No description available.

Det övergripande syftet med denna avhandling är att identifiera, beskriva och främja hälsa och arbetsförmåga ur ett arbetsplatsperspektiv. Tre av delarbetena är kvantitativa och en är kvalitativ. Studie I och II är baserade på samma population av anställda inom kommunal hemtjänst, vilka besvarade ett frågeformulär. Studie III omfattar anställda vid olika enheter inom kommunal service, vilka besvarade ett frågeformulär vid tre tillfällen under en 9-månaders period. Studie IV baseras på kvalitativa intervjuer med arbetsgivare inom olika branscher. Den första studien syftade till att identifiera faktorer som främjar för upplevd självtillit (eng. self-efficacy), muskuloskeletalt välbefinnande (hälsa) och arbetsförmåga hos sjukvårdbiträden respektive undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Resultatet från multipla regressionsanalyser visade att den fysiska arbetsbelastningen och säkerhetsklimatet främjade självtilliten i båda grupperna, och för undersköterskorna hade även kön och ålder betydelse för självtilliten. Muskuloskeletalt välbefinnande hos sjukvårdsbiträden var relaterat till kön och upplevd grad av säkerhet. Främjande faktorer för arbetsförmåga hos sjukvårdsbiträden var ålder, anställningstid och säkerhetsklimat. Hos undersköterskor var kön, grad av säkerhet, självtillit och muskuloskeletalt välbefinnande främjande faktorer. Dessa skillnader bör beaktas vid planering av framtida interventioner. Hos båda professionerna kan fysisk arbetsbelastning minskas, och arbetsplatsens säkerhetsklimat och den anställdes egen självtillit stärkas. Syftet med den andra studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelse av säkerhetsklimat och arbetsförhållanden, aktiviteter för ökad säkerhet i arbetet, självtillit, hälsa och arbetsförmåga. Generellt rapporterade personalen höga fysiska belastningsnivåer och en hög frekvens av muskuloskeletala symtom. Signifikanta skillnader mellan hemtjänstgrupperna noterades avseende säkerhetsklimat, socialt stöd, inflytande över beslut, grad av säkerhet i arbetet, och grad av deltagande i arbetsplatsens säkerhetsarbete. Personalen angav ett antal faktorer som begränsade möjligheterna att utföra arbetet på ett säkert sätt. Detta betyder att hemtjänstgrupper med ’goda praktiska lösningar’ kan utgöra roll modeller för andra grupper när det gäller att utveckla fungerande lösningar i det dagliga arbetet. Arbetsgivarstöd, tydliga rutiner, intern- och extern samverkan och påverkansmöjligheter för de anställda, kan ge bättre förutsättningar att utföra arbetet med högre kvalitet och säkerhet. I den tredje studien beskrivs effekterna av två interventioner för kvinnor med muskuloskeletala symtom, anställda inom kommunal service: en ’self-efficacy utbildning’ respektive en ’ergonomisk utbildning’. Båda syftade till att stärka deltagarnas egna resurser i förhållande till sitt arbete. Båda interventionerna visade goda effekter, men på olika sätt i de båda grupperna. Den upplevda arbetsförmågan ökade i ’self-efficacy gruppen’. I den ’den ergonomiska gruppen’ ökade användningen av smärt coping strategier. Arbetsgivarnas upplevelser av hur arbetsrehabilitering kan planeras för att bli av bättre kvalitet och mer kostnadseffektiv, beskrevs i den fjärde studien. Arbetsgivarna ansåg att processen kunde förbättras genom att de arbetade utifrån ett holistiskt perspektiv, gav de sjukskrivna stöd, utvärderade deras måluppfyllelse och gav rehabiliteringsprocessen tillräckligt med tid. Proaktiva arbetsplatsinsatser och god kommunikation inom arbetsplatsen var för enligt dem förutsättningar för en lyckosam arbetsåtergång. / <p><strong>Betygsnämnd:</strong> Docent Marianne Törner, Göteborgs universitet Docent Helené Sandmark, Mälardalens universitet Professor Håkan Alm, Luleå tekniska universitet</p><p>Godkänd; 2011; 20110826 (agnlar)</p> / Hälsa och säkerhet i vård- och socialt servicearbete, i ett samhällsperspektiv

The experiences from persons in the third age of lifestyle changes due to obesity are rarely described in research. Interventions regarding lifestyle changes and obesity show weak evidence for long-term effects. Information and communication technology (ICT) may add an important potential in interventions, but readiness among older persons and the actual needs for support must be explored. Therefore the overall aim for the thesis was to explore the prerequisites for sustainable lifestyle changes among older persons with obesity; and how this could be supported by ICT.Both qualitative and quantitative approaches were used. In paper I, 10 participants were individually interviewed about their