Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever?  Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel. Resultat Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p <.003). Resultatet för deltagarnas KASAM visade att majoriteten (56,6%) hade ett lågt KASAM, samt att det enbart var 5,7 procent som uppgav sig ha hög KASAM. Slutligen studerades sambandet mellan den totala mängden naturvistelse och KASAM-poäng för varje deltagare. Resultatet visade att det inte fanns ett samband mellan dessa två variabler. Slutsats Slutsatsen angående deltagarnas naturvistelse visade att gymnasieeleverna spenderade ingen eller väldigt liten tid i naturen under en vecka, varken under skoltid eller fritid. Studien har även kunnat redogöra för att ett lågt välbefinnande var mer förekommande bland deltagarna än ett högt välbefinnande. Slutligen har föreliggande studie inte kunnat redogöra för att det finns en korrelation mellan naturvistelse och välbefinnande / Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between well-being and the amount of nature stays among students in pre-university and pre-vocational programs at high school. To answer the purpose, the study was based on the following questions 1) How much time during a period of seven days does high school students spend out in nature? 2) To what extent do high school students value their well-being? 3) Is there a correlation between the amount of nature stays and well-being among high school students? Method To answer the study's purpose and questions, a quantitative method was applied.  The selection consisted of high school students within the city of Stockholm. To examine how often students spent time in nature, four questions were formulated about the number of opportunities they are out during school time and free time. To investigate students' well-being, this study used the Swedish version of the Sense of Coherence Scale (SOC-13). Based on both surveys, a web survey was created, which was then sent out to the participants by email. The data was analyzed in Microsoft Excel 365 MSO. Comparisons between nature minutes during school time and during leisure time were performed with an independent T-Test, where the study chose the significance level to p = 0.05 (5%). The comparison between nature minutes and SOC was carried out through a linear regression analysis using Pearson's correlation coefficient, with nature minutes as the dependent variable and KASAM as the independent variable. Results The study's main results from the 175 questionnaire responses show that 58,9 percent of the participants spent 0 minutes in nature during school hours, and that 44,6 percent of the participants spent 1-60 minutes in nature at their free time. Participants who attended a vocational preparation program was average (M = 115) more than the participants who studied a university preparatory program (M = 85.93). Furthermore, the results showed that it mainly existed a statistically significant difference in the amount of nature stays during school time and during leisure time among the group for vocational preparation programs (p <.003).  The results for the participants SOC showed that the majority (56.6%) had a low SOC, and that only 5.7% stated that they had a high SOC.  Finally, the relationship between the total amount of nature stay and SOC points for each participant was studied. The result shows that there is no correlation between these two variables. Conclusions The conclusion regarding the participants' nature stay showed that the high school students spent no or very little time in nature during a week, neither during school time nor free time. The study was also able to report that a low level of well-being was more prevalent among the participants than a high level of well-being. Finally, the present study has not been able to account for whether there is a correlation between nature impact and well-being.

Den här studiens syfte är att undersöka subjektiva upplevelser av mottagen vägledning hos ungdomar i nian till trean på gymnasiet. Studiens frågeställningar är: Hur upplever ungdomar mottagen vägledning samt hur upplever ungdomar mottagen vägledning ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien bygger på tre gruppintervjuer där semistrukturerade intervjuer används. Det empiriska underlaget analyseras med hjälp av två teoretiska ramverk bestående av Antonovskys KASAM -teori samt System Theory Framework. Resultatet visar bland annat att ungdomarna anser att kommunikation påverkar relationen mellan ungdomar och studie- och yrkesvägledare vilket har konsekvenser för hur vägledning upplevs. Ungdomar vill känna delaktighet i sin vägledning och bli sedda som kompetenta. Känslan av tillhörighet med vägledaren beskrivs som viktig. Bristande engagemang från vägledaren upplevs av några ungdomar som rasism. Relevant information under vägledningssamtal påverkar upplevelsen av vägledning, en bristande kommunikation vid vägledning kan istället bidra till ökad oro. / The purpose of this study is to examine the subjective experiences on received guidance among adolescents in ninth grade to third year of high school. The research questions of the study are: How do adolescents experience received guidance, and how do they experience received guidance from an equity perspective? The study is based on three group interviews using semi-structured interviews. The empirical data is analyzed using two theoretical frameworks consisting of Antonovsky's KASAM theory and the System Theory Framework. The results show that the adolescents believe that communication influences the relationship between them and the career guidance counselors, which has implications for how guidance is perceived. Adolescents want to feel involved in their guidance and be seen as competent. The sense of belonging with the counselor is described as important. Some adolescents perceive a lack of engagement from the counselor as racism. Relevant information during guidance sessions affects the experience of guidance, while poor communication during guidance can contribute to increased anxiety.

