This dissertation includes two essays that examine mergers and acquisitions. In the first essay we examine how pay-for-performance influences the quality of merger decisions before and after Sarbanes-Oxley (SOX). Pay-for performance has a significant positive effect on acquirer returns of 0.9% pre-SOX and 1.1% post-SOX around the three day event window. Bidders with high pay-for-performance pay a 23.3% lower merger premium in listed target acquisitions. The positive effect of pay-for-performance is more important for public target acquisitions overall, for small acquirers pre-SOX, and for large acquirers post-SOX. In the long-run, bidders with high pre-merger pay-for-performance experience 27.6% higher returns after controlling for other merger characteristic. In the second essay we investigate the value of customer/supplier relationships in mergers acquisitions. The findings show that targets (suppliers) with strong customer/supplier relationships obtain higher abnormal returns and higher merger premiums compared to targets with weak customer/supplier relationships. However, targets that have a strong connection with a customer have lower odds of being acquired. Acquirers that purchase targets with strong customer/supplier relationships have negative long-run abnormal returns, suggesting that the acquirers may have overpaid for such targets. Implications of customer/supplier relationships on customers, rivals and competing rivals are presented.

<p>Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga. Syftet med denna uppsats är att klargöra internrevisorns roll och arbetsuppgifter samt definiera internrevision och intern kontroll inom Sarbanes Oxley Act. Vidare har vi för avsikt att redogöra för vad revisorerna anser om den Svenska koden för bolagsstyrning. I syftet ingår även att undersöka hur väl samarbete mellan intern- och externrevisorer fungerar.</p><p>Metod: Vår studie betraktas som kvalitativ av den anledningen att vi har valt att genomföra detaljerade intervjuer med våra undersökningspersoner för att ta reda på vad dessa anser om internrevisors roll på olika företag. Vi samlade sekundärdata i form av litteratur om kritisk samhällsvetenskaplig forskning, om olika metoder som forskaren använder sig av under arbetets gång. Den litteratur vi använde oss av till vår studie var bland annat Internet, bibliotekets databaser där forskarna kan leta efter böcker, artiklar samt fall ur verkligheten. Vi har använt oss av artiklar från tidningen Balans för att kunna få en djupare insikt i det aktuella ämnet. Vi har även studerat tidigare magisteruppsatser som finns bland bibliotekets referens litteratur. Den sökmotor vi använde oss av till största delen var Google.</p><p>Resultat och slutsats: I uppsatsen har vi undersökt hur de interna kontrollerna påverkar internrevisorns roll och arbetsuppgifter inom företagen samt internrevisorernas samarbete med externrevisorer. Vi har dragit slutsatsen att alla stora företag med en hög omsättning bör ha en internrevisor. Internrevisorns närvaro kan bidra till ett bättre resultat för verksamheten och samtidigt kan det underlätta det arbete som externrevisorn utför.</p><p>För att internrevisorns verksamhet skall uppfattas som positiv och som en tillgång för företaget måste internrevisorn placeras under styrelsen eller Revisionskommittén eftersom företagets VD och ekonomichef involveras i granskningen. Detta ger signaler till organisationen att internrevisionen är viktig och även visar att internrevision som funktion accepteras av företagsledningen. En bra strukturerad organisation med god kommunikation genom de olika beslutsorganen är viktig för att internrevisorn inte ska betraktas som polis eller motståndare i organisationen. Samarbetet mellan internrevisorn och externrevisorn är avgörande för det slutliga resultatet. Externrevisors uppgift är att se till att få tillräcklig information från internrevisorn för att kunna skriva en revisionsberättelse medan internrevisors roll är att bistå externrevisorn med underlag om hur företagets kontrollprocesser fungerar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att undersöka om internrevisorernas roll i olika företag kommer att förändras som en följd av Sarbanes Oxley Act. Ytterligare en intressant uppgift skulle vara att få studera i vilken utsträckning SOX kommer att påverka internrevisionen på svenska företag och vilka nya funktioner som internrevisorer i Sverige kommer att få. Att ingående studera samarbetet mellan intern- och externrevisorer skulle också vara ett intressant uppslag. Då det inte är så många externrevisorer som kommunicerar med sina kollegor.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats kommer att vara till inspiration och vägledning för de studenter som kommer att arbeta inom revisionsyrket.</p> / <p>Aim: The background of this paper is the collapse of Enron which took place in the USA in 2001. The crash of this huge financial conglomerate gave rise to many discussions. Among them were: how the laws are being followed as well as the market’s capacity to react to important information quickly. These events gave rise to an international discussion about both the importance of the work that internal auditors do and the companies system for internal control. In order to govern the company correctly its leaders should have an internal auditor whose task is to make sure that internal control in the company is reliable and appropriate. The aim of this paper is to learn what internal audit and control are according to Sarbanes Oxley Act, as well as to find out what role and tasks the internal auditor has in different companies. We have also looked into the problem of what different auditors think about the Swedish code for corporate governance as well as how well the cooperation between internal and external auditors functions.