experiences of lifestyle changes and in a multistage focus group study (paper IV), 6 participants expressed the support needed for sustainable lifestyle changes in relation to obesity. Qualitative content analysis was used. In a randomly selected population survey, 154 participants responded to an enquiry about general and health related ICT usage (paper II). They also rated scenarios for expected psychosocial impact on web based e-health services and mobile health applications (paper III).An integration of the results identified four main findings: The first finding, A never-ending process of vigilance and vulnerability, showed constant attempts of weight loss and pre-occupation on not to fail in an un-supportive environment. The second finding; Need for psychosocial support marked that the process of lifestyle changes was influenced by factors as sensibility to moods, social support and others’ attitudes. It was therefore essential for the persons to achieve emotional balance. The third finding, ICT as a possible support for adaptability, presented that older Swedes expected a positive psychosocial impact by ICT, especially in a future perspective. ICT was most valued in the domain of adaptability. The degree of usage of health related ICT, however, was low, although persons with overweight had more experience of this usage. Finally, the fourth finding; Reconstructions from weight to health expresses the needs of reconstructing focus towards health, rather than being pre-occupied with weight loss. Physical activity that was associated to joy and to have a functioning body, a body that would serve them as before, were motives to lose weight.In conclusion, this thesis illustrates that a lifestyle change due to obesity in third age is lined with vigilance not to fail and requires a great deal of endurance and effort. The potential of ICT to support lifestyle changes is likely to be substantiated by the positive expectations on ICT from a psychosocial impact perspective, especially in views of the future. Findings indicate a need for moving focus from weight towards health and to see opportunities, and that psychosocial support and enjoyable physical activity are important prerequisites for sustainable change. / <p>Godkänd; 2015; 20150325 (sarwik); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Sarianne Wiklund Axelsson Ämne: Fysioterapi / Physiotherapy Avhandling: Prerequisites for Sustainable Life Style Changes Among Older Persons with Obesity and for ICT Support Opponent: Docent Anncristine Fjellman-Wiklund Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Umeå Universitet Ordförande: Universitetslektor Mai Lindström Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 8 maj 2015, kl. 10.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet</p>

Bakgrund Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för progriderande sjukdomar sompåverkar hjärnan och vanligen ger symptom som minnessvikt, afasi, apraxi samt gång- och balanssvårigheter. Fysiska i kombination med kognitiva symptom leder till nedsatt förmåga att planera och genomföra vardagliga aktiviteter (ADL). SyfteStudiens syfte var att sammanställa vetenskaplig litteratur vad gäller hur fysisk aktivitet kan påverka ADL-förmåga hos personer med demenssjukdom. Metod och MaterialStudien var en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i PubMed, CINAHL, AMED, PEDro samt The Cochrane Library. Elva artiklar valdes ut, granskades och kvalitetsbedömdes med PEDro Scale. Resultat De elva artiklarna fick mellan två och åtta poäng av tio på PEDro Scale.Studierna hade olika typer av fysisk aktivitet som interventioner. Denna litteratursammanställning visar att regelbunden fysisk aktivitet och/eller fysioterapi så som styrketräning, promenader, qigong eller liknande ger förbättring eller en bibehållen förmåga att genomföra ADL-aktiviteter samt förbättrade fysiska och kognitiva funktioner hos personer med en demenssjukdom. DiskussionStudierna skiljde sig åt i studielängd, antal pass och typ av träning vilket försvårar jämförelser och kunna dra slutsatser. I flera studier uteblev förbättring men visade en bibehållen förmåga att utföra ADL-aktiviteter jämfört med en snabbare försämring i kontrollgrupper. Överlag kan försiktiga slutsatser dras om att träning är positivt i flera bemärkelser och att teamet spelar en viktig roll i rehabilitering för personer med demens. KonklussionRegelbunden fysisk aktivitet kan ha effekt på förmågan att utföra ADLaktiviteter hos personer med demenssjukdom men fler studier behövs för att utreda vilken typ av aktivitet, dos och intensitet som har bäst effekt.

