Drömmars likhet med film har fascinerat människor sedan mediets uppkomst. Med ljus som avgörande princip för bildens innehåll, i kombination med något så subjektivt som hur drömmar ser ut, är det av intresse att se hur ljuset gestaltas när filmkaraktärers egna drömmar blir ett inslag i filmen. Uppsatsens syfte är att analysera huruvida ljus har betydelse för att generera en filmisk uppfattning av att det är en dröm. Ljuset undersöks i fyra filmer med utpräglade drömscener genom en kvalitativ jämförelsestudie. En semiotisk bildanalys har utförts av exempel från vaket tillstånd gentemot drömtillstånd i Spellbound (1945), Smultronstället (1957), Stalker (1979) och Scott Pilgrim vs The World (2010). Att utläsa av analysen uppvisas återkommande mönster i samtliga exempel av gestaltningen att förstärka intrycket av att det är en dröm. I jämförelse tenderar vaken verklighet att gestaltas med andra ljusestetiska principer.

Syftet med uppsatsen är att analysera Edgar Wrights Scott Pilgrim vs. the World (2010) ochhur regissören Edgar Wright skapar ett narrativ med hjälp av olika visuella medel, så kallatvisuellt berättande. Visuellt berättande är någonting som Edgar Wright jobbar mycket med ialla sina filmer. De har alla ett originellt och karakteristiskt bildspråk som berättarinformation genom olika visuella ledtrådar. Det jag primärt avser att analysera är hur filmenskildrar dynamiken mellan de olika karaktärerna och deras känslor med hjälp av visuellaberättartekniker, samt hur Edgar Wright genom filmens bildspråk skapar en egen trovärdigfilmvärld utifrån scenografi och bildutsnitt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka filmen Scott Pilgrim vs the World (2010) sätt att använda sig av klipp och övergångstekniker och hur de förhåller sig till humor och komedi.Tre sekvenser som representerar en bredd av olika klipptekniker och teorier har analyserats för att undersöka hur olika övergångar som till exempel en svepning kan användas, hur kontinuerlig klippstil fortsätter filmen visuellt framåt, hur en rörelse kan bidra till klippningen och vad detta har för relation till humor. Med hjälp av Walter Murchs teorier om vad som motiverar att göra ett klipp, Bordwells och Thompsons teorier om hur olika klippningar och övergångar används och vilken påverkan dessa har på filmen samt Rosengrens teorier om klippning i komedifilm och Meyers (2000) teorier inom humor, undersöker uppsatsen klipptekniker samt övergångar och hur dessa kan förflytta filmen i tid och rum eller föra vidare en rörelse över ett klipp. Resultatet visar på att Edgar Wright, Jonathan Amos och Paul Machliss använder sig av flera sätt för att visa ett filmspråk i Scott Pilgrim vs the World (2010) där fokuset ligger på hur rörelse, energi, förflyttning på ett överraskande och annorlunda sätt kan skapa humor. / The purpose of this thesis is to analyze the movie Scott Pilgrim vs the World (2010) way to use transitions and cuts and how they relate to humor and comedy. Three sequences that represent a breadth of different techniques and theories from cuts gets analyzed and explored. This to understand how transitions, for example a wipe, gets used, how the movie progresses with continuity editing and how the movement contributes to the editing and to the comedy. With the help of Walter Murch's theories about what motivate a cut, Bordwell and Thompson’s theories about how cuts and transitions is used and what impact this has on the movie and Rosengrens theories about editing comedy and Meyers (2000) theories about humor, the essay investigate editing techniques and transitions and how they are able to move the movie in space and time or transfer a motion in a transition. The result shows that Edgar Wright, Jonathan Amos and Paul Machliss uses a lot of different techniques to develop a visual style and in Scott Pilgrim vs the World (2010) the focus lies on how motion, energy, movement and comedic timing drives the movie forward and perceived it as a comedy.

Bryan Lee O'Malley's "Scott Pilgrim" series is, arguably, one of the most important American literary works of the early twenty-first century. Evaluating this work w/r/t multimediality and simultaneous multiliteracy, emotions and affective states, friends and their informal economies, and the role of active fandoms in current artistic production, this thesis seeks to explain why "Scott Pilgrim" has found such deep resonance with a generation of kids growing up at the time of publication.

No description available.