Singapores sätt att bedriva matematikundervisning kom till Sverige 2015 under namnet Singaporemodellen. Syftet med studien är att få kunskap om Singaporemodellen och hur den används i skolans tidigare år, samt synliggöra hur modellen förhåller sig till Lgr11. Studien baseras dels på en granskning av lärarhandledningarna till läromedlet Singma matematik som genomgående bygger på Singaporemodellen. Den baseras även på semistrukturerade intervjuer med en av författarna till Singma matematik och med lärare i grundskolans tidigare år som arbetar med läromedlet. Resultatet visar att lärarna arbetar med modellen genom att använda läromedlets lektionsstruktur med ett problemlösande förhållningssätt och ett stort fokus på att samtala och resonera. Studien visar även att arbetssättet är influerat av Vygotskijs teorier om hur barn lär och att Singma matematik ger eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna.

Matematik är en av de viktigaste och mest grundläggande vetenskaperna som människan dagligen använder. Det är därför viktigt att elever får stora möjligheter att utveckla kunskaper inom ämnet i skolan. Tidigare forskning beskriver att de viktigaste kunskaperna skolan bör utveckla inom ämnet är, problemlösningsförmågor, resonemangsförmågor och förmågan att räkna på rutin. De pekar dock ut att möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan sällan förekommer, därför väljer vi att göra en studie där vi analyserar matematikläromedel kopplat till dessa förmågor, för att undersöka vilka möjligheter eleverna i Sverige får för att utveckla dessa kunskaper. Syftet med studien är att belysa hur elevers möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i svenska matematikläromedel i grundskolans årskurs 6. Vi väljer att göra en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av pragmatismen. Först analyserar vi tre serier av matematikläromedel och kategoriserar böckernas uppgifter i fem följande kategorier, Resonemangsuppgifter, problemlösningsuppgifter, rutinuppgifter, digitala uppgifter och övriga uppgifter. Dock är resonemangsuppgifter och problemlösningsuppgifter de vi lägger fokus på resterande uppgiftstyper är inkluderade för att kunna se en procentsats av alla olika typer av uppgifter. All data som samlas in skrivs in i ett excelark som sedan räknar ut procentsatserna för alla kategorier i varje bokserie. För att sedan validera att uppgifterna kategoriserats rätt görs ett stickprov på 20 sidor ur varje serie med hjälp av ett randomiseringsverktyg. Studiens resultat visar att elevernas möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i olika grad i samtliga läromedelsserier. De som alla böcker har gemensamt är att rutinuppgifter är den uppgiftstyp som förekommer mest frekvent och resonemangsuppgifter förekommer minst frekvent. Matematik gamma innehåller 79,1% rutinuppgifter, 13,7%problemlösningsuppgifter och 7,2% resonemangsuppgifter. Boken Mera Favorit matematik innehåller 68,3% rutinuppgifter, 28,8% problemlösningsuppgifter, 1,4% resonemangsuppgifter men även 1,5% övriga uppgifter. Singma matematik är den matematikbok som innehåller flest rutinuppgifter, hela 80,1%. Singma matematik är även den serien som innehåller minst andel resonemangsuppgifter med sina 0,6%. Problemlösningsuppgifter utgör 19,3% av boken Singma matematik, vilket innebär att nästan var femte uppgift är utformad som en problemlösningsuppgift.