Exercise programmes with functional exercises improve lower-limb strength, balance, and gait ability in older people. Exercising at high intensity produce better results than low-intensity training. Perceptions and experiences of exercise impact on motivation to and attendance in exercise programmes. An intake of protein immediately before or after exercising has shown an increase of the exercise effects on muscle mass and strength. However, there are few studies investigating the effects, perceptions or experiences of high-intensity physical exercise in older people with pronounced physical or cognitive impairment. The aims of the thesis were to evaluate the effects on physical performance of high-intensity functional exercise programmes among older people with physical or cognitive impairments, to evaluate the perceptions and describe the experiences of participating, and to investigate whether an intake of protein-enriched energy supplement immediately after the exercises increases the effect of the training. In a single subject experimental design, three frail older women with residual problems after hip fracture performed a functional exercise programme using a weighted belt. Visual and statistical analyses of graphs showed improvements in dynamic balance and in comfortable and maximum gait speed for all three participants. The results were difficult to interpret for isometric knee extension strength and indicated no or very small improvements. One hundred and ninety-one older people with a Mini Mental State Examination (MMSE) score of 10 or more, dependent in activities of daily living, and living in residential care facilities, participated in a randomized controlled trial using the intention-to-treat principle. They were randomized to exercise intervention or control activity, both of which included 29 sessions over three months, and to protein-enriched energy supplement or placebo taken immediately after each session. At a three-month follow up the exercise group had improved significantly regarding comfortable gait speed. At six months comfortable gait-speed, Berg Balance Scale, and one repetition maximum in leg press, all improved compared with the control group. The intake of protein- enriched energy supplement did not increase the effects of the exercise. Participants with a MMSE score of 21 or more from the exercise group (n=20), and from the control group (n=28), answered a questionnaire. The perceptions of having participated in the activities were reported in a similarly positive way in both groups. However, significantly more respondents in the exercise group prioritized the exercise above other activities, had had positive outcome expectations, and felt encouraged during the sessions. They reported that, as a result of the exercise, they felt less tired and perceived improvements in lower-limb strength, balance, and safety and security when mobile, to a significantly greater degree than the participants in the control group. The experience of participating in the high-intensity functional exercise programme was described in interviews conducted with nine of the exercise participants. The interviews were analysed using qualitative content analysis. The findings show that the informants believed in positive effects and had a strong will to be active in order to avoid decreased capacity. They were struggling with failing bodies that constituted barriers to exercise. The support from the supervisors and belief in personal success facilitated performance of the exercise. The informants told of improvements in body and soul and that exercising in groups created a sense of togetherness. In conclusion, among older people with physical or cognitive impairments, high-intensity exercise programmes resulted in improved physical performance, both when measured by physical tests and when reported as subjective perceptions. A protein-enriched energy supplement, however, did not increase the exercise effects. Although bodily limitations could constitute barriers to exercise, the respondents communicated positive perceptions and experiences of participating in the high-intensity exercise programmes and reported a low rate of discomfort. / <p>Godkänd; 2008; 20080201 (andbra)</p>

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en reumatisk systemsjukdom som kan leda till en varierande sjukdomsbild beroende på sjukdomsaktivitet och vilket/vilka organ som är drabbade. Kvinnor drabbas i större utsträckning än män, 9:1. Trötthet är mycket vanligt och förekommer även vid mild och inaktiv sjukdom. Av denna anledning är det särskilt viktigt att mäta och behandla denna trötthet. För att förstå hur patienter med SLE påverkas i vardagen behövs kvalitativ forskning. Inom ramen för kvalitativ forskning har en stor variation av negativa konsekvenser av sjukdomen beskrivits och i några få studier har även positiva aspekter framkommit. Den internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som är ett ramverk inom rehabilitering, täcker både negativa och positiva aspekter av funktion och hälsa. Syftet med denna licentiatavhandling är att översätta och testa reliabilitet och validitet av frågeformuläret Fatigue Severity Scale (FSS) för patienter med SLE samt att beskriva och utöka kunskapen om patientupplevelser av sjukdomen.En metodstudie utfördes där FSS, som mäter trötthet vid SLE, översattes till svenska, FSS-Swe, samt utvecklades och testades för begreppsvaliditet, tak- och golveffekter, intern konsistens, test-retest reliabilitet och innehållsvaliditet. Begreppsvaliditet testades på 32 kvinnor med SLE. Tak- och golveffekter, intern konsistens, test- retest reliabilitet och innehållsvaliditet testades på 23 patienter. Resultatet visade stöd för begreppsvaliditet, hade inga betydande tak- och golveffekter, tillfredsställande intern konsistens, god test-retest reliabilitet och tillfredställande innehållsvaliditet hos patienter med ingen till måttlig sjukdomsaktivitet och ingen eller liten organskada. En kvalitativ fokusgruppintervjustudie utfördes med syftet att beskriva hur patienter med etablerad SLE upplever sin sjukdom med fokus på det dagliga livet, omfattande både negativa och positiva aspekter. Sexton kvinnor och tre män med varierande grad av sjukdomsaktivitet och ingen eller liten organskada deltog i fokusgruppintervjuer, med fyra till fem informanter i varje fokusgrupp. Intervjuerna spelades in på ljudband, transkriberades och analyserades med latent innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman: Mångfacetterad osäkerhet som bestod av kategorierna: en opålitlig kropp, störande smärta och svårförståelig trötthet, förändrat stämningsläge och oro, beroende av mediciner och sjukvård. Fokus på hälsa och möjligheter innefattade kategorierna: lärandeprocess med utvecklande av personlig styrka, begränsningar och möjligheter i aktiviteter och arbete, utmaning att förklara sjukdomen och få stöd, leva ett vanligt liv med meningsfull sysselsättning. Sammanfattningsvis visar resultatet från metodstudien att FSS-Swe är ett lämpligt frågeformulär för mätning av trötthet hos patienter med SLE hos patienter med ingen till måttlig sjukdomsaktivitet och ingen eller liten organskada. Resultatet från den kvalitativa studien gav värdefull kunskap som kan användas för att utveckla rehabilitering vid SLE. Resultatet visar att patienter med etablerad SLE med ingen eller liten organskada kan uppleva både osäkerhet och möjligheter i sitt dagliga liv. Det är viktigt att sjukvårdspersonal förstår och beaktar patienters upplevelser av osäkerhet för att kunna ge stöd i att fokusera på hälsa och möjligheter. Multidimensionella mätinstrument som fångar patienters osäkerhet och olika möjligheter i det dagliga livet behöver utvecklas. / <p>Godkänd; 2011; 20110629 (andbra); Examinator: Professor Lars Nyberg, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: E-sport är idag en snabbt växande sport runt om i världen. Det är en förkortning för ”elektronisk sport” och inkluderar datorspel, tv-spel, Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR). Folk som ägnar sig åt e-sport tenderar att spendera mycket tid stillasittande vilket är en riskfaktor för diverse hälsoproblem. Fysisk aktivitet tros därför spela en viktig roll hos dessa individer. Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos professionella e-sportare, samt dess samband med antal speltimmar och eventuell smärtproblematik.  Metod: Icke-experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie med korrelerande design. I studien ingick 11 deltagare varav 10 män och en kvinna. Datan samlades in genom tre studiespecifika frågeformulär på Google Survey. Resultat: Majoriteten av deltagarna låg under gränsen för de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet och de flesta deltagarna rapporterade även smärta. Antalet speltimmar varierade mellan 2-12 timmar per dag. Vissa samband kunde ses mellan fysisk aktivitet och smärta (r = 0,12) samt mellan smärta och antal speltimmar (r = 0,33), men dessa saknade statistisk signifikans. Konklusion: Det lilla stickprovet och studiens resultat understryker att det behövs mer forskning för att uppnå mer kunskap i ämnet och för att kunna generalisera till en större population.  Sökord: gaming, physical activity, e-sports, sedentary / ABSTRACT Background and aim: E-sports today is one of the fastest growing sports in the world. It’s short for ”electronic sports” and includes computergames, videogames, Virtual Reality (VR) and Augmented Reality (AR). People who engage in e-sports tend to live a more sedentary life which is a risk factor for various health problems. Physical activity is believed to play an important role among these individuals. The aim of this study was to examine the level of physical activity among the participants as well as the correlation between the number of gaming hours and eventual pain problems.    Methods: Non-experimenal quantitative cross-sectional study with correlating design. The study included 11 participants of which 10 were men and one woman. The data was collected through three questionnaires on Google Survey.  Results: The majority of the participants were below the limit for the national recommendations for physical activity and most of the participants also reported pain. The amount of gaming hours varied between 2-12 hours per day. Some correlations could be seen between physical activity and pain (r = 0,12) and also between pain and the amount of gaming hours (r = 0,33), but these lacked statistical significance.  Conclusion: The small sample and the result of the study underlines that more research is required to achieve more knowledge and to be able to generalize to a larger population.  Keywords: gaming, physical activity, e-sports, sedentary

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som för många personer innebär nedsatt livskvalité. Det är vanligt förekommande att personer med fibromyalgi undviker fysisk aktivitet på grund av sina symtom. Samtidigt finns evidens för att styrketräning som erbjuds av fysioterapeut kan ha en positiv inverkan på smärtan och livskvaliteten för personer med sjukdomen.  Syfte: Att undersöka upplevelser av styrketräning hos personer med fibromyalgi ur ett biopsykosocialt perspektiv.  Metod: Studien är en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval användes för att rekrytera sex informanter i åldrarna 27–59. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier. Informanternas upplevelser av styrketräning omfattas av sociala omgivningens påverkan, upplevda effekter, risker, dosering, inställning till och förväntningar på styrketräningen.  Slutsats: Resultat visar att informanterna upplever både kortsiktiga och långsiktiga positiva effekter av styrketräningen, men även risker och hinder. Trots detta finns en generellt sett positiv inställning till träningen, där informanterna hanterar eventuella motgångar genom att tänka på träningens långsiktiga fördelar.  Nyckelord: Fibromyalgi, Fysioterapi, Upplevelser, Styrketräning / Background: Fibromyalgia is a chronic pain condition which for a lot of people means a reduced quality of life. It is common for people with fibromyalgia to avoid physical activity due to their symptoms. There is, at the same time, evidence showing that strength training issued by a physiotherapist can have a positive impact on the pain and quality of life for people with the condition.  Aim: To study experiences of strength training in people with fibromyalgia from biopsychosocial perspective.  Method: The study is a qualitative, semi-structured interview study with an inductive approach. A convenience sample was used to recruit six participants in the ages of 27-59. Data was analyzed using a qualitative content analysis.  Result: The analysis resulted in four categories and seven subcategories. The participants’ experiences of strength training are summarized by the influence of the social environment, experienced effects, risks, dosage, attitude and expectations regarding strength training.  Conclusion: The results of this study show that the participants experience both short- term and long-term positive effects of strength training, but also some risks and obstacles. Despite this fact, there is a generally positive attitude towards strength training, where the participants handle any setbacks by focusing on the long-term benefits.  Key words: Fibromyalgia, Physiotherapy, Experiences, Strength training

