No description available.

No description available.

<p>ABSTRAKT</p><p>Titel</p><p>Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan</p><p>Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Författare</p><p>Maria Nylund</p><p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.</p>

ABSTRAKT Titel Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Författare Maria Nylund Sammanfattning Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.

Det har länge varit en debatt om programmering ska ingå i den svenska grundskolans läroplan. I Europa är valet att lägga till programmering i grundskoleutbildningen just nu en av de tydligaste trenderna. Flera länder, så som Danmark och England, har redan på något sätt infört programmering till sin grundskoleutbildning.I denna studie undersöks hur programmering och datalogiskt tänkande kan undervisas i skolan. Detta görs dels genom en genomgång av tidigare programmeringsspråk som har används till undervisning av programmering, men även genom en observations- och enkätstudie. Observationsstudien genomfördes i Malmö hos verksamheten CoderDojo, en global rörelse som erbjuder alla möjligheten att få testa på programmering. För att få en uppfattning av vad barn och ungdomar har för tankar och idéer om programmering genomförde vi även en enkätundersökning som skickades ut till CoderDojos samtliga verksamheter i Sverige. Resultatet från dessa enkäter gav en bild av vad barn och ungdomar har för tankar om hur programmering kan användas i den svenska skolan. / For some time now, there's been a debate if programming should be included in the Swedish compulsory school curriculum. The choice to add programming in primary education is now one of the clearest education trends in Europe. Several countries, such as Denmark and England, have already in some ways introduced programming to the primary education.This study examines how programming and computational thinking can be taught in the Swedish schools. We have done a review of past programming language used for teaching programming and computational thinking, but also through observational study and a survey study. The observational study was performed in Malmö at the community CoderDojo, a worldwide movement that offers everyone the opportunity to test programming. To get an idea of what children and teenagers think about programming, we also a performed a survey. This survey was sent out to all CoderDojos operations in Sweden. The results from these surveys give us a picture of what children and teenagers think on how programming and computational thinking might be used in the school.