The adoption and implementation of Building Information Modelling (BIM), as technologies and processes, in the Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry marked a significant step forward in advanced digital transformation. One of the distinctive features of the AEC industry is that it necessitates a collaborative effort between several actors from different domains to realize building projects effectively. The involved actors employ different BIM platforms and tools that best suit the task they perform. In addition, the actors rely on one another for information to successfully perform their tasks indicating the crucial importance of digital collaboration and information exchanges between the involved actors. Building product manufacturers are among the important actors in the AEC industry and digitizing how building product data is shared and exchanged is an essential factor for the success of digital BIM processes. The Industry Foundation Classes (IFC) is a widely used data schema for representing building information in a neutral format to support information exchanges between different digital tools. Currently, IFC is supported by several BIM applications employed in the industry and can successfully exchange geometric information of a product. However, the IFC data schema does not cover explicit semantic definitions for domain-specific, innovative or multifunctional product data descriptions, making semantic enrichment of product data difficult. In addition, semantic queries, consistency checking, reasoning and automated data processing are challenging to apply on the IFC models. Several studies suggest using web-based standards and technologies, including the semantic web, to digitally manage and share information. Therefore, the purpose of this research is to investigate how the semantic web technologies can support information interoperability and data integration processes between the manufacturing and building industries. As a proof of concept, a prototype is developed to investigate and demonstrate the feasibility of using the semantic web technologies for information exchanges. The design science research methodology frames the research work presented in this thesis and guides the development and evaluation of the prototype. The prototype is evaluated, with industry representatives, based on product description requirements derived from the research problem and related studies. The outcome demonstrates the feasibility of applying the semantic web technologies in the AEC industry, implying the potential benefits the semantic web could provide in addressing the industry's long-standing information interoperability challenge. / Implementeringen av Byggnads Information Modeller (BIM) har varit en katalysator för digitaliseringen inom samhällsbyggnadssektorn. En av de utmärkande egenskaperna hos samhällsbyggnadssektorn är att det krävs samarbete mellan ett stort antal aktörer, från olika domäner, för att effektivt realisera byggprojekt. De inblandade aktörerna använder oftast olika digitala verktyg, anpassade för de uppgifter aktören utför. De olika aktörerna är också helt beroende av de andra aktörernas information för att framgångsrikt kunna utföra sina uppgifter. Detta gör att ett väl fungerande digitalt samarbete och informationsutbyte är av avgörande betydelse. Då byggnader och anläggningar till stor del består av produkter från tillverkningsindustrin så är tillverkarna en kategori viktiga aktörer inom samhällsbyggnadssektorn och digitaliseringen av produktdata är en väsentlig faktor för digitaliseringen av sektorn. Informationsutbyten mellan aktörerna sker idag främst med hjälp av Industry Foundation Classes (IFC). IFC täcker inte explicita semantiska definitioner för domänspecifika, innovativa eller multifunktionella produktdatabeskrivningar vilket gör det svårt att semantiskt berika produktdata. Dessutom är sökning efter produktdata, med hjälp av semantiska frågor, och automatiserad databehandling utmanande i dagsläget. P g a dessa problem föreslår flera studier att man bör applicera standarder och tekniker framtagna för WWW, inklusive teknologier från området semantiska nätverk, för att digitalt hantera och dela information. Syftet med denna forskning är att undersöka hur dessa teknologier kan stödja informationsutbytet mellan tillverknings- och byggindustrin. Forskningen utfördes enligt forskningsmetodiken Design Science Research (DSR). En prototyp har implementerats. Prototypens funktionalitet och användbarhet utvärderades tillsammans med branschrepresentanter. Dessutom utvärderades prototypen med hjälp av en kravlista som utformades med hjälp av vetenskaplig litteratur inom området. Resultaten från utvärderingen visar att teknologin från området semantiska nätverk kan användas för att informationsutbyten av produktdata mellan tillverknings- och byggindustrier. Resultaten visar också att denna teknologi kan lösa vissa av de problem som länge varit en utmaning i samhällsbyggnadssektorn.

The subject of this thesis is Emile Zola’s novel Thérèse Raquin (1867). The principal aim is to examine lexical repetitions and their importance for semantic networks. The thesis studies the use of the noun cou and certain of its co-occurrences, as well as the use of colours and their derivatives. Employing the methods of Greimas and Rastier, the study is based upon two analyses, one narratological and the other thematic, an approach which allows us not only to study the importance of lexical repetitions, but also to study another aspect of the writing, Zola’s various sources of inspiration. This approach aids in showing the stylistic profile of the novel from a new perspective. Our second aim concerns the Swedish translations of the text. The degree of equivalence of lexical repetitions and their transmission has been studied in three versions (Wilson, 1884, Bjurman, 1911, and Bouleau, 1953). Our analysis draws on Berman’s and Heldner’s ideas about the critical evaluation of translated literary texts. The results of this thesis show that Zola, in Thérèse Raquin, uses lexical repetitions to create a stylistic effect that not only draws inspiration from literary and artistic sources, but that is also inspired by real events of the time. These stylistic properties, such as the system of colour leitmotivs, must be conveyed in a translation that is to be considered faithful to the original. The findings of this study suggest that there is a dependency between two of the examined versions and that it would be desirable to produce a new Swedish translation of the novel, equivalent to Zola’s text. / Le roman Thérèse Raquin (1867) d’Émile Zola est l’objet d’étude de la présente thèse. Le premier but est d’y examiner des répétitions lexicales et leur importance pour des réseaux sémantiques. Nous y étudions l’emploi du nom cou et certaines de ses co-occurrences, ainsi que des couleurs et leurs dérivés présents. Suivant des méthodes de Greimas et Rastier, l’étude s’effectue au moyen de deux analyses, l’une narratologique, l’autre thématique, ce qui nous permet non seulement d’examiner l’importance des répétitions lexicales, mais aussi d’étudier un aspect supplémentaire de l’écriture, les diverses sources d’inspiration de Zola. Cette approche contribue à montrer, dans une perspective nouvelle, le profil stylistique du roman. Notre deuxième but concerne des traductions suédoises du texte. Dans trois versions (Wilson, 1884, Bjurman, 1911, et Bouleau, 1953), est évalué le degré d’équivalence des répétitions lexicales et la transmission des répétitions lexicales examinées. Pour notre analyse, nous nous servons des idées de Berman et de Heldner, qui traitent le sujet d’évaluation critique de textes littéraires traduits.  Les résultats de la présente thèse montrent que Zola, dans Thérèse Raquin, utilise les répétitions lexicales pour créer un effet de style qui puise son inspiration non seulement dans des sources littéraires et artistiques, mais aussi dans des événements de la réalité de son époque. Ces propriétés stylistiques, comme la systématique des leitmotivs des couleurs, doivent être rendues dans une traduction censée être fidèle à l’original. Les analyses de notre étude évoquent qu’il y a une dépendance entre deux des versions examinées et qu’il est souhaitable de produire une nouvelle traduction suédoise du roman, équivalente au texte de Zola.