Vår uppsats syftar till att undersöka hur kapitalvinstbeskattningen på fastigheter och amorteringskraven på de lån som tas påverkar rörligheten på bostadsmarknaden idag. Vi kunde se att ämnet ofta är med i debatt men att det ändå inte utförts mycket studier i Sverige men det visade sig finnas studier som gjorts i USA. Vi har i vår studie på ett liknande sett valt att studera hur amorteringskravens införande påverkat bostadspriserna och hushållens utgifter genom att vi jämfört statistik, innan respektive efter dessa regleringars införande. Vi har valt att fokusera på enskilda fall då vi selektivt har valt ut 17 kommuner att undersöka. Detta kan beskrivas som en ”multiple case study” där vi vid varje enskilt fall gör en kvantitativ analys genom insamlad data. Det finns enligt teorin flertalet olika sorters inlåsningseffekter, exempelvis då hushåll aktivt väljer att undvika kostnader då deras nya boende kommer leda till högre månadskostnader efter flytt. Den data vi samlat in visar på att det i flertalet av de studerade kommunerna blir en betydande kostnad som uppkommer då individer väljer att flytta. Med tanke på den prisutveckling som skett på både bostadsrätter och villor över de senaste 20 åren borde respektive hushåll behöva låna mer pengar och därmed dra på sig högre kostnader även om de väljer att flytta till en mindre bostad. Teorin nämner ekonomiska inlåsningseffekter och inom dessa är vinstdriven inlåsning något som uppstår i samhällen som är liberala och globaliserade. Vår empiri visar på att de individer som bott en längre tid i en villa har fått en kraftig värdeökning på sina bostäder. Detta innebär att de behöver skatta mer, vilket är att se som en kostnad, vilket gör att de tjänar mindre när de säljer sina bostäder. Ökade skattekostnader leder enligt teorin till att benägenheten att flytta minskar. För varje 1000 USD, ca 10 000 kronor, som skattekostnader ökar minskar individens och hushållens benägenhet att flytta med 1 procent. Genomsnittet för de 17 studerade kommunerna ligger på ca 369 000 kronor vilket då borde innebära en minskning i benägenhet att flytta med 36,9 procent. Då tanken med amorteringskraven är att hushåll inte ska belåna sig lika högt som tidigare så kommer folk att bli mer restriktiva i sitt lånande vilket då gör att priserna kommer falla. Detta kommer innebära att de som köpt bostäderna då inte vill sälja eftersom de gör en förlust vilket i globalt och liberalt samhälle är ett vardagligt tänk. Därmed finns det inga bostäder som kan tänkas att säljas, flyttkedjornas rörlighet hämmas och inlåsningseffekter uppstår. Vår insamlade data visar på att det första amorteringskravet hade den efterfrågade effekten till viss del då priserna innan, under och kort efter just själva införandet av det första amorteringskravet minskade. Detta är dock mer påtagligt för bostadsrätter där det tydligt framgår att priserna per kvadratmeter sjönk medann K/T-talet för villor, trots att även kvadratmeterpriserna för dessa sjönk, låg kvar på mer stabila nivåer. Det tolkar vi som om att de skatteregler och amorteringskrav som finns idag leder till att folk inte vill flytta då de drar på sig stora kostnader vid en eventuell flytt. Både direkta, vinstskatten, men också retroaktiva i form av ökade månadskostnader. / This thesis analyzes the capital income taxes on real estate and the amortization of loans whether it will have an effect on the real estate market. The topic is up for debate but still not many studies have been made in Sweden. We found studies in the USA and have conducted our research in a similar way of studying the effects of the amortization requirements effect on the accommodation price and households costs. This is done by comparing statistics before and after the amortization requirements have been imposed. We decided to focus on specific cases and have chosen 17 different municipalities to look into. Our research can be described as a multiple case study where every individual case becomes a quantitative analysis though collected data. Different lock-in effects can be found and for example when a household chooses to avoid costs since a new house will lead in to higher monthly costs. The collected data shows that a majority of the municipalities will have significant increase in costs due to the development of both apartments and villas over the past 20 years. This results in higher loans and cost of moving, even when moving to a smaller accommodation. In the theory, we talk about economic lock-in effects due to a profit driven economy that arises in communities that are liberal and globalized. Our research show that people who have lived in their home for a long time have an accreted value. This accreted value leads to high taxes which can be seen as a cost that will make them earn less when trying to sell their home. Increased capital income taxes will lead to less tendency to move. For every 1000 USD a household pays in property taxes, the likelihood they will move decreases by 1 percent. The average capital gains taxation  of the municipalities studied is 369 000 SEK, which implies the households are less likely to move by 36.9 percent. The idea of amortization requirements is that households should not take as big loans as they would have done before so that people will be more restrictive while taking loans that will lead to falling house prices. This would lead to people who already own their homes to not sell since they will lose money, which in a global and liberal community is a colloquial thought. The result of this is: no housing for sale and the moving chain stops, thus the lock-in effects is inevitable. Our collected data shows that the first amortization requirements had the requested effect on the price before, under and for a short period of time after the imposition decline. However the effect is more significant on dwellings where falling square-meter prices clearly appears while the K/T numbers for houses dropped but still remains stable. We infer the tax law and amortization requirements today will lead to less people moving since it will result in increased costs with a potential move. Both direct, capital income taxes but also retroactive monthly costs.

I takt med de låga bolåneräntorna och de skenande bostadspriserna i Sverige har skuldsättningen och skuldkvoten i de svenska hushållen ökat markant de senaste åren. Då en högt skuldsatt befolkning utgör en risk vid en makroekonomisk störning har Finansinspektionen, i syfte för att bromsa denna utveckling, tagit fram finanspolitiska regleringar som belåningsgrad och amorteringskrav. Ännu en finanspolitisk reglering, i form av ett skuldkvotstak, diskuteras om det ska lagstadgas för att fortsätta bromsa den svenska skuldsättningen.  Med hjälp av kvalitativa undersökningar i form av fem semistrukturerade intervjuer och analys av finansiella rapporter från myndigheter ämnar denna uppsats att undersöka hur ett lagstadgat skuldkvotstak skulle påverka den svenska bostadsmarknaden samt hur den praktiska påverkan skiljer sig från den teoretiska.  Uppsatsens slutsats är att ett lagstadgat skuldkvotstak inte kommer påverka bostadsmarknaden så markant. En viss minskning i efterfrågan kommer antagligen att ske, men då bankerna redan idag har starka regleringar kommer ytterligare en reglering inte ha en så signifikant påverkan på bostadsmarknaden. Då Stockholm har en högre andel bostadsrätter än Göteborg och Malmö kommer minskningen i pris-, transaktions-, och byggmarknaden med stor sannolikhet vara större i Stockholm.  Denna studie bidrar till ny och ökad kunskap genom att tillhandahålla djupare förståelse kring effekterna av ett lagstadgat skuldkvotstak på den svenska bostadsmarknaden. / In line with the low mortgage rates and the high housing prices in Sweden, debt and debt ratios in Swedish households have increased rapidly in recent years. Since a highly indebted population poses a risk in the situation of a macroeconomic disturbance, the Financial Supervisory Authority has developed fiscal regulations such as loan ratios and amortization requirements, in aim of slowing down the development of the risk. In addition, another fiscal regulation, the debt-to-income limit, is being discussed as to whether or not it should be established to continue the process of slowing down the Swedish debts.  Through qualitative approach in the form of five semi-structured interviews and analysis of financial reports from authorities, this paper aims at investigating how a statutory debt-to-income limit would affect the Swedish housing market and how the practical impact differs from the theoretical. The conclusion is that a statutory debt-to-income limit does not affect the housing market so significantly. A certain decrease in demand is likely to happen, but since the banks already have strong regulations, further regulation will not have such a significant impact on the housing market. Since Stockholm has a higher proportion of condominiums than Gothenburg and Malmö, the effects on the price, transaction, and construction market will with great probability be larger in Stockholm. This study contributes to a new knowledge by providing a deeper understanding on how a statutory debt-to-income limit would affect the Swedish housing market.

No description available.