Bakgrund: Efter en höftprotesoperation är det viktigt med träning för att uppnå en optimal funktion. Rehabilitering efter en höftprotesoperation sker tillsammans med fysioterapeut, ofta gruppvis. I dagsläget finns dock begränsad forskning angående deltagarnas upplevelse av fysioterapi-ledd specifik gruppträning efter höftprotesoperation och huruvida gruppträningen upplevs påverka fysisk aktivitet i vardagen Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelse av specifik gruppträning efter höftprotesoperation och hur deltagarna upplever att gruppträningen påverkar fysisk aktivitet i vardagen. Metod: Studien hade en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes på patienter som aktivt deltog i gruppträning för höftprotesopererade. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet kunde delas upp i sju kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna delades upp i följande: ger vägledning och stöd, minskad rädsla, andra deltagares betydelse, underlättande och hindrande struktur, deltagarnas förväntningar, betydelser för fysisk funktion och betydelse för vardagsaktiviteter. Slutsats: Studien visar på att deltagarnas upplevelse av gruppträningen är åtskilliga men att de framförallt speglar det positiva av gruppträningen. Deltagare upplevde att fysioterapeuten som ledde gruppen var av stor betydelse för att lära sig träna. Inga slutsatser kan dras kring informanternas upplevelse av hur gruppträningen har påverkat fysisk aktivitet i vardagen. Nyckelord: Höftprotesoperation, gruppträning, fysioterapi, self-efficacy, rehabilitering

Bakgrund: Främre korsbandsskador är vanligt inom elitinnebandy, och är vanligare hos kvinnor än hos män på grund av anatomiska och hormonella skillnader. Tidigare studier har bevisat att skadepreventiv knäkontrollsträning i form av neuromuskulär och plyometrisk träning har en betydande effekt för att minska risken att drabbas av en främre korsbandsskada. Ingen tidigare forskning har hittats kring hur elitinnebandyspelande kvinnor upplever denna typ av träning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka elitidrottande innebandykvinnors upplevelser och erfarenheter av skadepreventiv knäkontrollsträning med avsikt att undvika främre korsbandsskada. Metod: En kvalitativ intervjustudie av explorativ design med induktiv ansats användes, där sex elitidrottande innebandykvinnor rekryterades till studien genom ändamålsenligt bekvämlighetsurval. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med manifest abstraktionsnivå. Resultat: Dataanalysen utmynnade i sju olika kategorier där olika upplevelser och erfarenheter delades in. Dessa var kunskap och förståelse, tidigare skador, lagsammanhang, fysisk och psykisk påverkan på spelaren, inställning till genomförande, teamets inverkan samt regelbundenhet. Slutsatser: Resultatet påvisades att erfarenheter och upplevelser kring knäkontrollsträning påverkar om, när och på vilket sätt deltagarna utför knäkontrollsträning i nuläget. Utifrån nyckelbegreppen i HBM kan faktorer som spelar en avgörande roll för att skadepreventiv knäkontrollsträning ska bli genomförd förklaras. / Background: In floorball it is a common occurrence to injure the anterior cruciate ligament, and it is more common in women than men due to differences in anatomy and hormones. Previous studies shows that preventive knee control exercise with neuromuscular and plyometric exercises is significantly effective to reduce the risk of injuring the anterior cruciate ligament. No previous research has been found about how women who plays in elite floorball teams experience this kind of exercise. Aim: The aim of this study is to investigate how women who plays in elite floorball teams perceive and what experiences they have of preventive knee control exercise in purpose to avoid an anterior cruciate ligament injury. Method: A qualitative inductive interview study of exploratory design was used, where six women who plays in elite floorball teams was recruited through purposeful and convenient sampling. The data analysis was categorized according to a qualitative content analysis with a manifest level of abstraction. Result: The data analysis resulted in seven categories where different perceptions and experiences was classified. These were knowledge and understanding, previous injuries, team relations, physical and psychological influence on the player, approach to implementation, influence of the team and regularity. Conclusion: The results showed that perceptions and experiences about knee control exercise influence if, when and how the participants implement that kind of exercise. From the keywords in HBM factors that plays an essential role when it comes to implementation of knee control exercise can be explained.