<p>Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssätt</p><p>och har sedan länge blivit förbisett. Humorns flera</p><p>positiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patient</p><p>gör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans</p><p>användande av humor i mötet med patienten för att</p><p>stärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som en</p><p>litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa och</p><p>underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samt</p><p>att humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.</p><p>När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan</p><p>har i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa</p><p>och livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnet</p><p>bör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens för</p><p>humorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patient</p><p>och även forskning på om humor kan användas mer</p><p>konkret som omvårdnadsåtgärd behövs.</p>

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssätt och har sedan länge blivit förbisett. Humorns flera positiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patient gör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans användande av humor i mötet med patienten för att stärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samt att humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation. När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan har i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsa och livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnet bör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens för humorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patient och även forskning på om humor kan användas mer konkret som omvårdnadsåtgärd behövs.

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor är beroende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionell omvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationen med patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetet genomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på en humanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgång till högkvalitativ vård oavsett kontext. Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PsycINFO, Cinahl, Pubmed och Google Scholar. Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultat: Fyra kategorier av attityder identifierades, tillåtande, avståndstagande, fördomsfull och skeptisk. Martinsen menar att en god vårdrelation har sin grund i att sjuksköterskan underställer sig patienten och bemöter denne med inlevelse och full förståelse. Med denna omvårdnadsteori som utgångspunkt diskuterades våra kategorier. Slutsats: Sjuksköterskors attityder har en väsentlig betydelse för vårdrelationer med patienter som missbrukar droger. Både vårdrelationen och vårdkvaliteten påverkas negativt om sjuksköterskan intar avståndstagande, fördomsfull eller skeptisk attityd till denna patientgrupp. En attitydförändring är av avgörande betydelse för att öka vårdkvaliteten för dessa patienter.

Introduktion: En viktig del i palliativ vård är samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. Samtalet kan vara komplext och innehålla många delar. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor ansåg var av betydelse i samtal med patienter i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie är gjord med en modifiering av Polit &amp; Becks (2012) niostegmetod. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Tio artiklar återstod efter urval och kvalitetsgranskning och tre kategorier framkom utifrån artiklarnas resultat. Resultat: De tre kategorier som framkom var Organisatoriskt stöd, Sjuksköterskans egenskaper och kompetens och Sjuksköterska-patientrelationen. Samtal underlättades av att sjuksköterskor hade tid för samtal, hade stöd från sina kollegor, var öppensinnade samt hade erfarenhet av och var trygga med samtal. Sjuksköterskorna ansåg också att det var av betydelse att de var tillgängliga, fokuserade och lyssnade på patienten. Samtalet gynnades av ömsesidigt förtroende och respekt mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan ansåg att det var av betydelse att ha tid för samtal och att samtal prioriterades. Erfarenhet gav mod att våga stanna i svåra samtal och att kunna skydda sig själv emotionellt. Sjuksköterskor behövde vara genuint närvarande, lyssna på och ha en bra relation med sina patienter. En god relation underlättades av ömsesidigt förtroende, förståelse och respekt mellan sjuksköterskan och patienten.

Bakgrund: Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska svensk vård ges individanpassat och med patienten delaktig. En förutsättning för att det ska vara genomförbart är att patienterna är välinformerade och att deras åsikter/önskemål blir hörda. För att öka patienters delaktighet i enlighet med lagen har Bedsiderapportering (BSR) införts på olika håll. BSR innebär att rapporteringen mellan sjuksköterskors arbetspass sker inne på patientrummet, tillsammans med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever BSR. Metod: En kvalitativ forskningsdesign användes för att beskriva sjuksköterskors upplevelse av en intervention med BSR. Fem sjuksköterskor genomförde BSR tillsammans med sina respektive patienter och intervjuades direkt därefter. Resultat: Resultatet visade att BSR ansågs vara ett redskap för fördjupad och uppdaterad information, att det kunde göra patienter mer delaktiga i sin vård men att det fanns risker och utmaningar för att kunna genomföra det. Kunskapen om den egna situationen/tillståndet kunde öka hos patienten samt att sjuksköterskan kunde fördjupa sin förståelse för patienten. Delaktigheten hos patienterna kunde variera och det ansågs att sjuksköterskan fick söka skapa delaktighet om det inte kom naturligt. Vidare beskrevs det hur BSR upplevdes svårt eller olämpligt att utföra i vissa situationer och att det fanns känsliga ämnen som inte var lämpliga att avhandla med patienten närvarande. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna upplever BSR som positiv för personcentrerad vård, att det är en källa till kunskap vilken kanske kan leda till välinformerade patienter som blir mer delaktiga. Det upplevs dock, ur ett sjuksköterskeperspektiv, finnas svårare möten och utmaningar att ta i beaktande vid BSR.

