The technology of autonomous vehicles has the potential to provide a significant number of safety, efficiency and environmental benefits to those who are able to harness it. As such, it is only natural that the company which is the subject of this project should want to explore this field, since the company prides itself on being at the cutting edge of both environmental sustainability and technological advancement. This inquiry was therefore launched in order to amass a sufficient knowledge base to enable management to make informed decisions about the possible future implementation of autonomous trucks, specifically to handle the logistics flow between their production facility in Skellefteå, Sweden and the nearby harbour. The first step to achieving this objective consisted of an exploration of the state of autonomous vehicle technology as well as the regulatory framework in Sweden for operating such systems on public roadways. Information was gathered from a vast array of sources, including academic literature, official reports from various authorities, journalistic publications as well as interviews with individuals with competence or experience within this field. While the regulatory situation in Sweden at the moment offers no legal way to operate autonomous vehicles on public roads, it is possible to be granted permission to perform trials of this technology under certain conditions. An investigation was undertaken to determine whether this might be a viable option for the company’s case. As such, hazard analysis was performed on the proposed route in Skellefteå. The method for this was based off of methodology gained from sources who had previously executed safety cases for trials of autonomous technology. A list of potential hazards relevant to the operation of autonomous vehicles was composed, together with variables with which to measure their severity. The relevance and appropriate scope of these hazards and variables was then verified by discussing it with sources with competence in this field. The route was then travelled in order to observe the prevalence of the aforementioned variables. The information was completed and verified through various reports gathered from the Swedish Transport Administration and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. The result of the inquiry was that the autonomous technology on the market today is not sufficiently advanced to handle the specified application with an adequate level of safety. The route is also of limited use in establishing trials for testing of autonomous vehicles. While there are uses for autonomous transportation technology, great breakthroughs are needed before the technology reaches the level needed to handle such complex challenges as would be encountered on the proposed application. / Självkörande fordon är en teknologi som visar potential för betydande fördelar inom säkerhet, effektivitet och miljömässigt för dem som kan tygla den. Det framstår därför som naturligt att uppdragsgivaren till detta projekt skulle vara intresserad av denna teknik, då företaget är känt för att vara vid både miljö- och teknikfrågornas framkant. Därför lanserades detta utredningsarbete för att sammanställa tillräcklig kunskap för att kunna ta informerade beslut om en potentiell implementering av ett autonomt transportsystem från deras fabrik i Skellefteå till Skelleftehamn. Denna utredning började med att kartlägga hur autonoma fordonstekniken ser ut idag, samt de regulatoriska möjligheterna att driva autonoma system på allmän väg I Sverige. Informationen samlades från en mängd olika källor, inklusive akademisk litteratur, rapporter från officiella källor, journalistiska källor samt från intervjuer med personer som besitter kompentens och erfarenhet av ämnet. Emedan den regulatoriska situationen i Sverige för stunden inte medger något lagligt sätt att operera självkörande fordon på allmän väg så finns det möjlighet att få tillstånd att utföra försöksverksamhet med sådana fordon så länge vissa villkor uppfylls. En utredning genomfördes för att fastslå om sådan verksamhet skulle kunna vara relevant i företagets fall. I och med detta så utfördes en riskanalys på den föreslagna rutten i Skellefteå. Metoden för dess utförande baserades på metodologi som hämtades från källor som tidigare hade utfört säkerhetsbevisningar för försöksverksamhet på autonoma fordon. En lista av möjliga risker framtogs, tillsammans med mätpunkter vilka skulle kunna användas för att fastslå deras betydelse för autonom fordonteknologi. Dessa riskers relevans och lämpligheten av dess omfattning diskuterades därefter med källor med kompetens inom området. Sedan besöktes rutten för att observationer om mätpunkternas förekomst kunde utföras. Informationen kompletterades och verifierades därefter med information från ett antal rapporter från Trafikverket och Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Det man kommit fram till är att det idag inte finns något autonomt fordonssystem som är tillräckligt avancerat att klara rutten mellan fabriken och hamnen med god nog säkerhet. Rutten är dessutom av begränsat värde vad det gäller att testa sådana system. Även om det finns autonoma system i operation i dagsläget så ligger dock tekniken långt under den nivå som skulle behövas för att ta sig an de utmaningar som skulle uppstå I det föreslagna användningsområdet.

