Agile development is a software development methodology that originated in 2001 (Beck, et al.). It has since gained wide recognition and use in the software industry, and is characterized by iterative development cycles. Organizations outside of the software industry are also finding ways to adapt Agile development to their contexts. BYU Independent Study (BYUIS) is an online education program at Brigham Young University that provides online courses at the high school and university levels. In April 2016, BYUIS implemented the Agile development process to the design and development of online courses. This thesis is a case study that looks specifically at the adoption of Agile at BYUIS, from its implementation in April 2016 to the time of this study in summer of 2017. The question this qualitative study seeks to answer is as follows: how and why did the adoption of the Agile development methodology to instructional design practices at BYUIS reflect or differ from the 12 principles of Agile development? To answer this research question, the researcher used multiple data sources: semi-structured interviews with three administrators, two production team managers, and three instructional designers; surveys for BYUIS student employees (i.e., scrum team members) after each week of observation; and field note observations of three Agile scrum teams for two weeks each. The data from each of these sources was analyzed through a descriptive coding process and then organized into a thematic network analysis. The Results section analyzes evidence from the interviews, surveys, and observations that reflect or differ from each of the 12 principles of Agile. The Discussion addresses three main issues of implementing Agile at BYUIS: how to accommodate for part-time schedules, the complexity of working on different projects, and how to facilitate communication in scrum teams if co-location is not possible. It also looks at how these three issues could be manifest in other organizations and introduces potential solutions. The researcher then presents suggestions for future research on Agile in instructional design or other contexts.

Det har funnits problem med systemutvecklingsprojekt som använder agila utvecklingsmetoder, vilka har misslyckats genom att exempelvis bli försenade och senare komma att kräva dyrt underhållsarbete. Scrum är en agil systemutvecklingsmetod som är den mest använda på marknaden. För att organisationer ska lösa problem med det mänskliga arbetet i grupp, hur de ska arbeta och vilka regler de ska ha, behöver de anpassa sig och förstå hur de ska tillämpa Scrum-ramverket, för att bli mer smidiga och stabila som de strävar efter med Scrum-metoden. Det finns oerhört många utmaningar med Scrum-metoden och därför behöver framgångsfaktorer identifieras för Scrum-användandet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera framgångsfaktorer för användning av Scrum inom Scrum-team i ett konsultföretag. I kandidatuppsatsen tillämpades fallstudiemetoden, eftersom relationer undersöks i uppsatsstudien och metoden är lämplig för det. Fallföretaget är konsultföretaget ÅF som arbetar med Scrum för systemutveckling. Uppsatsstudien genomfördes med stöd av ett sonderande samtal, semi-strukturerade intervjuer och en ostrukturerad observation med Scrum-projektmedlemmar på ÅF. Slutsatserna av uppsatsstudien är att det finns flera viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat användande av Scrum. De viktigaste visade sig vara Engagemanget, som måste vara högt hos både individerna i Scrum-teamet, ledningen och kund för att Scrum-arbetet ska bli bra. Samarbetet måste fungera inom Scrum-teamet och med kunden. Även Kommunikationen behöver fungera bra, genom ansikte mot ansikte och olika kommunikationskanaler. Ytterligare en framgångsfaktor som identifierades är Förändringsbenägenhet, att individerna i Scrum-team ska vara öppna för förändring och kunna anpassa sitt arbete efter situationen, samt vara en lagspelare.

Είναι γεγονός ότι το οικονομικό περιβάλλον του αιώνα που διανύουμε χαρακτηρίζεται από τον έντονο ανταγωνισμό και την ταχύτητα με την οποία εξελίσσονται, όχι μόνο η τεχνολογία και η επιστημονική γνώση, αλλά και αυτά καθαυτά τα συστήματα παραγωγής, διακίνησης και προώθησης στον πελάτη, ποιοτικών προϊόντων και υπηρεσιών. Άμεση συνέπεια των παραπάνω είναι αφενός η αύξηση της αβεβαιότητας των επιχειρήσεων, ως προς το στρατηγικό τους προσανατολισμό, και αφετέρου η αύξηση της πολυπλοκότητας σε κάθε διάσταση της σύγχρονης επιχείρησης (προϊόν, σύστημα παραγωγής, προγραμματισμός, δίκτυο προμηθευτών κλπ). Οι παραπάνω συνθήκες έχουν δημιουργήσει την ανάγκη για την εφαρμογή συστημάτων διοίκησης που να αναγνωρίζουν τη φύση της επιχείρησης του 21ου αιώνα και να προσεγγίζουν ολιστικά το σύνολο των παραμέτρων που δύναται να επιφέρουν ανταγωνιστικό πλεονέκτημα. / In contemporary software development projects companies are facing challenges, such as constantly changing requirements, pressure to deliver faster, and the need to cut costs due to competition. This leads to the increasing uncertainty in companies and to the increasing complexity in all aspects of modern business (product, production system, programming, network providers, etc.). In an attempt to deal with these challenges new methods evolved, which became known as agile project management and agile software development. The agile approach aims to produce high quality software products faster, to create more value and to satisfy customers’ needs better.

I samband med covid-19 pandemin tvingades mängder med scrumteam att arbeta hemifrån vilket ändrade förutsättningarna för deras kommunikation. Omställningen har lett till att det inte varit genomförbart att kommunicera face-to-face i samma utsträckning som tidigare. Kommunikationen spelar en viktig roll för att ett team som arbetar agilt ska lyckas med sin utvecklingsprocess. Scrum är utvecklat för att främja samarbete och en bra kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka hur påtvingat hemarbete påverkat kommunikationen i scrumteam som tidigare arbetat tillsammans på kontor. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolkades utifrån Media Synchronicity Theory (MST). Resultatet visar att kroppsspråk och respons har reducerats efter omställningen till hemarbete och att den informella kommunikationen har påverkats på grund av avsaknaden av face-to-face kommunikation. Det har även framkommit indikationer på att kommunikationskanalerna som används i det dagliga scrummötet inte är de mest fördelaktiga utifrån den teoretiska analysen. / The covid-19 pandemic enforced large numbers of scrum teams to work from home, which changed the conditions of their communication. The change has led to it not being possible to communicate face-to-face to the same extent as before. Communication plays an important role for an agile team to succeed in their development process. Scrum is developed to promote good communication and collaboration. The purpose of this study is to investigate how enforced working from home has affected communication in scrum teams that previously worked together in offices. This study used a qualitative research approach. Data were collected through semi-structured interviews and interpreted based on Media Synchronicity Theory (MST). The results show that body language and feedback have been reduced after the transition to enforced working from home and that informal communication has been affected due to the lack of face-to-face communication. There have also been indications that the communication channels used in daily scrum are not the most advantageous based on the theoretical analysis.