Orientadora: Profª Drª Márcia Helena Alvim / Dissertação (mestrado) - Universidade Federal do ABC, Programa De Pós-Graduação em Ensino, História, Filosofia das Ciências e Matemática, 2014. / Este trabalho tem como objetivo principal salientar as potencialidades de inclusão da História das Ciências no ensino de Ciências Naturais nas séries iniciais da Educação Básica. A criança traz para o ambiente escolar seu conhecimento prévio sobre a natureza já nas primeiras séries de escolarização. Algumas dessas concepções são construídas a partir do contato com as diversas mídias presentes no cotidiano infantil. A inclusão da História das Ciências ao ensino foi proposta pelos PCN¿s, a fim de promover a construção da cidadania ao levar o aluno à reflexão sobre a ciência e sua construção. A ciência, enquanto atividade humana não é neutra, mas passível de mudanças e sua produção está ligada a questões sociais, econômicas e culturais e tais ponderações realizam a aproximação da ciência pelos alunos. O enfoque em Ciências, Tecnologia e Sociedade, é a proposta de trabalho orientada pelos PCN¿s, no sentido de evidenciar as inter-relações entre explicação científica, tecnológica e tomadas de posicionamento perante questões do dia-a-dia. Contudo, reconhecemos que ainda hoje no Brasil tais indicações feitas pelo documento permanecem estanques das salas de aula. Deste modo, apresentamos nesta pesquisa possibilidades para o trabalho com História das Ciências no ensino fundamental I, através de estratégias didáticas metodológicas, utilizando recursos do próprio universo infantil, como: filmes, histórias em quadrinhos, fotografias e textos, com objetivo de promover leitura de imagens, pesquisas e debates, sistematização dos conhecimentos adquiridos, divulgação dos resultados, levando o aluno à reflexão sobre a concepção de ciência; sobre a construção dos conhecimentos científicos e a visão de cientista divulgada nas mídias. Discutindo o desenvolvimento e aperfeiçoamento da Ciência, estimulando uma aprendizagem significativa, respeitando a faixa etária da criança e sua capacidade de meditação e argumentação. / This paper aims to highlight the potential of including the history of science to the teaching of natural sciences in the early grades of basic education. The child brings to the school environment prior knowledge about the nature already in the early grades of schooling. Some of these concepts are constructed from contact with various media present in children's daily lives. The inclusion of the history of science teaching was proposed by the PCN¿s in order to promote the construction of citizenship to take the student to reflect on the science and its construction. Science, with human activity, is not neutral, is subject to change and their production is linked to social, economic and cultural issues and perform such weighting approach of science by students. The focus on Science, Technology and Society, is the proposed work guided by the PCN's, to show the interrelationships between technological scientific explanation, and taken position before issues of day-to-day. However, we recognize that today in Brazil such statements made by the document remain distant from classrooms. Thus, we present this research possibilities for working with the History of Science in elementary school through methodological teaching strategies, using resources of childhood itself, such as: movies, comics, photographs and texts, with the aim of promoting reading images, research and debate, systematization of acquired knowledge, dissemination of results, leading the student to reflect on the concept of science; on the construction of scientific knowledge and the vision scientist published in the media. Discussing the development and improvement of science, encouraging meaningful learning, respecting the age of the child and their ability to meditation and reasoning.

The state of Oregon has adopted the Next Generation Science Standards as well as the English Language Proficiency standards, both of which affect elementary school teachers. These standards adoptions challenge teachers and professional developers to rethink how they approach science conceptual understanding and language acquisition. The Math Science Partnership K-6 Instructional Specialist Grant made the decision to incorporate a Task Analysis process, which asks the participant to analyze the demands of a content-based task in the domains of content knowledge, analytical skills and language, into six eight-week summer courses focused on the Next Generation Science Standards. A pre and post-assessment was created to determine if any growth in teacher understanding of the demands of a science task could be observed as a result of engaging in the Task Analysis process. A four point rubric was created to score participant responses. Two research questions were developed: 1. How well does the ELPA21 Task Analysis tool help participants understand the language demands of a science task when used as part of an NGSS summer professional development course? 2. How effective is a work sample and scoring rubric protocol for measuring the impact of the Task Analysis process? Participants showed statistically significant growth in their analysis of a science task from pre to post-assessment responses, with particularly strong growth demonstrated in the domains of content and language. Further coding of responses revealed that participants frequently discussed vocabulary as both a language and content knowledge demand of a science task.

<p>Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang.</p><p>Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen.</p><p>En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas.</p><p>När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen.</p><p>En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.</p><p> Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier.</p><p>När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor.</p> / <p>The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues.</p><p>The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat.</p><p>Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body.</p><p>Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation.</p><p>The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils.</p><p>Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.  </p><p>When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.</p>

Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to “see what is intended to be seen”. Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed. / Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se”. Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.