Over the last decade, advancements in connectivity, driving automation technology and electrificationin combination with changing customer demands have started to rapidly transform the way in whichgoods are being transported. Following this fast rate of development, self-driving vehicles (SDVs) inroad freight transport are anticipated to operate on public streets within the next couple of decades. The road freight transport sector is particularly feasible and attractive for driving automationtechnology. In this sector, there are strong economic incentives and rationales to implement SDVs inroad freight transport as it presents possibilities to eliminate or drastically reduce driver costs,optimize vehicle usage rates and improve energy efficiency. Widespread adoption of SDVs isespecially feasible for so called node-to-node freight transport flows, carried out between importantlogistics hubs. Node-to-node road freight transport is characterised by repetitive and predictive flowsof goods, conducted in less complex driving environments such as highways and industrial areas. Although SDVs are predicted to bring significant impacts to the transport system and society,research on the potential influence of commercial use cases of SDVs in road freight transport is scarce.Research aiming to provide an overview of how different type of actors are involved in shaping thedevelopment, deployment and future operations of SDVs in road freight transport is also limited. This paper provides an understanding of system-level impacts of SDVs in node-to-node road freighttransportation. It also provides a synthesized view of opportunities and barriers that actors are facingin relation to a large scale use of SDVs in road freight transport. This understanding makes it possiblefor stakeholders to identify expectations, needs, policies and strategies to govern a sustainabletransitions of the transport system. In addition, the paper provides an investigation of requirementsfor new knowledge and competencies along with development. By using technical innovation systems (TIS) as a theoretical approach for the study, differentcomponents and aspects of the Swedish freight transport system are described and analysed inrelation to SDV development and innovations. The TIS framework consists of a set of systemcomponents involved in the generation, diffusion and utilisation of a technology, and therelationships between the components. TIS components include actors, institutions, and networks,where networks describe the relationships between actors and institutions. In the paper, Sweden isused as case study. The results are based on 19 qualitative interviews with representatives from abroad spectrum of actors all being part of, or expected to be part of, a road freight transport systemwhere SDVs is a central component. By analysing the interview results using the TIS framework, one of the main findings is that the publicsector together with truck manufacturers are key actors in governing and enabling acommercialization of SDVs in road freight transport. Truck manufacturers have a great power inshaping the system by driving the technical development of SDVs, while government agencies areresponsible for regulations and guidelines influencing the direction of development. The results further indicate that the introduction of SDVs in road freight transport would implychanging dynamics between the actors and other components of the TIS. One example is the role ofroad carriers and freight forwarders who are currently two of the most central actors in the freighttransport system. In a transport system with SDVs, those actors may become less influential. Likewise,actors that are currently not having a central role in the freight transport system may become moreinfluential. For instance, SDVs can catalyse a development towards electrification. This is a way ofexpanding the system boundaries and implies that new actors, such as energy companies and fuelretailing companies, begin to investigate how they could develop their business models to become a part of an evolving market. This is important in order to be able to compete and engage in a systemwith SDVs. Another finding is that there is a consensus among interviewed actors that SDVs must be adapted tothe existing road infrastructure system rather than the other way around. At the same time, acompletely new digital infrastructure system is being created around SDVs, which is necessary tohandle the large amounts of data required for SDVs to operate. Furthermore, the connection betweenelectrification and automation is somewhat ambiguous - some claim that there is clear symbiosisbetween the two technologies while others argue that they just happen coincided in time. Finally, the results indicate a lack of holistic and systematic perspectives among the actors on howthe development and deployment of SDVs could contribute to sustainability in the freight transportsystem. It is critical to at this early state of implementation govern and shape technologicaldevelopment and business models in a direction that ensures a sustainable path for a future transportsystem with SDVs. / Under det senaste decenniet har det gjorts flera framsteg inom teknik för självkörande