The history of HIV/AIDS dates back to 1985, when it was thought to be a disease affecting animals. Later, HIV/AIDS was regarded as an illness which affected gay individuals. However, research world-wide has shown that HIV/AIDS is a disease that affects everyone irrespective of race, gender, social status and sexual orientation. Research regarding the psychological well-being (coping, sense of coherence, locus of control and general health) of HIV infected persons in the workplace seems appropriate and relevant. The objective of this study was to investigate the relationship between sense of coherence, locus of control, coping, and general health. A cross-sectional survey design was used to achieve research objectives. For the purpose of this study, an availability sample of (n = 91) HIV infected individuals in the workplace was used. Four questionnaires were employed in the empirical study, namely the General Health Questionnaire, the Coping Orientations to the Problems Experienced Questionnaire, the Work Locus of Control Scale, and the Orientation to Life Questionnaire. Descriptive statistics (means, standard deviations, skewness and kurtosis) were used to analyse the data. Pearson correlations and canonical analysis were used to assess the relationships between sense of coherence, locus of control, coping strategies and general health. Approach coping strategies such as active coping, planning, seeking support for instrumental reasons, seeking support for emotional reasons, positive reinterpretation and growth, and acceptance were positively related to a strong sense of coherence and a low external locus of control. Avoidance coping strategies, such as focus on and ventilation of emotions, denial, behavioural disengagement, and mental disengagement were negatively related to sense of coherence and positively related to an external locus of control. HIV infected employees who measured high on planning, low on focus on and venting of emotions, and low on mental disengagement, experienced less anxiety and fewer somatic problems. Recommendations for future research were made. / Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.

Psykisk ohälsa förekommer i yrkeslivet. Att ha en hög grad av psykisk ohälsa kan leda till otrivsel på arbetet. Studien avsåg att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och KASAM och arbetsrelaterad KASAM samt ålder, kön, etnicitet, anställningstid, anställningsform och befattning som kan antas vara relaterad till psykisk ohälsa. Detta undersöktes genom nio hypoteser och en frågeställning. 95 individer som arbetade inom hemtjänsten deltog i undersökningen och besvarade en enkät bestående av KASAM-skalan, arbetsrelaterade KASAM-skalan samt General Health Questionnarie 12. Via korrelationer och regressionsanalyser undersöktes materialet. Resultatet visade att hemtjänstpersonal med hög grad av psykisk hälsa hade en hög grad av KASAM och arbetsrelaterad KASAM, samt att andra faktorer såsom anställningsform och ålder relaterar till viss del med psykisk ohälsa. Studien gav en indikation på att höga värden på KASAM och arbetsrelaterad KASAM ger förutsättningar för individerna att klara av stressorer bättre, som också påverkar psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa ökar och enligt socialstyrelsen lider cirka 20 % av arbetsför ålder av psykisk ohälsa. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka, hur stor betydelse kön, ålder, coping och känsla av sammanhang har på psykisk ohälsa? Totalt insamlades 108 enkäter var av 101 användes för analys. Data analyserades med hjälp av en hierarkisk multipel regressionsanalys och Pearson korrelationer. 39 % av variationen i psykisk ohälsa förklarades av KASAM, copingstil, ålder och kön. Starkast relaterad till ohälsa i regressionsanalysen var KASAM. Högre KASAM hos en individ innebär bättre psykisk hälsa. Diskussion förs kring bland annat fördelar och nackdelar med valda instrument, sned könsfördelning, samhällsnytta och enkätkonstruktion. Att se vilka faktorer som starkt påverkar psykisk ohälsa är av betydelse för vidare forskning för att sätta fingret på vad som påverkar psykisk ohälsa och till vilken grad.

