Kunskap tolkas olika beroende på vilken kunskap individen besitter, mottaglighet för ny kunskap samt grad av motivation. Hur lär sig en grupp individer? Det handlar om att individer besitter samma förutsättningar och delar av lärsituationen. God psykosocial arbetsmiljö handlar om de krav som ställs på individens resurser. Syftet med denna studie var att belysa hur medarbetare med administrativa arbeten på olika arbetsplatser arbetar med hälsofrämjande insatser för att främja kollektivt lärande och en god psykosocial arbetsmiljö. Det insamlade datamaterialet gjordes genom intervjuer av åtta medarbetare på olika arbetsplatser med administrativa arbetsuppgifter. Vid bearbetningen av datamaterialet utgick vi från kvalitativ innehållsanalys, MBE (meningsbärande enheter). Dessa MBE utvecklade koder som omvandlades till kategorier. Kategorier för kollektivt lärande var kollektivt lärande genom kompetens och erfarenhetsutbyte, kollektivt lärande genom aktivitet och kollektivt lärande genom fortbildningar och kurser. För psykosocial arbetsmiljö fick vi kategorier god psykosocial arbetsmiljö genom diskussionstillfälle, god arbetsmiljö genom öppenhet, ytor och god arbetsmiljö genom olika aktiviteter. Tolkning av resultatet utgick ifrån kollektivt lärande, KASAM (känsla av sammanhang) och psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visade en positiv inställning och konkreta psykosociala arbetsmiljöinsatser. En förutsättning till att uppfylla en god psykosocial arbetsmiljö är sammanhållningen mellan medarbetare. Med ett gemensamt lärande och inflytande i varandras arbetsuppgifter skapas förutsättningar till framgång inom arbetsmiljö på arbetsplatsen. / Knowledge is interpreted differently depending on what knowledge the individual possesses, receptivity to new knowledge and degree of motivation. How does a group of individuals learn? It is about individuals possessing the same conditions and parts of the learning situation. A good psychosocial work environment is about the demands placed on the individual's resources. The purpose of this study was to shed light on how employees with administrative work in different workplaces work with health-promoting initiatives to promote collective learning and a good psychosocial work environment. The collected data material was made through interviews of eight employees at different workplaces with administrative tasks. When processing the data material, we started from a qualitative content analysis, MBE (meaningful units). These MBEs developed codes that were converted into categories. Categories for collective learning were collective learning through competence and exchange of experience, collective learning through activity and collective learning through continuing education and courses. For psychosocial work environment, we received categories good psychosocial work environment through discussion, good work environment through openness, surfaces and good work environment through various activities. Interpretation of the results was based on collective learning, Sense Of Coherence (SOC) and psychosocial work environment. The results showed a positive attitude and concrete psychosocial work environment initiatives. A prerequisite for fulfilling a good psychosocial work environment is the cohesion between employees. With joint learning and influence in each other's work tasks, conditions are created for success within the work environment in the workplace.