Studiens syfte var att klargöra och redovisa för de främjande och försämrande faktorer som är betydelsefulla för asylsökande barns psykosociala välmående. Enligt vår förförståelse som vi erhållit genom arbetslivserfarenhet och utbildning lever de asylsökande barnen under svåra omständigheter och vi ansåg det viktigt att undersöka de påverkande faktorerna. Den metod som användes var en kunskapsöversikt som tolkades hermeneutiskt. Kunskapsöversikten baserades på 10 primärstudier och resultaten visade på följande främjande faktorer; skola, föräldrar/familj, adekvat information gällande beslutsprocessen, en väl fungerande barnpsykiatrisk vård, sociala nätverk och fritidsaktiviteter. De försämrande faktorerna var; bristfällig information och lång väntan under asylprocessen, föräldrars ohälsa, okunskap hos professionella om barnens lagstadgade rättigheter samt osäkra boendevillkor. Studiens resultat analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning. / "Outside I´m smiling, but inside I´m crying" - A litterary review of factors affecting the asylum seeking children´s psychosocial health. The study´s purpose was to examine the promoting and detoriating factors that are of importance for the psychosocial well-being of children seeking asylum. According to our prior understanding which we have acquired through working experience and education the asylum seeking children lives under difficult circumstances. We therefor considered it important to investigate the factors that are influencing the children. The method used was a review of the litterature which was interpreted hermeneutically. The review was based on 10 primary studies and results showed promoting factors as; school, parents/family, adequate information regarding the decision-making, a well-functioning child mental health service, social networks and leisure activities. The deteriorative factors were; lack of information and delays during the asylum process, parents´illness, ignorance among professionals about children´s legal rights and unsafe housing conditions. Our results were analysed based on the theory Sense of coherence. The results are in line with previous research.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Genom ett strategiskt urval har 14 distriktssköterskor från fyra kommuner intervjuats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: ”Arbetsglädje”, ”Stödjande resurser” och ” Upplevelser av svåra situationer”. Distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje kunde relateras till patientkontakten, användandet av sin kompetens, allmänhetens förtroende, variation i arbetet, trivseln på arbetsplatsen och samarbetet med andra i vården.  Distriktssköterskornas kompetens, relation med patienten och anhöriga, teamarbete och arbete i grupp, samarbete med andra vårdenheter, stöd från ledningen, arbetsmiljö och hjälpmedel och administrativt arbete är stödjande resurs i distriktssköterskans arbete. Distriktssköterskor i studien hade individuellt olika belastning i arbetet och förutsättningar till stödjande resurser i sitt arbete, därför upplevde de olika mycket arbetsglädje och upplevelser av svåra situationer såsom etiska dilemman, oförutsägbarhet, otillräcklighet, frustration och irritation. Slutsats: Fungerande stödjande resurs i distriktssköterskans arbete kan öka distriktssköterskornas upplevelse av arbetsglädje. Tillsammans med resurser och kontinuerlig kompetensutveckling finns förutsättningar för att uppleva arbetsglädje, vilket behövs för att uppfylla distriktssköterskornas skyldighet att ge bra vård till patienterna. Ytterligare forskning behövs inom området eftersom kommunal hemsjukvård är i ständig utveckling i alla kommuner och det är oklart vilket sätt som är bäst att bedriva den. / Background: An increasing number of severe ill patients receive care at home. Area manager district nurse in municipal home care alone is responsible for both nursing and medical interventions regarding the patient. A high workload increases the risk of making mistakes when district nurse have the responsibility for many patients. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' experiences of working in municipal home care with nursing responsibilities for patients in regular housing. Methods: Qualitative methods with inductive approach used in the study. Through the strategic selection 14 district nurses from four municipalities had been interviewed. Results: The results revealed three categories: "Job satisfaction", "Supporting Resources" and” Experiences of difficult situations". District nurses experience of job satisfaction could be related to patient contact, use of their skills, public trust, variation of work, being at work and cooperation with others in care. District nurses skills, relationship with the patient and family, team work and group work, collaboration with other health care units, management support, work environment and facilities and administrative work is supportive resource in the district nurse work. District nurses in the study had individually different workloads and prerequisites for supporting resource in their work because they experienced different amounts of job satisfaction and perceptions of difficult situations such as ethical dilemmas, unpredictability, inadequacy, frustration and irritation. Conclusion: Functional supportive resource in the district nurse work can increase district nurses experience of job satisfaction. Along with resources and continuous professional development are prerequisites for experiencing job satisfaction, which is needed to fulfill the district nurses obligation to provide good care to patients. Further research is needed in the area since the municipal home care is in constant development in all communities and it is unclear how best to pursue it.