fordon,uppkoppling och elektrifiering. Detta i kombination med nya krav från kunder har påbörjat en storförändring i hur gods transporteras. Utvecklingen går snabbt och inom de närmsta decenniernaförväntas självkörande lastbilar köra på offentliga vägar. Tekniken för självkörande fordon är särskilt attraktiv och lämplig för vägtransportsektorn. I dennasektor finns det starka ekonomiska incitament och grunder för att implementera självkörandelastbilar. Detta eftersom självkörande lastbilar ger möjlighet att eliminera eller drastiskt minskaförarkostnaderna, optimera användningsgraden av fordon och förbättra energieffektiviteten. Enomfattande implementering av självkörande lastbilar är särskilt lämplig för så kallade nod-till-nodgodstransporter. Nod-till-nod godstransporter är i denna rapport definierade som transportflödensom sker mellan större nav i godstransportsystemet och kännetecknas av repetitiva och förutsägbaravaruflöden som bedrivs i mindre komplexa körmiljöer så som motorvägar och industriområden. Trots att självkörande lastbilar förutses få betydande konsekvenser för transportsystemet ochsamhället är forskning om det potentiella inflytandet av kommersiell användning av självkörandelastbilar bristfällig. Forskning som syftar till att ge en överblick över hur olika typer av aktörer ärinblandade i att forma självkörande lastbilars utveckling, utbyggnad och framtida verksamhet är ävenden begränsad. Denna uppsats syftar till att tillhandahålla en förståelse för systemeffekter av självkörande lastbilar inod-till-nod godstransporter. Den syftar vidare till att ge en syntetiserad överblick av de möjligheteroch hinder som olika typer av aktörer står inför i samband med en storskalig användning avsjälvkörande lastbilar. Denna förståelse gör det möjligt för intressenter att identifiera förväntningar,behov, policys och strategier för att styra en hållbar övergång till ett automatiseratgodstransportsystem i samband med att självkörande fordon blir allt vanligare. Dessutom undersöksvilka nya behov av kunskap och kompetens som skapas i samband med utvecklingen. Genom att använda tekniska innovationssystem (TIS) som teoretiskt ramverk för studien beskrivsoch analyseras olika komponenter och aspekter i det svenska godstransportsystemet i relation tillutveckling och innovation av självkörande lastbilar. TIS-ramverket består av en uppsättningsystemkomponenter som är inblandade i generering, diffusion och användande av en teknik samtrelationerna mellan komponenterna. TIS-komponenter inkluderar aktörer, institutioner och nätverk,där nätverk beskriver förhållandena mellan aktörer och institutioner. I uppsatsen används Sverigesom fallstudie. Resultaten baseras på 19 kvalitativa intervjuer med representanter från ett brettspektrum av aktörer som alla ingår i, eller förväntas vara del av ett godstransportsystem därsjälvkörande lastbilar är en central komponent. Genom att analysera intervjuresultaten med hjälp av TIS-ramverket framkommer bland annat attden offentliga sektorn tillsammans med lastbilstillverkare kan ses som nyckelaktörer i styrning ochmöjliggörande av en kommersialisering av självkörande lastbilar. Lastbilstillverkare har storamöjligheter att forma systemet genom att driva den tekniska utvecklingen, medan myndigheterpåverkar utvecklingsriktningen genom att ansvara för regler och riktlinjer. Resultaten visar vidare att ett införande av självkörande lastbilar skulle innebära förändrad dynamikmellan aktörer och andra komponenter i TIS. Ett exempel är transportföretagen och speditörernasroller som för närvarande är två av de mest centrala aktörerna inom godstransportsystemet. I etttransportsystem med självkörande lastbilar kan dessa aktörer bli mindre inflytelserika. På sammasätt kan aktörer som för närvarande inte har en central roll i godstransportsystemet bli merinflytelserika. Självkörande lastbilar kan exempelvis katalysera en utveckling mot elektrifiering. Det här är ett sätt att utöka systemgränserna vilket leder till att nya aktörer, så som energibolag ochdrivmedelsföretag börjar undersöka hur de kan utveckla sina affärsmodeller för att bli en del avmarknaden. Detta är viktigt för att kunna konkurrera och bli delaktiga i ett system med självkörandelastbilar. Ett annat resultat är att det finns en enighet bland intervjuade aktörer om att självkörande lastbilarmåste anpassas till det befintliga väginfrastruktursystemet snarare än tvärtom. Samtidigt skapas etthelt nytt digitalt infrastruktursystem kring de självkörande lastbilarna, vilket är nödvändigt för atthantera de stora mängder data som krävs för att fordonen ska kunna fungera. Dessutom ärkopplingen mellan elektrifiering och automatisering något tvetydig. Vissa hävdar att det finns entydlig symbios mellan de två teknikerna medan andra hävdar att de bara råkar sammanfalla i tiden. Slutligen tyder resultaten på en brist av holistiska och systematiska perspektiv bland aktörerna omhur utvecklingen och användandet av självkörande lastbilar kan bidra till hållbarhet inomgodstransportsystemet. Det är avgörande att i detta tidiga skede av implementeringen styra ochforma den tekniska utvecklingen och affärsmodellerna i en riktning som säkerställer en hållbarutveckling för ett framtida transportsystem med självkörande lastbilar.

Over the last decade, advancements in connectivity, driving automation technology and electrification in combination with changing customer demands have started to rapidly transform the way in which goods are being transported. Following this fast rate of development, self-driving vehicles (SDVs) in road freight transport are anticipated to operate on public streets within the next couple of decades.   The road freight transport sector is particularly feasible and attractive for driving automation technology. In this sector, there are strong economic incentives and rationales to implement SDVs in road freight transport as it presents possibilities to eliminate or drastically reduce driver costs, optimize vehicle usage rates and improve energy efficiency. Widespread adoption of SDVs is especially feasible for so called node-to-node freight transport flows, carried out between important logistics hubs. Node-to-node road freight transport is characterised by repetitive and predictive flows of goods, conducted in less complex driving environments such as highways and industrial areas.   Although SDVs are predicted to bring significant impacts to the transport system and society, research on the potential influence of commercial use cases of SDVs in road freight transport is scarce. Research aiming to provide an overview of how different type of actors are involved in shaping the development, deployment and future operations of SDVs in road freight transport is also limited.   This paper provides an understanding of system-level impacts of SDVs in node-to-node road freight transportation. It also provides a synthesized view of opportunities and barriers that actors are facing in relation to a large scale use of SDVs in road freight transport.  This understanding makes it possible for stakeholders to identify expectations, needs, policies and strategies to govern a sustainable transitions of the transport system. In addition, the paper provides an investigation of requirements for new knowledge and competencies along with development.   By using technical innovation systems (TIS) as a theoretical approach for the study, different components and aspects of the Swedish freight transport system are described and analysed in relation to SDV development and innovations. The TIS framework consists of a set of system components involved in the generation, diffusion and utilisation of a technology, and the relationships between the components. TIS components include actors, institutions, and networks, where networks describe the relationships between actors and institutions.  In the paper, Sweden is used as case study. The results are based on 19 qualitative interviews with representatives from a broad spectrum of actors all being part of, or expected to be part of, a road freight transport system where SDVs is a central component.   By analysing the interview results using the TIS framework, one of the main findings is that the public sector together with truck manufacturers are key actors in governing and enabling a commercialization of SDVs in road freight transport. Truck manufacturers have a great power in shaping the system by driving the technical development of SDVs, while government agencies are responsible for regulations and guidelines influencing the direction of development.   The results further indicate that the introduction of SDVs in road freight transport would imply changing dynamics between the actors and other components of the TIS. One example is the role of road carriers and freight forwarders who are currently two of the most central actors in the freight transport system. In a transport system with SDVs, those actors may become less influential. Likewise, actors that are currently not having a central role in the freight transport system may become more influential. For instance, SDVs can catalyse a development towards electrification. This is a way of expanding the system boundaries and implies that new actors, such as energy companies and fuel retailing companies, begin to investigate how they could develop their business models to become a part of an evolving market. This is important in order to be able to compete and engage in a system with SDVs.   Another finding is that there is a consensus among interviewed actors that SDVs must be adapted to the existing road infrastructure system rather than the other way around. At the same time, a completely new digital infrastructure system is being created around SDVs, which is necessary to handle the large amounts of data required for SDVs to operate. Furthermore, the connection between electrification and automation is somewhat ambiguous - some claim that there is clear symbiosis between the two technologies while others argue that they just happen coincided in time.   Finally, the results indicate a lack of holistic and systematic perspectives among the actors on how the development and deployment of SDVs could contribute to sustainability in the freight transport system. It is critical to at this early state of implementation govern and shape technological development and business models in a direction that ensures a sustainable path for a future transport system with SDVs. / Under det senaste decenniet har det gjorts flera framsteg inom teknik för självkörande fordon, uppkoppling och elektrifiering. Detta i kombination med nya krav från kunder har påbörjat en stor förändring i hur gods transporteras. Utvecklingen går snabbt och inom de närmsta decennierna förväntas självkörande lastbilar köra på offentliga vägar.   