</p><p>Method: Our search is qualitative because we have chosen to make detailed interviews with our respondents in order to find out what they think of the role of the internal auditor in different companies. The secondary information that we have gathered consists of literature on critical scientific research, on different methods that the researcher uses while writing the paper. The sources that we used were Internet, the library’s database where we could search for books, articles and real cases. We used some articles from a Swedish newspaper Balans in order to get a deeper understanding of the subject we were writing about. We have even studied earlier papers that we could find among the library’s reference literature. Google was also a good means of searching for relevant information.</p><p>Result and conclusions: In this paper we have examined how internal control influences the role of the internal auditor and how internal and external auditors cooperate and communicate with each other. We have come to a conclusion that all big companies with big financial resources should have an internal auditor because he might contribute to a better result of the company and can make it easier for the external auditors to do their job.</p><p>In order to see an internal auditor as a positive resource in the company he should be placed under management or the Committee of the auditors, because the company’s chief and economic advisors are involved in the company’s review. This might give signals to the organization that internal audit is important and that it is a function which should be accepted by the company’s management. A well- structured organization with good communication through different levels is important so that the internal auditor is not viewed as a policeman or someone who is acting against the organization.</p><p>Cooperation between internal and external auditors is very important when it comes to the company’s final result. The task of the external auditor is to get enough information from the internal auditor in order to write down a final report. The internal auditor should assist the external auditor in giving the information about how the company’s process of internal control works.</p><p>Suggestions for future research: It would be interesting to make a research about how the role of the internal auditor is going to change as a result of Sarbanes Oxley Act. It would also be interesting to find out how SOX is going to influence internal audit at Swedish companies and what new work tasks internal auditors are going to have in the future. It’s important to learn how internal and external auditors are going to cooperate with each other in the future because there are not so many external auditors that communicate with their colleagues on a daily basis.</p><p>Contribution of the thesis: We hope that this thesis can inspire the students who are going to work as auditors in the future.</p>

<p>Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.</p>

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga. Syftet med denna uppsats är att klargöra internrevisorns roll och arbetsuppgifter samt definiera internrevision och intern kontroll inom Sarbanes Oxley Act. Vidare har vi för avsikt att redogöra för vad revisorerna anser om den Svenska koden för bolagsstyrning. I syftet ingår även att undersöka hur väl samarbete mellan intern- och externrevisorer fungerar. Metod: Vår studie betraktas som kvalitativ av den anledningen att vi har valt att genomföra detaljerade intervjuer med våra undersökningspersoner för att ta reda på vad dessa anser om internrevisors roll på olika företag. Vi samlade sekundärdata i form av litteratur om kritisk samhällsvetenskaplig forskning, om olika metoder som forskaren använder sig av under arbetets gång. Den litteratur vi använde oss av till vår studie var bland annat Internet, bibliotekets databaser där forskarna kan leta efter böcker, artiklar samt fall ur verkligheten. Vi har använt oss av artiklar från tidningen Balans för att kunna få en djupare insikt i det aktuella ämnet. Vi har även studerat tidigare magisteruppsatser som finns bland bibliotekets referens litteratur. Den sökmotor vi använde oss av till största delen var Google. Resultat och slutsats: I uppsatsen har vi undersökt hur de interna kontrollerna påverkar internrevisorns roll och arbetsuppgifter inom företagen samt internrevisorernas samarbete med externrevisorer. Vi har dragit slutsatsen att alla stora företag med en hög omsättning bör ha en internrevisor. Internrevisorns närvaro kan bidra till ett bättre resultat för verksamheten och samtidigt kan det underlätta det arbete som externrevisorn utför. För att internrevisorns verksamhet skall uppfattas som positiv och som en tillgång för företaget måste internrevisorn placeras under styrelsen eller Revisionskommittén eftersom företagets VD och ekonomichef involveras i granskningen. Detta ger signaler till organisationen att internrevisionen är viktig och även visar att internrevision som funktion accepteras av företagsledningen. En bra strukturerad organisation med god kommunikation genom de olika beslutsorganen är viktig för att internrevisorn inte ska betraktas som polis eller motståndare i organisationen. Samarbetet mellan internrevisorn och externrevisorn är avgörande för det slutliga resultatet. Externrevisors uppgift är att se till att få tillräcklig information från internrevisorn för att kunna skriva en revisionsberättelse medan internrevisors roll är att bistå externrevisorn med underlag om hur företagets kontrollprocesser fungerar. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att undersöka om internrevisorernas roll i olika företag kommer att förändras som en följd av Sarbanes Oxley Act. Ytterligare en intressant uppgift skulle vara att få studera i vilken utsträckning SOX kommer att påverka internrevisionen på svenska företag och vilka nya funktioner som internrevisorer i Sverige kommer att få. Att ingående studera samarbetet mellan intern- och externrevisorer skulle också vara ett intressant uppslag. Då det inte är så många externrevisorer som kommunicerar med sina kollegor. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats kommer att vara till inspiration och vägledning för de studenter som kommer att arbeta inom revisionsyrket. / Aim: The background of this paper is the collapse of Enron which took place in the USA in 2001. The crash of this huge financial conglomerate gave rise to many discussions. Among them were: how the laws are being followed as well as the market’s capacity to react to important information quickly. These events gave rise to an international discussion about both the importance of the work that internal auditors do and the companies system for internal control. In order to govern the company correctly its leaders should have an internal auditor whose task is to make sure that internal control in the company is reliable and appropriate. The aim of this paper is to learn what internal audit and control are according to Sarbanes Oxley Act, as well as to find out what role and tasks the internal auditor has in different companies. We have also looked into the problem of what different auditors think about the Swedish code for corporate governance as well as how well the cooperation between internal and external auditors functions. Method: Our search is qualitative because we have chosen to make detailed interviews with our respondents in order to find out what they think of the role of the internal auditor in different companies. The secondary information that we have gathered consists of literature on critical scientific research, on different methods that the researcher uses while writing the paper. The sources that we used were Internet, the library’s database where we could search for books, articles and real cases. We used some articles from a Swedish newspaper Balans in order to get a deeper understanding of the subject we were writing about. We have even studied earlier papers that we could find among the library’s reference literature. Google was also a good means of searching for relevant information. Result and conclusions: In this paper we have examined how internal control influences the role of the internal auditor and how internal and external auditors cooperate and communicate with each other. We have come to a conclusion that all big companies with big financial resources should have an internal auditor because he might contribute to a better result of the company and can make it easier for the external auditors to do their job. In order to see an internal auditor as a positive resource in the company he should be placed under management or the Committee of the auditors, because the company’s chief and economic advisors are involved in the company’s review. This might give signals to the organization that internal audit is important and that it is a function which should be accepted by the company’s management. A well- structured organization with good communication through different levels is important so that the internal auditor is not viewed as a policeman or someone who is acting against the organization. Cooperation between internal and external auditors is very important when it comes to the company’s final result. The task of the external auditor is to get enough information from the internal auditor in order to write down a final report. The internal auditor should assist the external auditor in giving the information about how the company’s process of internal control works. Suggestions for future research: It would be interesting to make a research about how the role of the internal auditor is going to change as a result of Sarbanes Oxley Act. It would also be interesting to find out how SOX is going to influence internal audit at Swedish companies and what new work tasks internal auditors are going to have in the future. It’s important to learn how internal and external auditors are going to cooperate with each other in the future because there are not so many external auditors that communicate with their colleagues on a daily basis. Contribution of the thesis: We hope that this thesis can inspire the students who are going to work as auditors in the future.

