling utifrån de olika faktorerna är förändringarna i arbetsuppgifterna och internrevisorernas roll samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan den interna och externa revisionen.</p>

<p> </p><p><strong>Inledning: </strong>Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått.</p><p><strong>Teori: </strong>I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. </p><p><strong>Slutsats: </strong>Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street.</p><p> </p>

<p>Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM.</p><p>För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM.</p><p>Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes.</p><p>17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.</p>

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga. Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen. Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter. De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag. Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige. Detta med hjälp av ett antal valda faktorer vilka är implementeringen och utvecklingen av internrevisionen i företagen, den interna revisionens uppgift och roll, samarbetet mellan den interna och externa revisionen, organisatorisk och funktionell placering av den interna revisionen i företagen samt synen på internrevisionen av resterande delen av företaget. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Författarna har undersökt åtta företag med hjälp av intervjuer. Dessa företag är ICA, Ericsson, SEB, GE Money Bank, Posten, Swedbank, Volvo/ Ford och SCA. Studien har visat att det har skett förändringar i alla de valda faktorerna förutom den funktionella placeringen av internrevisionen i de olika företagen. Hos alla undersökningsobjekten är internrevisionen funktionellt placerat under styrelsen och rapporterar till dessa. De två största förändringar som författarna ser i internrevisionens utveckling utifrån de olika faktorerna är förändringarna i arbetsuppgifterna och internrevisorernas roll samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan den interna och externa revisionen.

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM. För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM. Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes. 17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.