Exploration of job satisfaction - cognitive, affective and behavioral components (With focus on personality aspects) PhD theses abstract Charles University in Prague Faculty of Arts Department of psychology Author Ivo Půda MA Supervisor PhDr. David Michalík PhD. February 2016 Abstract Dissertation examines the cognitive, affective and behavioral components of job satisfaction with emphasis on the psychological characteristics of personality. It monitors important trends in relation to this issue (economic cycles, emergence of new generations, pressure on performance and innovation, introduction of technology and data analytics, defending of his/her own position, changes in organization of work), provides an overview of the theories of job satisfaction and reflects the historical development of various theoretical and practical approaches trying to describe the complex relationship of personality, work and experience. For better orientation it monitors the development of two strong paradigms (dispositional and situational), which gradually merges into an interactive approach. Mapping psychological characteristics, which undeniably moderating job satisfaction (neuroticism, extroversion, conscientiousness, positive and negative affectivity, locus of control, emotional stability, defensive tendencies,...

Seniorer är en utsatt grupp under covid-19-pandemin då de riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom eller död till följd av covid-19. Samtidigt innebär de restriktioner som har införts för att skydda mot covid-19 stora förändringar i människors vardag och riskerar att påverka den psykiska likväl som den fysiska hälsan negativt. Naturen påverkar däremot hälsan positivt på en rad olika sätt och människan tenderar att återhämta sig mer gynnsamt i kontakt med naturen. Naturen kan även utgöra en resurs för att hantera stress under en kris på ett bättre sätt. Den salutogena teorin känsla av sammanhang (KASAM) med delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, Attention Restoration Theory samt Supportive Environment Theory har använts som teoretiska ramverk i studien. Träffpunkten flyttar ut var en intervention med syfte att öka förekomsten av enkla friluftsaktiviteter i närnatur bland seniorer med mål att främja hälsan. I studien har tolv seniorer som deltog i träffpunkter förlagda utomhus deltagit i en semistrukturerad intervju. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att seniorerna påverkades positivt socialt, fysiskt och psykiskt på ett holistiskt sätt genom interventionen, att naturen hade en gynnsam effekt för välmående och slutligen att seniorerna hade olika förhållningssätt i pandemin. Förhållningssätten utgjordes av inre och yttre strategier där samhörighet och sysselsättning framkom som yttre strategier där träffpunkten hade en betydande roll. Implikationen är att interventioner som använder naturen som arena kan utgöra en preventiv och hälsofrämjande åtgärd för seniorer som är betydelsefull för att främja folkhälsan i en kris såsom covid-19-pandemin. / Seniors are a vulnerable group during the COVID-19 pandemic as they are at risk of suffering from serious illness or death from COVID-19. At the same time, the restrictions that have been introduced to protect against COVID-19 have implied major changes in people's everyday lives and risk affecting the mental as well as the physical health negatively. Nature has a positive effect on health in various ways and humans tend to recover more favorably in contact with nature. Nature can also be a resource for dealing with stress during a crisis. The salutogenic theory Sense of Coherence (SOC) including the aspects of comprehensibility, manageability, and meaningfulness, has been used as a theoretical framework in the study. Twelve semi-structured interviews have been carried out with seniors who participated in meeting places outdoors. The material has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. The results show that the seniors were influenced positively socially, physically, and mentally in a holistic way through the intervention. Furthermore, it emerged that nature has a beneficial effect for well-being and that different attitudes emerged in the pandemic among the seniors. The attitudes consisted of internal and external strategies where cohesion and carrying out activities emerged as external strategies where the meeting point had a significant role. The implication is that interventions using nature as an arena can constitute a preventive and health-promoting measure for seniors that is important for improving public health in a crisis such as COVID-19 pandemic.

Bland undersköterskor inom äldreomsorgen kan arbete utifrån ett hälsofrämjande perspektiv vara att föredra för att kunna minska risken för en dålig psykosocial arbetsmiljö. Tidigare studier visade att motivationen ökade när både trivsel och arbetsglädje fanns på arbetsplatsen.  Syftet med denna studie var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka hur undersköterskor inom äldreomsorgen upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgrupper som metod. Sammanlagt utfördes tre fokusgruppsintervjuer på två olika äldreboenden. Totalt deltog 19 undersköterskor i studien. I analysen framkom tre teman som belyste viktiga aspekter av den psykosociala arbetsmiljön. Dessa kategorier var motivation till arbetet, ett engagerat ledarskap och arbetsglädje. Resultatet visade att studiens deltagare överlag ansåg sig vara nöjda med sin arbetsmiljö. De upplevde en bra gemenskap på arbetet och balans mellan de krav som ställdes på dem och de resurser som fanns att tillgå. Resultatet visade också att ledningen i en arbetsgrupp fick stor betydelse för personalens välbefinnande. Flertalet undersköterskor uppgav även att omvårdnadsarbetet med vårdtagarna var meningsfullt och att motivation fanns för att hjälpa andra människor. Då vården är en arbetsplats som ständigt möts av sparkrav genom hårt pressade budgetar och organisationsförändringar, så behövs mer fokus på undersköterskornas arbetsmiljö. Inför framtida hälsofrämjande interventioner inom äldreomsorgen är det viktigt att öka välbefinnandet hos personalen samt fortsättningsvis finna lösningar för en hållbar vårdkvalité. / Among assistant nurses in the elderly care setting, the health-promoting perspective may be preferable to reduce the risk of a poor psychosocial work environment. Previous studies showed that work motivation increase if both well-being and job satisfaction exist. The aim of this study was to investigate how assistant nurses experience their psychosocial work environment from a health promoting perspective. The study had a qualitative approach with focus group interviews as a method. In total, three focus group interviews were performed with assistant nurses at two different elderly homes. There were 19 participants in the study. The analysis showed three themes that illustrated important aspects of the psychosocial environment. The categories were work motivation, a committed leadership and job satisfaction. The assistants nurses were generally satisfied with their working environment. They described a good fellowship at work and experienced a balance between the demands placed on them and the available resources. The results also showed that the workplace leadership was of great importance for the well-being of the staff. Most assistant nurses considered the nursing work with caretakers meaningful and that it felt motivating to help others. Since their workplaces are constantly being met by saving demands through hard-pressed budgets and organizational changes, a focus on the work environment of assistent nurses is recommended. Prior to future health promotion interventions in the elderly care, it is important to increase the well-being of the staff and to continue to find solutions for a sustainable quality of care.

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation. / In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.

Hybridarbete har medfört fördelar och utmaningar som arbetsgivare behöver uppmärksamma för att främja ett hälsosamt arbete. En hybrid arbetsform kan bidra med det bästa från två världar, distans- och kontorsarbete, förutsatt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att utveckla nya färdigheter för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid hybridarbete. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och materialet har samlats in med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer inom en svensk offentlig organisation. Studiens metodval är inspirerad av empirisk fenomenologi med ett hermeneutiskt förhållningssätt som syftar till att skapa förståelse. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den främsta fördelen med hybridarbete är flexibiliteten till att påverka balansen mellan arbete och fritid. Till följd av den hybrida arbetsformen visar resultatet utmaningar i egenskap av minskade fysiska interaktioner med kollegor, digital trötthet, uteblivna pauser samt svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet visar att tydliga riktlinjer för hybridarbete får betydelse för hur individen upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien konstaterar att tillgång till socialt stöd, delaktighet, dialog, autonomi samt explicita riktlinjer och rutiner som kan anpassas efter individuella behov främjar en god arbetsmiljö. Avslutningsvis presenteras en modell som kan användas av praktikersamhället för att bidra med kunskap om hur känslan av sammanhang (KASAM) främjas i den hybrida arbetsmodellen. / Hybrid work has brought benefits and challenges that employers must observe to promote healthy work among employees. Hybrid working can create the best of both worlds, remote and office work, if employers and workers work together to develop new skills to adapt to the new way of working. This study aims to create a deeper understanding of the organizational and social work environment in hybrid work. The study is conducted with a qualitative approach and the material has been collected using ten semi-structured interviews with employees and managers within a Swedish public organization. The study's choice of method is inspired by empirical phenomenology with a subjective hermeneutic approach that aims to create understanding. The empiricism has been thematized and analyzed using thematic analysis.The results of the study show that the main advantage of hybrid work is increased flexibility regarding the ability to influence the balance between work and leisure. The results also show some possible disadvantages of the hybrid working form, such as reduced physical interactions with colleagues, digital fatigue, missed breaks and difficulties with drawing the line between working time and free time. The results shows that clear guidelines for hybrid work are important for how the individual experiences the organizational and social work environment. The study states that access to social support, participation, dialogue, autonomy and explicit guidelines and routines that can be adapted to individual needs promote a good work environment. Finally, a model is presented that can be used by the practitioner community to contribute knowledge about how the sense of coherence (SOC) is promoted in the hybrid work model.