There is concern about the indoor environment in aircraft but few stud-ies exist on self-rated health (SRH) and respiratory symptoms among pilots. Occupational and non-occupational risk factors for SRH, respira-tory symptoms and other symptoms among commercial pilots were investigated in this thesis. One cohort study and one prevalence study were performed among pilots in one Scandinavian airline company. Fungal DNA, furry pet allergens and volatile organic compounds of microbial origin (MVOC) were measured on board. Cat (fel d1), dog (Can f1) and horse (Ecu cx) allergens were found in all dust samples and allergen levels were 27-75 times higher in aircraft with textile seats as compared to leather surfaces. The sum of MVOCs in the cabin air was 3.7 times higher than in homes in Uppsala and 2-methyl-1-butanol and 3-methyl-1-butanol concentrations were 15-17 times higher. Asper-gillus/Penicillium DNA and Aspergillus versicolor DNA were more common in aircraft with textile seats. One fifth reported SRH as poor or fair, 62% had fatigue, 46% overweight/obesity and 71% insomnia. Poor or fair SRH was associated with overweight/obesity, lack of exercise, insomnia, low sense of coherence (SOC) and high work demand. Re-covery from work was worse among those with insomnia and low social support at work. Fatigue was more common among young or female pilots and related to insomnia and high work demand. Pilots flying MD80 or Saab 2000 aircraft had less fatigue. Pilots exposed to environmental tobacco (ETS) on board had more eye symptoms and fatigue which were reduced after the ban of smoking (in 1997). Pilots with increased work demand developed more rhinitis, dermal symptoms and fartigue and those with decreased work control developed more eye symptoms. The incidence of doctors’ diagnosed asthma and atopy were 2.4 and 16.6 per 1000 person years, respectively. Pilots changing type of flight got more airway infections. Those reporting decreased work control had a higher incidence of atopy. Risk factors in the home environment included ETS, dampness or mould, window pane condensation in winter and living in houses built after 1975. In conclusion, SRH and respiratory health among pilots are associated with specific occupational and non-occupational risk factors.

För att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatser börjar ett perspektiv på arbetsmiljöarbete gå från att fokusera på vad som gör människor sjuka, till att fokusera på vad som gör människor friska. Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete har därmed börjat att växa fram som innebär att utveckla, möjliggöra och bevara det som fungerar bra på arbetsplatsen. Känsla av sammanhang (KASAM), är en teori som myntades av Aaron Antonovsky (2005). Teorin kan användas i ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete då den kan ge en förståelse över vilka faktorer som kan främja hälsa. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är teorins tre komponenter. Genom att stärka komponenterna kan hälsa främjas. Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan stärka känslan av sammanhang i arbetet och vidare beskriva hur känslan av sammanhang upplevs av de anställda på ett detaljhandelsföretag. Genom en abduktiv tematisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer, studeras vilka förutsättningar arbetsgivaren ger de anställda för att stärka KASAM. Vidare studeras hur upplevelsen av känslan av sammanhang är ur ett medarbetarperspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av Antonovskys teori känsla av sammanhang och dess tre komponenter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det är ett öppet och familjärt klimat på företaget. Det visade sig även att de anställda stöttar varandra och är engagerade i sitt arbete. Av resultatet framkom att företaget har flera värderingar, varav en är tillsammans, vilket genomsyrar det mesta på företaget. Samtliga av de anställda tar fasta på värderingen tillsammans vilket präglar deras sätt att vara och agera. Genom värderingen tillsammans skapas en gemenskap på det undersökta detaljhandelsföretaget som är av betydelse för att stärka känslan av sammanhang. / To promote health and well-being at workplaces, a perspective on work environment management has shifted from mainly focusing on what makes people sick, to another perspective, what makes them healthy and causes well-being. Health-promoting work environment management has thus begun to emerge, which means developing, enabling and preserving what works well in the workplace. Aaron Antonovsky (2005), founded a theory: Sense of coherence (SOC), which can be used in health-promoting work environment management as it can provide an understanding of which factors that can promote health. The SOC theory's components are comprehensibility, manageability, and meaningfulness and by strengthening the components, health can be promoted. The purpose of this study is to create an understanding of which factors that can strengthen the sense of coherence at work and also describe how the sense of coherence is experienced by the employees at a retail company. Through an abductive thematic analysis of eight semi-structured interviews, the prerequisites the employer gives the employees to strengthen SOC are studied. Furthermore, the experience on how the SOC is from the perspective of an employee are studied. The theoretical framework of the study is based on Antonovsky's theory sense of coherence and the three components. Based on the interviews, it turned out that there is an open and familiar atmosphere within the company. It also turned out that the employees support each other and are committed to their work. The results indicate that the company has several values, one of which is togetherness,which permeates most of the company. All employees adhere to the value togetherness, which characterizes their way of being and acting. Through the value togetherness, a fellowship is created within the retail company, which is important for strengthening the sense of coherence.