<p>Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.</p>

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.

Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvården. Metod: Litteratursökningen genomfördes på Cinahl och PsychINFO med lämpliga sökord. 28 artiklars kvalitet granskades, 12 valdes ut att ingå i litteraturöversikten. Analysen genomfördes förutsättningslöst för att finna likheter och skillnader. Slutligen framkom två teman. Resultat: Patienterna väckte olika attityder hos sjuksköterskor, däribland ogynnsamma och tillmötesgående. Ålder, erfarenhet, utbildning och religion påverkade attityder och det uttryckdes även ett behov av utbildning för att förbättra dessa. Diskussion: Det var betydelsefullt att sjuksköterskor tror på patienten för att en människa till människa relation skulle kunna skapas. Kultur och samhälle upplevdes influera sjuksköterskors attityder. Attityder kunde påverkas av erfarenhet, ålder, utbildning och andra livshändelser. Sjuksköterskor borde hålla tillbaka sina egna värderingar och tro då det är patienten som skall stå i centrum. Slutsats: Sjuksköterskor behövde mer utbildning kring suicidala patienter för att förbättra sina attityder och sin kommunikationsförmåga.

Bakgrund: Akutsjukvård syftar till att behandla personer som behöver ett akut omhändertagande, personer som hastigt insjuknar, eller som har en livshotande eller hotande skada. Tidigare forskning visar på vikten av information och kommunikation mellan patient och sjuksköterska. En viktig del av sjuksköterskans arbete är att ge patienten kunskap och förståelse som möjliggör insikt i den egna vårdsituationen. Akutsjukvård innebär ofta snabba möten och det kan ibland vara svårt som patient att få ta del av god omvårdnad och att delges förståelig information. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie och omfattas av 11 vetenskapliga artiklar som sökts fram via databasen Pubmed. Resultat: Resultatet visade att patienters erfarenheter innehöll både positiva och negativa möten med sjuksköterskan. De positiva teman som framkom var: Tillsyn och information; Vikten av att bli sedd och lyssnad på; Kommunikation och ett omsorgsfullt bemötande. De negativa teman som framkom var: Kommunikation - att inte förstå eller göra sig förstådd; Bristande information - En känsla av att vara i vägen och att inte bli sedd. Slutsats: Patienter vittnade om både positiva och negativa erfarenheter inom akutsjukvården. Den centrala faktor som utmärkte de positiva erfarenheterna var då sjuksköterskan påvisat ett humanistiskt perspektiv och tankesätt. De negativa erfarenheterna kopplades till bristande kommunikation och information mellan sjuksköterska och patient. Det var tydligt att sjuksköterskans bemötande hade en avgörande roll i patientupplevelsen. Kunskap om patienters erfarenheter av bemötandet inom akutsjukvård kan främja sjuksköterskans arbete och bidra till en bättre omvårdnad.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk diagnos som påverkar patientens vardag ochförutsättningar att skapa sociala relationer. Patienter med schizofreni utsätts för stigma bådefrån allmänheten och från sjuksköterskor. Detta påverkar den vård som patientgruppenerhåller. Relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för att sjuksköterskan skakunna ge en god omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna skapa ett terapeutiskt mötemellan sig själva och patienten behöver sjuksköterskor behärska ett antal färdigheter. Attsjuksköterskan har kunskap, ger trygghet och har ett personcentrerat förhållningssätt ärbidragande faktorer till ett framgångsrikt möte och omvårdnad av patienten. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter medschizofreni inom psykiatrin. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baseras på elvavetenskapliga artiklar vars resultat analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom det tre olika kategorier som handlar om sjuksköterskorsupplevelse av att möta patienter med schizofreni: Betydelsen av det terapeutiska mötet, Huroro och rädslor påverkar mötet och Behov av kunskap och färdigheter. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det terapeutiska mötet är grundläggande för en godomvårdnad. Hinder för att skapa en god relation med patienten kan vara rädslor och brist påkunskap och färdigheter. Sjuksköterskor upplevde att utbildningstiden har en påverkan på denindividuella sjuksköterskans syn på patienter med schizofreni.