Tekniken för självkörande fordon är särskilt attraktiv och lämplig för vägtransportsektorn. I denna sektor finns det starka ekonomiska incitament och grunder för att implementera självkörande lastbilar. Detta eftersom självkörande lastbilar ger möjlighet att eliminera eller drastiskt minska förarkostnaderna, optimera användningsgraden av fordon och förbättra energieffektiviteten. En omfattande implementering av självkörande lastbilar är särskilt lämplig för så kallade nod-till-nod godstransporter. Nod-till-nod godstransporter är i denna rapport definierade som transportflöden som sker mellan större nav i godstransportsystemet och kännetecknas av repetitiva och förutsägbara varuflöden som bedrivs i mindre komplexa körmiljöer så som motorvägar och industriområden.   Trots att självkörande lastbilar förutses få betydande konsekvenser för transportsystemet och samhället är forskning om det potentiella inflytandet av kommersiell användning av självkörande lastbilar bristfällig. Forskning som syftar till att ge en överblick över hur olika typer av aktörer är inblandade i att forma självkörande lastbilars utveckling, utbyggnad och framtida verksamhet är även den begränsad.   Denna uppsats syftar till att tillhandahålla en förståelse för systemeffekter av självkörande lastbilar i nod-till-nod godstransporter. Den syftar vidare till att ge en syntetiserad överblick av de möjligheter och hinder som olika typer av aktörer står inför i samband med en storskalig användning av självkörande lastbilar. Denna förståelse gör det möjligt för intressenter att identifiera förväntningar, behov, policys och strategier för att styra en hållbar övergång till ett automatiserat godstransportsystem i samband med att självkörande fordon blir allt vanligare. Dessutom undersöks vilka nya behov av kunskap och kompetens som skapas i samband med utvecklingen.   Genom att använda tekniska innovationssystem (TIS) som teoretiskt ramverk för studien beskrivs och analyseras olika komponenter och aspekter i det svenska godstransportsystemet i relation till utveckling och innovation av självkörande lastbilar. TIS-ramverket består av en uppsättning systemkomponenter som är inblandade i generering, diffusion och användande av en teknik samt relationerna mellan komponenterna. TIS-komponenter inkluderar aktörer, institutioner och nätverk, där nätverk beskriver förhållandena mellan aktörer och institutioner. I uppsatsen används Sverige som fallstudie. Resultaten baseras på 19 kvalitativa intervjuer med representanter från ett brett spektrum av aktörer som alla ingår i, eller förväntas vara del av ett godstransportsystem där självkörande lastbilar är en central komponent.   Genom att analysera intervjuresultaten med hjälp av TIS-ramverket framkommer bland annat att den offentliga sektorn tillsammans med lastbilstillverkare kan ses som nyckelaktörer i styrning och möjliggörande av en kommersialisering av självkörande lastbilar. Lastbilstillverkare har stora möjligheter att forma systemet genom att driva den tekniska utvecklingen, medan myndigheter påverkar utvecklingsriktningen genom att ansvara för regler och riktlinjer.   Resultaten visar vidare att ett införande av självkörande lastbilar skulle innebära förändrad dynamik mellan aktörer och andra komponenter i TIS. Ett exempel är transportföretagen och speditörernas roller som för närvarande är två av de mest centrala aktörerna inom godstransportsystemet. I ett transportsystem med självkörande lastbilar kan dessa aktörer bli mindre inflytelserika. På samma sätt kan aktörer som för närvarande inte har en central roll i godstransportsystemet bli mer inflytelserika.  Självkörande lastbilar kan exempelvis katalysera en utveckling mot elektrifiering. Det här är ett sätt att utöka systemgränserna vilket leder till att nya aktörer, så som energibolag och drivmedelsföretag börjar undersöka hur de kan utveckla sina affärsmodeller för att bli en del av marknaden. Detta är viktigt för att kunna konkurrera och bli delaktiga i ett system med självkörande lastbilar.   Ett annat resultat är att det finns en enighet bland intervjuade aktörer om att självkörande lastbilar måste anpassas till det befintliga väginfrastruktursystemet snarare än tvärtom. Samtidigt skapas ett helt nytt digitalt infrastruktursystem kring de självkörande lastbilarna, vilket är nödvändigt för att hantera de stora mängder data som krävs för att fordonen ska kunna fungera. Dessutom är kopplingen mellan elektrifiering och automatisering något tvetydig. Vissa hävdar att det finns en tydlig symbios mellan de två teknikerna medan andra hävdar att de bara råkar sammanfalla i tiden.   Slutligen tyder resultaten på en brist av holistiska och systematiska perspektiv bland aktörerna om hur utvecklingen och användandet av självkörande lastbilar kan bidra till hållbarhet inom godstransportsystemet. Det är avgörande att i detta tidiga skede av implementeringen styra och forma den tekniska utvecklingen och affärsmodellerna i en riktning som säkerställer en hållbar utveckling för ett framtida transportsystem med självkörande lastbilar.