Bakgrund: Patientsäkerheten brister ibland i vården men är så viktig för den enskilda individens mående och tillfrisknande, begreppet innebär att patienter inte ska komma till skada eller att vårdåtgärder uteblir som patienten är i behov utav. Olika faktorer kan påverka att oförutsedda händelser inträffar som kan medföra en patientsäkerhetsrisk, för att dessa faktorer skall kunna uppmärksammas rapporteras händelser in som avvikelser av involverad personal. Det saknas studier gjorda på vilka områden som identifieras bland dessa avvikelser. Syfte: Syftet var att beskriva vilka typer av avvikelser som rapporterats in samt antal per år och analysera vilka områden som identifieras bland avvikelserna inom intensivvården för att främja patientsäkerheten. Metod: En registergranskning med tematisk analys av 212 avvikelser inrapporterade i sjukhusets interna avvikelsesystem. Resultat: Studien visar att de avvikelser som rapporterats till största del består av undvikbara vårdskador, 85 %, samt 15 % oundvikliga vårdskador. De områden som förekommer rör mestadels läkemedelsförseelser samt bristande följsamhet kring riktlinjer. Det är många olika faktorer som identifierats som potentiella orsaksområden men arbetsmiljö, kompetensbrist, den mänskliga faktorn samt organisatoriska faktorer är de återkommande områden som identifierats. Slutsats: Resultaten från denna studie visade att arbetsmiljö är en faktor som är starkt förknippad med patientsäkerhet. Majoriteten av alla negativa händelser som inträffar är undvikbara då det till största del är läkemedelsbetingade eller en brist på följsamhet av etablerade rutiner på avdelningen. De oundvikbara händelser som inträffat är till största del beroende på organisatoriska faktorer och därmed ej något som vårdpersonal hade kunnat förändra utgången av. / Background: Sometimes patient safety is lacking in care, but it is very important for the individuals care and recovery, the concept means that patients should not be harmed or lack nursing care that the patient is in need of. Various factors can affect the occurrence of unforeseen events that may be a patient safety risk, so for these factors to be noticed, events are reported as deviations of the staff involved, no studies have been done on what these deviations have for common areas. Purpose: The purpose was to describe which types of deviations that were reported over time and to analyze what common areas there is for the deviations reported in intensive care units to improve patient safety. Method: A registries study of 212 deviations from the hospitals internal deviation-database with a thematic analysis. Result: The deviations reported consists of avoidable medical errors, 85%, and 15% of unavoidable medical errors. The common areas that occur are drug misconducts and lack of adherence to guidelines. There are different factors that have been identified as potential causes, but the working environment, lack of competence, the human factor and organizational factors are the recurring areas identified. Conclusion: The working environment is a factor that is strongly associated with patient safety. The majority of all deviations that occur are avoidable as they are drug misconducts or lack of adherence to established guidelines on the department. The unavoidable medical errors occurred due to organizational factors and are therefore not something that healthcare personnel could have changed the outcome of.

Bakgrund  Det övergripande målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten hos patienter så att de kan få en värdig sista tid i livet och en värdig död. Patienter med palliativa vårdbehov finns på nästan alla vårdavdelningar på sjukhusen, ändå är det många sjuksköterskor som känner en osäkerhet inför hur de ska vårda dessa patienter. Detta ses främst när det kommer till andliga och existentiella behov. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, med fokus på andliga och existentiella behov. Metod Metoden som valdes är litteraturöversikt. Sökningen av artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra olika kategorier och två sub-kategorier identifierades. Sjuksköterskan och patientrelation; kommunikation och bemötande var väldigt viktigt för att kunna ge en god andlig och existentiell vård. Sjuksköterskan och psykosocial påverkan; att vårda patienter andligt och existentiellt var både givande och krävande. Sjuksköterskan och arbetssituationens förutsättningar; det var utmanande att vårda patienter andligt och existentiellt och sjuksköterskorna saknade kunskap inom området. Sjuksköterskan och religiös bakgrund; religion kunde hjälpa sjuksköterskorna att vårda patienter, men det kunde även vara utmanande när patienterna trodde att deras Gud eller liknande använde deras sjukdom emot dem.  Slutsats Flera sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att vårda en patient avseende andliga och existentiella behov och att det var sjuksköterskans ansvar, dock är det många som saknar utbildning inom det området och tycker det är utmanande. Sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och ångest när de inte visste vad de ska göra när en patient led andligt och existentiellt. Fler sjuksköterskor tyckte dock att det var väldigt givande för dem själva att vårda patienter andligt och existentiellt när de lyckades, de kände sig då tillfredsställda med sitt arbete. Genom fortsatt forskning inom ämnet och mer utbildning till sjuksköterskorna inom ämnet så kan vården hjälpa dessa patienter bättre och färre patienter kommer lida andligt och existentiellt.