Esta pesquisa se desenvolve no âmbito do ensino de ciências, no que tange à formação continuada de professores de Ciências e sequências didáticas. Objetivando-se obter um levantamento palpável sobre as concepções dos professores de Ciências sobre Ciência e Tecnologia (C&T), foram utilizadas duas ferramentas de coletas de dados: Uma enquete e sequências didáticas (SD) desenvolvidas pelos professores cursistas participantes do Curso de Especialização em Ensino de Ciências da Faculdade de Educação da USP no Programa Rede de Formação Docente (EEC-FEUSP-REDEFOR) durante o segundo ano de oferecimento, 2011-2012. O foco principal do presente estudo é sistematizar as concepções sobre C&T dos professores cursistas e observar como estas permeiam o desenvolvimento de SD, para que se obtenham subsídios e reflexões sobre os objetivos da educação científica, da formação de professores e do entendimento dos professores de ciências sobre as questões sócio científicas (QSC). A análise dos dados se desenvolveu utilizando duas abordagens, quantitativa e qualitativa, de forma a se complementarem. As análises estatísticas nomeadas análise multifatorial e de cluster, e abordagem qualitativa descritiva documental dos resultados sustentam a análise como um todo, interpretando os resultados obtidos, trazendo assim uma visão ampla do objeto de estudo que aponta a presença de dez tipos de concepções, 8 tipos de perfis de concepções sobre C&T que se traduzem nas SD em categorias sintéticas como: conhecimento científico prediz, reverte e evita problemas ambientais; conhecimento científico explica e viabiliza melhoria de vida; C&T beneficiam sociedade e ambiente; homem prejudica e desperdiça; preocupação simplória com a degradação ambiental; conteudismo; aproximação CTS e consciência de bem social global; funcionalidade e acesso ao conhecimento científico; conhecimento científico e visões alternativas, e finalmente, impactos do desenvolvimento científico e tecnológico no meio ambiente. A importância de se reconhecer tais variações e sentidos das concepções mais comumente expressas se revela à medida que configuram tópicos de discussão relevantes aos cursos de formação inicial e continuada de professores e a observação da forma como estas SD poderiam sintetizar concepções mais ricas de possibilidades de discussões em sala de aula. / This research develops in the scope of science teaching, in what concerns to in service formation science teachers and didactic sequences. In order to obtain a palpable survey on the conceptions of the teachers on Science and Technology (S & T), two data collection tools were used: a survey and didactic sequences (DS) developed by the teachers participating in the Specialization Course in Science Teaching of the Faculty of Education of USP in the Program of Teacher Education (EEC-FEUSP-REDEFOR), along the second year (2011-2012). The main focus of the present study is to systematize the conceptions about Science and Technology of the teachers and to observe how they permeate the development of DS, to obtain subsidies and reflections on the objectives of scientific education, teacher training and teachers\' understanding Sciences on socio-scientific issues (SSI). The analysis of the data was developed using two approaches: quantitative and qualitative, in order to complement each other. The statistical analyses named multifactorial and cluster analysis, and qualitative documentary descriptive approach of the results support the analysis as a whole, interpreting the results obtained, thus bringing a broad view of the object of study that points out the presence of ten types of conceptions, 8 types of profiles of S & T conceptions that translate into DS in synthetic categories such as: Scientific knowledge predicts, reverses and avoids environmental problems; Scientific knowledge explains and enables improvement in life; Society and Environment; Man harms and wastes; Simplistic concern with environmental degradation; Content; CTS approach and global social welfare awareness; Functionality and access to scientific knowledge; Scientific knowledge and alternative visions, and finally, Impacts of scientific and technological development on the environment. The importance of recognizing such variations and meanings of the most commonly expressed conceptions is revealed by the fact that they configure topics of discussion relevant to the initial and in service formation courses and the observation of how these DS could synthesize richer conceptions of possibilities for discussion In the classroom.

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang. Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen. En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas. När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen. En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.  Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier. När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor. / The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues. The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat. Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body. Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation. The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils. Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.   When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.

Submitted by Alison Vanceto (alison-vanceto@hotmail.com) on 2016-10-17T12:50:58Z No. of bitstreams: 1 DissMRTE.pdf: 1396406 bytes, checksum: ea84abaf96ea1c4d62a7a31852bd839f (MD5) / Approved for entry into archive by Ronildo Prado (ronisp@ufscar.br) on 2016-10-17T17:40:37Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissMRTE.pdf: 1396406 bytes, checksum: ea84abaf96ea1c4d62a7a31852bd839f (MD5) / Approved for entry into archive by Ronildo Prado (ronisp@ufscar.br) on 2016-10-17T17:40:47Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DissMRTE.pdf: 1396406 bytes, checksum: ea84abaf96ea1c4d62a7a31852bd839f (MD5) / Made available in DSpace on 2016-10-17T17:59:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissMRTE.pdf: 1396406 bytes, checksum: ea84abaf96ea1c4d62a7a31852bd839f (MD5) Previous issue date: 2016-03-17 / Não recebi financiamento / Brazilian schools known as “Institutos Federais” (Federal Institutes), and the expansion of their campuses are presented here as a possibility to tackle national challenges and to outperform old professional educations paradigms. So in this work we try to check the possible relations that exist between the technological axis implemented on the new campuses and the local productive arrangements. This work is based on case analysis with bibliographic and documental research, analysis of socioeconomic data, semi-structured interviews with representative actors, visits to the campuses and reflections using the structural and historical analysis method. In section 1 the theme is introducted and presented. In section 2 we make a conceptual exposition about Professional Education, and the relation between education, work, development, knowledge, Local Arrangements, their disputes and tendencies. We also discuss the diverse objectives of Professional Education, sometimes aiming the individual, sometimes aiming the centrality of the market, this duality being persistent even after some tentative reformations. We also discuss the formal education as a means to emancipate people, cause social transformation, or to conciliate development, inequalities reduction and democracy. In section 3 we present the history of the Professional Education, highlight the main facts that lead to the resuming of the Professional and Technological Education Federal Network (“Rede Federal de Educação Profissional e Tecnológica - RFEPT”) and to the creation of the Federal Institutes, during Lula's government. We highlight the centenary of this network, and the conflicting projects for educations and national development. In section 4, we explore the peculiarities of the Federal Institute of São Paulo (“Instituto Federal de São Paulo - IFSP”), a new, but also old, institution, focusing on its campus at the city of Araraquara, and the contextualization of the development of this region of São Paulo State, leading actor of the national development. The city of Araraquara is an important city of the central region of the State, and also Seat of a Government Region. To achieve this objective, we use the research made by Maria Teresa Miceli Kerbauy. We explore, mainly by interviews with representative people, the campus installed at Araraquara, and its role in the region, this campus participates on the phase II of the expansion plan of the Network. The contextualization uses socioeconomic data from Fundação Seade and the approach of political leadership. On the last section, we make remarks and reflections about IFSP, its mission, its identity, its priorities and the possible priority of its relation with the region, as stated by Law 11.892 of December, 29, 2008, that was the law that created the Federal Institutes. We also look for pointing directions for new actions and new studies. We conclude that this expansion is beyond its transformations potential and confirm the hipothesis of the influence of other factors beyond the locality, on the definition of new courses to be implementes on the new campuses. / Os Institutos Federais e a expansão de seus campi são apresentados como possibilidade de enfrentamento de desafios nacionais e de superação de persistentes paradigmas da Educação Profissional. Diante disso, neste trabalho, busca-se verificar o estabelecimento de relações entre os eixos tecnológicos implementados nos novos campi e o Arranjo Produtivo Local (APL). Trata-se de estudo de caso com pesquisa bibliográfica-documental, coleta de dados socioeconômicos, entrevistas semiestruturadas com entes representativos, visita em locus e ponderações sob a ótica do método de análise histórico-estrutural. Na seção 1, tem-se a introdução e apresentação do trabalho. Na seção 2, uma explanação conceitual relacionada à Educação Profissional e à relação entre educação, trabalho, desenvolvimento, conhecimento, Arranjos Locais, bem como suas disputas e tendências. Também é discutido o enfoque da Educação Profissional dividido entre os que a tratam tendo como foco preferencial o indivíduo e os que adotam a centralidade no mercado, sendo essa dualidade apresentada como característica que persiste apesar das inúmeras reformas. Discute-se ainda a educação ou escolarização formal como forma de emancipação, transformação social, ou meio para se conciliar desenvolvimento, redução de desigualdades e democracia. Na seção 3, é abordada a trajetória histórica da Educação Profissional, destacando os principais fatos que culminam na retomada da expansão da Rede Federal de Educação Profissional e Tecnológica (RFEPT) e no surgimento dos Institutos Federais, durante o governo Lula. Destaca-se o centenário da Rede, os projetos estabelecidos e em disputa para a educação e para o desenvolvimento nacional. Na seção 4, exploram-se as peculiaridades do Instituto Federal de São Paulo (IFSP), instituição retratada como nova e secular, e de seu campus em Araraquara, além da contextualização do desenvolvimento do interior deste Estado que foi protagonista do desenvolvimento nacional, e ainda deste município, o qual se configura como polo da região central do Estado e sede de uma Região de Governo. Utiliza-se o estudo desse típico município interiorano feito por Maria Teresa Miceli Kerbauy. Explora-se, principalmente através de entrevistas com entes representativos, o campus instalado em Araraquara e sua atuação na região, o qual faz parte da Fase II do Plano de Expansão da RFEPT. A contextualização conta com dados socioeconômicos da Fundação Seade e abordagem de lideranças políticas. Na última seção, são realizados comentários e reflexões sobre o IFSP, sua missão, sua identidade, suas prioridades e principalmente a possível priorização da relação com a localidade na definição dos eixos tecnológicos dos novos campi e no processo de expansão territorial, conforme prevê a Lei nº 11.892, de 29 de dezembro de 2008, lei de criação dos Institutos Federais. Busca-se ainda, apontar caminhos para ações e novos estudos. Não obstante, a relevância da expansão considera-se que ela está aquém de seu potencial de transformação e confirma-se a hipótese da influência decisiva de outros fatores, que não a localidade, na definição dos cursos implementados nos novos campi.