La traçabilité est un mécanisme qui est indispensable dans la conduite des activités de vérification de la conformité des compagnies à la loi Sarbanes-Oxley. Cette loi rend les administrateurs (PDG, Chef des affaires financières, etc.) responsables des déclarations faites dans les états financiers. Elle a été établie dans la foulée des scandales corporatifs aux États-Unis, comme ceux des compagnies Enron et Worldcom. Les données utilisées pour produire les états financiers, lesquelles sont produites par des systèmes informatiques périphériques, transitent toujours par des bases de données. L'implantation d'un mécanisme de traçabilité des bases de données se heurte à plusieurs problèmes, dont le plus important est la gestion du volume des données de traçabilité, lequel devient rapidement trop important pour rendre les données de traçabilité utiles. Ce mémoire démontre qu'une solution envisageable pour résoudre ce problème consiste à identifier et à définir les comportements typiques de la fraude et d'utiliser ces comportements comme indicateurs de fraude potentielle. Jumelés à des techniques de classification telles que la classification Baysienne qui est utilisée dans le domaine de la détection du pourriel, les indicateurs permettront la classification des transactions potentiellement frauduleuses, dans le but d'appliquer le mécanisme de traçabilité qu'à ces transactions. Ainsi, nous démontrons que l'application de la classification Baysienne sur ces attributs, permet effectivement de détecter et de classifier des transactions frauduleuses comme tel et qu'en conséquence, un traitement de traçage spécifique peut être effectué sur ces transactions. En ne traçant plus spécifiquement que les transactions identifiées comme frauduleuses, le volume de données de traçabilité est alors réduit à son expression la plus utile et simple et du coup le problème de la gestion du volume des données de traçage s'en trouve d'autant diminué. Notre expérimentation démontre le bien-fondé de cette approche pour différencier les transactions honnêtes des transactions frauduleuses. Cette différenciation s'est faite avec un haut taux de succès et avec grande fiabilité, tel que démontré par les taux de détection obtenus pour les transactions frauduleuses. Les résultats détaillés sont documentés dans ce mémoire et prouvent la viabilité de cette approche. Comme les attributs utilisés qui sont basés sur les indicateurs de comportements sont intimement liés au domaine d'application, nous proposons une approche pour raffiner les résultats et ainsi rendre possible la différenciation des différents types de fraude à l'intérieur de ces transactions frauduleuses. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Fraude, Sarbanes-Oxley, Traçabilité, Détection automatique, Classification, Bayes.

A crescente onda de escândalos surgidos nos Estados Unidos na virada da década de 90, relacionados às demonstrações contábeis trouxeram uma importante mudança na ótica que se tinha dos controle internos. Podemos afirmar que 2002, com a promulgação da Sarbanes-Oxley Act transformou-se em um marco histórico dentro do âmbito empresarial americano, no que tange a controles internos, sendo o divisor de águas do que existia antes e depois em termos de forma de encarar a necessidade de as empresas possuírem uma estrutura de controles internos. Os controles internos passaram, sob o prisma de muitas empresas, de meros procedimentos de formalização de atividades e processos à condição de exigência legal. A nova Lei traz através da obrigatoriedade de apresentação de formulários específicos que devem ser assinados pelos altos representantes das empresas e a aplicação de sanções para quem não o faz ou faz de forma falsa, a conseqüente implementação de uma estrutura de controles internos que deverá ser monitorada, aperfeiçoada e enriquecida sempre que aparecer algum novo risco ou a empresa desenvolver uma operação. / The growing number of accounting scandals that have taken place in the USA at the turn of the 90's brought about an important change in how internal controls are understood. One could say that the Sarbanes-Oxley Act in 2002 was a landmark in the American corporate world as far as internal controls are concerned. It was a turning point in the way companies face the need for a structure of internal controls, which for many of them have changed from mere formalizing procedures to a legal requirement. This new law requires specific forms to be filled out which have to bear the signature of the company's top management. Forgery or failure to comply involves penalties. The new law makes it necessary to implement an internal controls structure which is to be monitored and improved whenever a new risk is at play or when the company has a new operation.

A crescente onda de escândalos surgidos nos Estados Unidos na virada da década de 90, relacionados às demonstrações contábeis trouxeram uma importante mudança na ótica que se tinha dos controle internos. Podemos afirmar que 2002, com a promulgação da Sarbanes-Oxley Act transformou-se em um marco histórico dentro do âmbito empresarial americano, no que tange a controles internos, sendo o divisor de águas do que existia antes e depois em termos de forma de encarar a necessidade de as empresas possuírem uma estrutura de controles internos. Os controles internos passaram, sob o prisma de muitas empresas, de meros procedimentos de formalização de atividades e processos à condição de exigência legal. A nova Lei traz através da obrigatoriedade de apresentação de formulários específicos que devem ser assinados pelos altos representantes das empresas e a aplicação de sanções para quem não o faz ou faz de forma falsa, a conseqüente implementação de uma estrutura de controles internos que deverá ser monitorada, aperfeiçoada e enriquecida sempre que aparecer algum novo risco ou a empresa desenvolver uma operação. / The growing number of accounting scandals that have taken place in the USA at the turn of the 90's brought about an important change in how internal controls are understood. One could say that the Sarbanes-Oxley Act in 2002 was a landmark in the American corporate world as far as internal controls are concerned. It was a turning point in the way companies face the need for a structure of internal controls, which for many of them have changed from mere formalizing procedures to a legal requirement. This new law requires specific forms to be filled out which have to bear the signature of the company's top management. Forgery or failure to comply involves penalties. The new law makes it necessary to implement an internal controls structure which is to be monitored and improved whenever a new risk is at play or when the company has a new operation.

A crescente onda de escândalos surgidos nos Estados Unidos na virada da década de 90, relacionados às demonstrações contábeis trouxeram uma importante mudança na ótica que se tinha dos controle internos. Podemos afirmar que 2002, com a promulgação da Sarbanes-Oxley Act transformou-se em um marco histórico dentro do âmbito empresarial americano, no que tange a controles internos, sendo o divisor de águas do que existia antes e depois em termos de forma de encarar a necessidade de as empresas possuírem uma estrutura de controles internos. Os controles internos passaram, sob o prisma de muitas empresas, de meros procedimentos de formalização de atividades e processos à condição de exigência legal. A nova Lei traz através da obrigatoriedade de apresentação de formulários específicos que devem ser assinados pelos altos representantes das empresas e a aplicação de sanções para quem não o faz ou faz de forma falsa, a conseqüente implementação de uma estrutura de controles internos que deverá ser monitorada, aperfeiçoada e enriquecida sempre que aparecer algum novo risco ou a empresa desenvolver uma operação. / The growing number of accounting scandals that have taken place in the USA at the turn of the 90's brought about an important change in how internal controls are understood. One could say that the Sarbanes-Oxley Act in 2002 was a landmark in the American corporate world as far as internal controls are concerned. It was a turning point in the way companies face the need for a structure of internal controls, which for many of them have changed from mere formalizing procedures to a legal requirement. This new law requires specific forms to be filled out which have to bear the signature of the company's top management. Forgery or failure to comply involves penalties. The new law makes it necessary to implement an internal controls structure which is to be monitored and improved whenever a new risk is at play or when the company has a new operation.

Audit firm tenure impacts the quality of audit work and the disclosure of material internal control weaknesses. Public firms are required by the Sarbanes Oxley Act of 2002 (SOX) Section 302 to disclose material internal control weaknesses. Researchers debate whether audit firm rotation is necessary for improving audit quality (Chen, Lin, & Lin, 2008). Generally, an auditor needs sufficient time to become familiar with a client's business in order to enhance effective controls and financial reporting. However, long tenure may diminish auditor independence, and in turn reduce the quality of audit work and encourage a client to violate SOX disclosure requirements. Therefore, it is expected that the disclosure of material internal control weaknesses is less likely given long audit tenure. Prior studies consider many variables that impact the disclosure of control weaknesses, except audit tenure. Further, prior studies do not address the issue of whether familiarity or independence explains non-disclosure. This dissertation investigates the role of audit firm tenure and concludes that the disclosure of material internal control weaknesses is more likely given short tenure. Further, familiarity with the client's business, which is associated with long tenure, explains non-disclosure and not the lack of independence. Therefore, audit firm rotation may not be necessary.