Bakgrund: På vägen från novis till kompetent sjuksköterska finns det många faktorer som påverkartransitionen. Detta beror på att det finns ett tydligt glapp mellan teori och praktik förnyutexaminerade sjuksköterskor, vilket leder till att känslan av att vara redo inför denprofessionella yrkesrollen saknas när det efter examen är dags att börja arbeta somsjuksköterska. Genom att stötta de nyutexaminerade sjuksköterskorna under transitionenfrån novis till kompetent kan man förutom att ge de novisa sjuksköterskorna bättreförutsättningar för att lyckas i yrkesrollen, även främja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans transitionfrån novis till kompetent i sjukhusmiljö. Metod: Arbetets metod var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes genomdatabassökningar i CINAHL och PubMed och totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderadesi resultatet. Samtliga inkluderade artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolasbedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ ochkvalitativ metodansats. Dataanalysen skedde genom en integrerad analysmetod där deinkluderade artiklarnas resultatdel jämfördes och kategorier togs fram. Resultat: Resultatet visade att det fanns fyra huvudkategorier vilka beskriver hur man kundeunderlätta transitionen från novis till kompetent sjuksköterska i sjukhusmiljö. Kategoriernavar utvecklande och hämmande faktorer, simulationsövningar, kliniska stödprogram ochhandledning. Slutsats: Utvecklande och hämmande faktorer påverkade transitionen till kompetent sjuksköterska.Kliniska stödprogram visade sig vara en stor tillgång för de nyutexamineradesjuksköterskorna. Det kan vara rimligt att öka antalet platser på dessa program som finns ilandet för att alla ska få de bästa förutsättningarna att utvecklas inom yrkesrollen. Ävensimulationsövningar hade en positiv inverkan på de novisa sjuksköterskornaskompetensutveckling. Handledning är också en tillgång men kan däremot behövautvecklas för att uppnå sin fulla potential som stöd i de novisa sjuksköterskornaskompetensutveckling. / Background Many factors affect the transition from novice to competent nurse. This is because there isa gap between theory and practice which leads to a feeling of being unprepared for theprofessional role. By supporting newly graduated nurses during their transition fromnovice to competent nurse, it is possible to give them better conditions to develop theirskills and promote patient safety. Aim The aim was to describe what affects the newly graduated nurse's transition from novice tocompetent in a hospital environment. Method This was a non-systematic literature review. Data collection was performed throughdatabase searches in CINAHL and PubMed. A total of 15 scientific articles were includedin the results. Included articles were reviewed on the basis of Sophiahemmet University'sassessment for scientific classification for quantitative and qualitative method approaches.An integrated data analysis was used where the results part of the included articles wascompared to form categories. Results Four main categories described how to facilitate the transition from novice to competentnurse in a hospital environment. The categories were: developing and inhibiting factors,simulation practice, clinical support programs and preceptorship. Conclusions Developing and inhibiting factors influenced the transition to a competent nurse. Clinicalsupport programs proved to be a great asset for the newly graduated nurses. It may bereasonable to increase the number of places on these programs available in the country sothat everyone has the best conditions to develop in the professional role. Simulationpractice also had a positive impact on their competence development. Preceptorship is alsoan asset but needs to be developed to achieve its full potential as support in the novicenurses' competence development.