The aim of this research was to longitudinally and quantitatively investigate sense of coherence (SOC) and coping strategies as predictors of compassion satisfaction (CS) and compassion fatigue (CF) as measured by secondary traumatic stress (STS) and burnout (BT) during the first six months of training in a professional psychology training programme. Trainee therapists’, “dramatically shift” their “focus of functioning over time” to adorn the personality and self of the therapist (Rønnestad & Skovholt, 2003, p. 28). This adaptive process may initially unravel over six months as trainees balance client and workload stressors (Hill, Sullivan, Knox & Schlosser, 2007; Tryssenaar & Perkins, 2001). However, research on the developmental processes behind the negative (CF) and positive (CS) avenues of therapeutic stressors is lacking in the trainee therapists’ population, especially quantitatively (Schwing, LaFollette, Steinfeldt & Wong, 2010; Thériault, Gazzola & Richardson, 2009). This research aimed to explore these issues in relation to professional development through SOC and coping as predictors of CS and CF over a six month training period. Variables were investigated quantitatively through the Professional Quality of Life Scale (ProQOL) (Stamm, 2010) the Brief COPE (BCOPE) (Carver, 1997) and the 29-item self-report Orientation to Life Questionnaire (OLQ) (Antonovsky, 1987). As such, the primary focus of this research was on how SOC and coping strategies were utilised by trainee therapists as process variables in predicting the positive (CS) and negative (CF) avenues of therapeutic work over a six month period of psychotherapy training. Findings suggested that, at the beginning of training, sense of coherence was directly associated with the core outcome variables (CS and CF (as measured by STS and BT). When trainee therapists started seeing clients two months later, the effect of SOC was mediated by coping. At the end of training, only coping was directly associated with outcome variables as the effect of SOC on CS and CF disappeared. These implications are further discussed in the research.

Tidigare forskning som undersökt relationen mellan alkoholkonsumtion, Big Five personlighetsfaktorerna samt känsla av sammanhang utfördes med fokus på riskbruk eller på populationer utanför Sverige. Därför testade denna studie samband mellan alkoholkonsumtion och (a) Big Five personlighetsfaktorerna, (b) KASAM, (c) utbildning samt demografiska variablerna (d) kön och ålder bland högskolestudenter i Sverige. Resultatet kan bidra till forskning om alkoholkonsumtion samt vara av intresse för initiativ som försöker begränsa alkoholkonsumtion. Urvalet bestod av 115 deltagare (64 kvinnor, 50 män och 1 ospecificerad. M = 24.64 år SD 4.27 år). Alkoholkonsumtion mättes med AUDIT-C, Big Five mättes med BFM och KASAM mättes med SOC-13. Alkoholkonsumtion korrelerade signifikant endast med en variabel, extravertion. Negativa korrelationer fanns mellan variabeln riskbruk av alkohol och variablerna KASAM och kön, i riskgruppen fanns fler kvinnor än män. Eftersom urvalet i riskgruppen var lågt hade det varit intressant för framtida forskning att undersöka denna relation igen med högre deltagarantal.

<p>In Sweden, there are considerable health differences between social groups and between women and men. Regardless of social position, women often report more symptoms than men. The aim of this study was to investigate how education is related to job satisfaction and to different aspects of well-being and symptoms in a nationally representative cohort of middle-aged women and men with children. Moreover, the study aimed to investigate the associations between education, job satisfaction, working-hours, partner status, number of children and various aspects of health. Regardless of gender, a long education was associated with significantly higher levels of general job satisfaction, sense of coherence, self-acceptance, purpose in life, personal growth and fewer physical and mental symptoms. General job satisfaction was a significant predictor of all health-related measures, apart from purpose in life. On the whole, men reported a better health compared to women who reported significantly more physical as well as psychological symptoms.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen.</p>

<p>Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse. Ökad arbetstillfredsställelse borde kunna uppnås om företagen kan se till att de anställdas arbetsuppgifter innebär en lagom stor utmaning. Likaså att deras inställning till och förståelse för arbetsuppgifterna gör att arbetet känns meningsfullt.</p>

<p>Forskning visar att ungdomar verkar må allt sämre. Undersökningen testade eventuella samband mellan ungdomars stödnätverk och deras känsla av sammanhang (KASAM), språk/kulturs påverkan på dessa faktorer, samt vad som är viktigt hos en stödperson. Enkätfrågor om det sociala nätverket, för att fastställa KASAM samt om vem man vänder sig till i olika situationer besvarades av 147 gymnasieungdomar från Mälardalen. Positivt samband mellan KASAM och ungdomarnas stödnätverk påvisades. Ungdomarna vände sig främst till familjen vid behov av stöd, men kompisar var också viktiga, speciellt för tjejer. Det viktigaste hos en stödperson var att lyssna, vara förstående, finna lösningar, att den känner individen, samt att den är snäll. Tidigare forskning verkar kunna befästas - att ungdomar med ett starkt stödnätverk mår bättre.</p>

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen.