Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvändare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg är Microsoft PowerPivot.På Transportstyrelsens Järnvägsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lämpligt verktyg för Transportstyrelsen. Målet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begränsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot är användbart för Transportstyrelsen.För att få en djupare förståelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begränsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen. Vi har sedan jämfört dessa med våra testresultat vilket har varit syftet med uppsatsen.Resultatet av testerna har visat att Transportstyrelsens Järnvägsavdelning initialt behöver teknisk support för att använda PowerPivot. Testerna har även visat att vissa av Transportstyrelsens krav inte kan uppfyllas. Detta minskar användbarheten för Transportstyrelsen.Vidare har vi kommit fram till att Self-Service BI inte alltid är enkelt att använda för slutanvändare utan teknisk support. Resultatet visar även att det krävs en BI-infrastruktur för att enkelt skapa rapporter med god kvalitet och högsta möjliga korrekthet.

The project degree is written within the department of Industrial Engineering & Management at Uppsala University. The object with this study is to improve the current capabilities of the Internal Collection process at the service credit company Hoist Finance with the improvement methodology Lean Six Sigma and associated DMAIC cycle. In order to find out how the methodology should be adapted a case study and a literature study was carried out. The literature study was about previous research in the area of processes, Lean Six Sigma and the company Hoist Finance. The case study was performed over 4 months at Hoist Finance in the operational excellence team to understand how the methodology should be used on the company. The degree project shows great potential to apply the methodology to improve the process and if the recommendations on how the process should be performed is implemented, the process time can be reduced with 25 days and the costs with 23.34 euros per debt.

Thesis (doctoral)--Rijksuniversiteit Groningen, 2005. / Includes bibliographical references (p. [401]-414) and index.

Services constitute three quarters of all economic activities worldwide. The growing importance of the service industry cannot be neglected and it is obvious that services can offer colossal opportunities on the way of creating and capturing economic value. The way to prosperity  for companies and economies is in their ability to rethink the existing business with the purpose to innovate. Service innovation is believed to be a source of companies’ competitiveness. Leveraging innovation of services is not an  easy task and requires a new thinking which implies the shift towards service business logic. In order to innovate services effectively, there is a need to develop new business models. A business model is a significant assistant which can help to create viable services by taking into consideration appropriate customer needs and organizational resources. However, the majority of approaches to innovation occurred from product-oriented business models. The growing tendency of services requires changing traditional approaches and developing new service-based business models. The main aim of this thesis is to study the process of transformation (innovation) of a product-oriented business model towards a service-centered one which implies stronger customer focus and to identify the main components that constitute the business model framework in the service context. The empirical data was collected from a single case study of ISS Sweden and analyzed according to the developed framework from literature findings regarding business model innovation in the service context. The most important findings reveal the fact that the business model perspective should be taken into account as more holistic approach which integrates all processes and components within the company. However, some of the components were found missing and it was not supported by the literature findings. During the transformation process the major changes were identified while looking at each component in detail and the most important components of a service business model framework were identified, specifically customer, value proposition and value delivery which comprise the  following key factors: ●   Customer is a co-creator, co-producer and a key partner ●  Employees are the main source of successful value delivery ●  Service innovation is a necessity

Self-service Business Intelligence är idag ett relativt nytt koncept och det blir vanligare idag att verksamheter börjar röra sig mot denna nya trend inom Business Intelligence för att att göra sina användare mer flexibla i sitt beslutsfattande. Anpassningen idag till Self- service BI är idag är låg och har sjunkit de senare trots stora investeringar. Konceptet med Self-service BI är kan vara svårt för användarna att förstå och det finns ett antal faktorer som kan bidra till att öka anpassningen och uppnå framgångar med att tillämpa SSBI. Denna studien syftar till att ta reda på: ”Vad finns det för kritiska framgångsfaktorer för att tillämpa Self-Service BI? ”. För att besvara frågan användes en kvalitativ metod och insamlingen för data utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på 6 företag med 6 olika respondenter som har erfarenhet inom SSBI och BI. Respondenterna bidrog med empirisk underlag för att kunna besvara studiens frågeställning, men även till litteraturen med information som litteraturen tidigare inte nämner. Resultaten har visat att svaren från respondenterna och litteraturen går i linje med varandra när det gäller kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna som diskuteras och tas upp av respondenterna och litteraturen var: Rätt verktyg för rätt användare & anpassningsbara användargränssnitt, utbildning, data governance & data management, kartlägga användare och tillgänglighet av data för att framgångsrikt tillämpa SSBI. Nya faktorer som framkom under de semistrukturerade intervjuerna med respondenterna var: Change management, kommunikation och experimentering & testning.