Background: Antigua and Barbuda is a Caribbean nation consisting of two islands with a total of 94,298 inhabitants. It is a high-income country, yet healthcare is resource-limited. The nursing process is an evidence-based approach to systematically care for patients in a person-centered way. Having limited resources affects the application of the nursing process. The nursing process and the nursing role are understudied areas in Antigua and Barbuda. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of applying the nursing process in their daily work in Antigua and Barbuda. Method: A qualitative interview study was conducted by interviewing four nurses at a public hospital in Antigua. The data was analyzed using Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: Three themes were identified: Empowering the patient, Applying the nursing competence, and Utilizing available resources. Conclusion: The nurses were highly competent and used the nursing process with emphasis on family involvement, however, the lack of staffing was evident. The result of staffing shortage created a stressful working environment. The nurse’s expertise was not always recognized in interprofessional collaboration. Therefore, the nursing role must be strengthened, and the number of nurses must increase to improve person-centered nursing care. / Bakgrund: Antigua och Barbuda är ett land i Karibien bestående av två öar med totalt 94 298 invånare. Det är ett höginkomstland, trots detta har sjukvården begränsat med resurser. Omvårdnadsprocessen är ett evidensbaserat arbetssätt för att systematiskt vårda patienter på ett personcentrerat sätt. Till följd av begränsade resurser påverkas tillämpningen av omvårdnadsprocessen. I Antigua och Barbuda är omvårdnadsprocessen och sjuksköterskerollen områden med begränsad forskning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen i sitt dagliga arbete i Antigua och Barbuda. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes genom att intervjua fyra sjuksköterskor på ett offentligt sjukhus i Antigua. Data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Tre teman identifierades: Stärkande av patienten, Tillämpande av sjuksköterskekompetensen och Utnyttjande av tillgängliga resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna var högkompetenta och arbetade utifrån omvårdnadsprocessen, där stor vikt lades på att involvera familjen, trots tydlig brist på personal. Konsekvenserna av personalbristen skapade en stressframkallande arbetsmiljö. Inom det interprofessionella samarbetet beaktades inte alltid sjuksköterskors expertis. Sjuksköterskerollen måste därför stärkas och antalet sjuksköterskor bör öka för att förbättra personcentrerad omvårdnad.

Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.

Background: The turnover of nurses is a global problem. The shortage of nurses is assumed to increase when many choose to leave, which results in the remaining nurses becoming moreburdened and forced to work extra. This literature study intends to reflect the factors that contribute to the clinically working nurse choosing to leave the profession within the first years as a professional. Aim: The aim of this study was to describe the underlying factors that can lead to nurses leaving their profession within a few years as a nurse. Method: A literature review with thematic analysis that includes 21 articles with both qualitative and quantitative approach. Result: In total, two main themes were identified; Deficiencies in the work environment and Unhealthiness. Subthemes to Deficiencies in the work environment appear as Professional Pride, Career Opportunities and Resources. Stress, Burnout and Compassion Fatigue are described as subthemes under the main theme Unhealthiness. Conclusion: What emerged in this literature review was that the most relevant is that nurses due to circumstances such as work environment and human resources in the clinical work environment are not given opportunities to practice their profession according to their core competence, governing documents, and existing laws globally. The authors of this literature study want to suggest further research in the subject to reduce turnover and to contribute to more nurses wanting to stay in the profession. / Bakgrund: Omsättningen av sjuksköterskor är ett globalt problem. Bristen på sjuksköterskor antas öka när många väljer att lämna som resulterar i att de kvarvarande sjuksköterskorna blir merbelastade och tvingas arbeta extra. Denna litteraturstudie ämnar återge vilka faktorer som kan varabidragande till att den kliniskt arbetande sjuksköterskan väljer att lämna yrket inom de första årensom yrkesverksam. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan ligga bakom den kliniskt arbetande sjuksköterskansbeslut att lämna yrket inom några få år som yrkesverksam. Metod: En litteraturstudie med tematisk analys inkluderande 21 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Totalt identifierades två huvudteman; Brister i arbetsmiljön och Ohälsa. Subteman till Brister i arbetsmiljön framgår som Yrkesstolthet, Karriärmöjligheter och Resurser. Stress, Utbrändhet och Empatitrötthet beskrivs som subteman under huvudtemat Ohälsa. Slutsats: Det som framkom i denna litteraturstudie var att det mest relevanta är att sjuksköterskor på grund av omständigheter i den kliniska arbetsmiljön inte får möjligheter till att utöva sitt yrke ienlighet med kärnkompetenserna, styrdokument och lagar som finns globalt. Författarna till denna litteraturstudie vill föreslå ytterligare forskning inom ämnet för att minska omsättning och för att bidra till att fler vill stanna kvar i yrket.