I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i både grundskola och gymnasieskola, för att finna svar på vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lärare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att så länge spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola.

<p>Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?</p><p>Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.</p><p>Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen. I den större kommunen finns det en långsiktig planering för eleverna genom hela skolan, medan man i de två mindre kommunerna planerar kontinuerligt.</p><p>Elever med Asperger behöver en tydlig struktur på sin skolgång, ofta behöver de specialanpassade scheman, mindre grupper för att de ska fundera i skolan och anpassning i miljön vilket alla tre kommunerna är medvetna om.</p><p>Alla tre kommuner har haft elever som skrivits över till särskolan för att eleverna ska få komma till en liten grupp.</p><p>Nyckelord: Skolrutiner för elever med Aspergers syndrom, Skolstruktur för elever med Aspergers syndrom.</p>

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång? Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen. Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen. I den större kommunen finns det en långsiktig planering för eleverna genom hela skolan, medan man i de två mindre kommunerna planerar kontinuerligt. Elever med Asperger behöver en tydlig struktur på sin skolgång, ofta behöver de specialanpassade scheman, mindre grupper för att de ska fundera i skolan och anpassning i miljön vilket alla tre kommunerna är medvetna om. Alla tre kommuner har haft elever som skrivits över till särskolan för att eleverna ska få komma till en liten grupp. Nyckelord: Skolrutiner för elever med Aspergers syndrom, Skolstruktur för elever med Aspergers syndrom.