I dagens affärsmiljöer är det kritiskt för organisationer att kunna ta del av sina affärsdata och använda denna för att fatta beslut och bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Idag behöver människor i organisationer tillgång till data snabbare än någonsin vilket sätter en oerhört stor press på IT-avdelningen. Denna press gör att dem inte hinner med alla förfrågningar vilket leder till att dessa människor behöver få tillgång till och analysera data på egen hand för att fatta tidskritiska beslut. Denna miljö benämns self-service business intelligence (SSBI). Implementationen av SSBI visar sig vara svårare i praktiken än vad många organisationer räknar med då det finns många utmaningar. För att lyckas med SSBI är det kritiskt att organisationer lyckas hantera dessa utmaningar i praktiken. Denna studie besvarar frågan: ❖ Hur kan utmaningarna inom self-service BI hanteras i praktiken? Studien baseras på en litteraturanalys och en fallstudie med intervjuer för att undersöka hur erfarna människor i organisationer anser att dessa utmaningar kan hanteras i praktiken. Resultatet är en framtagen faktormodell som består av olika riktlinjer för hur respektive identifierad utmaning kan hanteras i praktiken.

Det här arbetet fokuserar på att kartlägga SSBI-mognadsnivåer för att underlätta för företag att införa SSBI i sina organisationer med ett mer lyckat resultat. Arbetets metodansats är kvalitativ och den vetenskapliga metoden är en fallstudie som består av intervjuer på ett samarbetsföretag. Utmaningar relaterade till självständiga användare ligger till grund för intervjuerna. Olika områden inom utmaningarna har sedan identifierats med samarbetsföretaget genom intervjuerna. De olika områdena är antingen arbetssätt som samarbetsföretaget har börjat arbeta på eller ser behov av att börja arbeta på. En avstämmande intervju genomfördes sedan med en extra kunnig person inom BI på samarbetsföretaget för att fastställa samarbetsföretagets mognadsnivå inom de olika identifierade områdena. Resultatet blev tre olika mognadsnivåer av SSBI som är baserade på samarbetsföretagets mognadsnivå. De tre mognadsnivåerna består i sin tur av 24 stycken olika områden inom utmaningarna relaterade till självständiga användare inom SSBI.

I dagens konkurrensutsatta miljö där organisationer verkar i, behöver organisationer fatta databaserade beslut snarare än beslut baserat på magkänsla. Detta med syfte att ta rätt beslut, vid rätt tillfälle. Tidigare har Business Intelligence mestadels nyttjas av beslutsfattare på den strategiska nivån, men i takt med att fler personer inom organisationerna behöver ha beslutsunderlag när de fattar beslut, har ett behov av rapporter och dataanalys också genererats på den operativa nivån. Exempelvis behöver operativa avdelningar snabbt tillgång till tillförlitlig information när de skall ta fram idéförslag till ledningsgrupper. Detta ökade behov av BI har således skapat ett ökat tryck på IT-avdelningen vilket resulterat i att deras arbetsbörda eskalerats. En lösning på detta är Self-Service Business Intelligence (SSBI) vilket i praktiken innebär att vanliga användare, så kallade casual users, får tillgång till SSBI-verktyg med direkt koppling till en eller flera datakällor så att de själva kan skapa egna rapporter och analyser. Ett syfte med SSBI är således att förbättra informationstillgängligheten inom företaget så att fler användare kan nyttja data för att kunna ta databaserade beslut.  Beträffande hur SSBI kan förbättra nuvarande informationstillgänglighet utifrån slutanvändarnas förväntningar visar studien på att casual users och power users anser att SSBI kan förbättra informationstillgängligheten. Genom att använda SSBI innehållandes en förenklad datamodell kan ett databaserat arbetssätt appliceras, resurser i form av tid kan besparas samt en hög nivå av transparens kan uppnås. Emellertid, för att kunna uppnå en förbättrad informationstillgänglighet behöver slutanvändarnas förväntningar på vad SSBI kan tillhandahålla, hanteras. Detta bör göras genom att involvera slutanvändare tidigt i de projekt som arbetar med att ta fram en SSBI-lösning samt arbeta med strategier för att säkerställa att förväntningarna på SSBI-lösningen motsvarar de behov slutanvändarna har.  Frågeställningen har besvarats genom en fallstudie innehållandes två fall. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med två olika användargrupper, casual users och power users. Casual users motsvarar det ena fallet och är slutanvändare från ett företag, power users motsvarar det andra fallet och är slutanvändare från ett annatföretag. Samtliga respondenter och företag är anonyma i studien. / In today's competitive environment in which organizations operate, organizations need to make computerized decisions rather than decisions based on gut feeling. This with the aim of making the right decision, at the right time. In the past, business intelligence has mostly been used by decision-makers at the strategic level, but as more people within the organizations need to have a decision basis when they make decisions, a need for reports and data analysis has also been arisen at the operational level. For example, operational departments need quick access to reliable information when developing idea suggestions for senior management teams. This increased need for BI has thus created increased pressure on the IT department, which has resulted in their workload being escalated. One solution to this is self-service business intelligence (SSBI), which in practice means that ordinary users, so-called casual users, have access to SSBI tools with a direct connection to one or more data sources so that they can create their own reports and make analyses. One purpose of SSBI is to improve the availability of information within the company so that more users can use data to be able to make fact-based decisions. Regarding how SSBI can improve current information availability based on end users' expectations, the study shows that casual users and power users believe that SSBI can improve information availability. By using SSBI containing a simplified data model, a data-driven working approach can be applied, resources in terms of time can be saved and a high level of transparency can be achieved. However, to achieve improved information availability, end users' expectations of what SSBI can provide need to be managed. This should be done by involving end users early in projects that is responsible for developing a SSBI-solution as well as working with strategies to ensure that the expectations of the SSBI solution correspond to what the end users want. The research question has been answered through a case study containing two cases. Five semi-structured interviews were conducted with two different user groups, casual users and power users. Casual users correspond to one case and are end users from one company, power users correspond to the other case and are end users from the other company. All respondents and companies are anonymous in the study.

The rise of business-oriented and commercial applications for Grid computing environments has recently gathered pace. Grid computing traditionally has been linked with scientific environments, where heterogeneous resources provided by Grid systems and infrastructures were employed for carrying out computationally-intensive and data-intensive scientific experiments or applications that may have not been possible before. The natural progression is that business-oriented applications will look to build on this success and utilise the large number of heterogeneous Grid resources including computational resources such as CPUs and memory and storage resources such as disk space, potentially available. The success of introducing these applications into the mainstream is directly related to whether service providers can deliver a level of Quality of Service (QoS) to a consumer and the ability of the consumer to request high-level QoS such as the numbers of CPUs required or the RAM required. QoS refers to the guidelines and requirements requested by a user/consumer from the service providers and resources. The communication and agreement establishment processes between user and provider must be defined clearly to accommodate a new type of user where knowledge of the underlying infrastructure cannot be assumed. QoS parameters have generally been defined at the Grid resource level using low level definitions. This tailors to specific applications and models related to scientific domains where brokering, scheduling and QoS delivery is designed for specific applications within specific domains. This thesis presents a flexible model for high-level QoS requests. Business Grid Quality of Service (BGQoS) is introduced for business-oriented and commercial Grid applications which may wish to make use of the resources made available by Grid system environments. BGQoS allows GRCs (Grid Resource Consumers) to specify varying types of high-level QoS requirements which are delivered via querying up-to-date resource information, matchmaking and monitoring operations. Moreover, we present dynamically calculated metrics for measuring QoS such as reliability, increasing the accuracy of meeting the GRC’s requirements. On the other hand GRPs (Grid Resource Provider) are also capable of advertising their resources, their capabilities, their usage policies and availability both locally and globally. This leads to a flexible model that could be carried across domains without altering the core operations and which could easily be expanded in order to accommodate different types of GRC, resources and applications.

Eftersom dagens affärsklimat ständigt utvecklas i och med utökad konkurrens behöver organisationer fatta beslut som är baserade på data i ett tidigt skede. Business Intelligence (BI) tillhandahåller beslutsfattare inom organisationer snabb och riktig information som kan användas som beslutsstöd. I och med att BI’s omfattning gått från enstaka avdelningar till att beröra hela organisationer sätter det stor press på experter inom IT-avdelningar.Det bidrar till att slutanvändare behöver en miljö som ger dem direkt åtkomst till data för egna analyser och beslut. Den miljön nås genom att implementera Self-Service Business Intelligence (SSBI). Det SSBI gör är att det effektiviserar processen för beslut. När SSBI implementeras kräver det att de slutanvändare som berörs av det behöver utöka sina kunskaper för att utnyttja potentialen vilket SSBI medför. För nuvarande saknas forskning kring vilka kunskaper slutanvändare behöver inneha vilket har bidragit till att följande frågeställning kommer att undersökas i studien:➢ Vilka grundläggande kunskaper bör en slutanvändare inneha vid användningen av Self-Service Business Intelligence?Studien grundas i en litteraturgranskning och en fallstudie där intervjuer av sex respondenter, vilka förfogar över god kunskap kring SSBI, använts för datainsamling. Resultatet framställer fyra grundkunskaper vilka slutanvändare bör inneha för att öka möjligheten att börja använda SSBI på ett mer framgångsrikt sätt.