No description available.

I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt.    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård   Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien.   Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten.   Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.

Introduktion: Sjuksköterskans främst uppskattade egenskaper är bland annat empati och medkänsla. Ett personcentrerat och omtänksamt förhållningssätt värderas högre av vårdtagare, än sjuksköterskans tekniska skicklighet. Bakgrund: Sjuksköterskor har ständiga krav i dess yrkesroll, både vad gäller arbetsuppgifter samt i hennes sätt att vårda. Compassion fatigue (CF) är ett nytt begrepp inom hälso- och sjukvård, vars tillstånd uppstår efter en psykisk eller fysisk påfrestning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue inom sluten hälso- och sjukvård. Metod: Designen var en allmän litteraturöversikt som bygger på 13 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl samt PubMed och resulterade i nio kvalitativa, två mixade samt två kvantitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; upplevelser av att drabbas av CF, att begränsas i arbetet samt medförde konsekvenser för vårdandet. Resultatet visade på att sjuksköterskorna blir påverkade av CF i sin yrkesroll såväl i privatlivet. Sjuksköterskorna kunde inte utföra omvårdnadshandlingar till följd av CF, vilket resulterade i att vården blev handlingscentrerad. Diskussion: Sjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa diskuteras kopplat till CF, och hur tillståndet leder till negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Sjuksköterskor kan lindra lidande genom att stärka och bekräfta den unika individen. Hanteringsstrategier vid CF diskuteras såväl. Sjuksköterskor arbetar inte under en säker vård vid ett handlingscentrerat förhållningssätt. Slutsats: CF leder till många negativa konsekvenser hos sjuksköterskorna, där de påverkas psykiskt och fysiskt. Några positiva konsekvenser framkom, såsom bättre kommunikationsförmåga. Slutligen visade det sig att mer forskning krävs inom ämnet, för att kunna förebygga CF. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Behovet av hälso- och sjukvård har ökat de senaste två decennierna vilket har resulterat i att vårdtiderna har kortats ned. Äldre har idag en sämre hälsa vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård än tidigare och i större utsträckning beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av att återgå till ordinärt boende efter utskrivning. Vid utskrivning är de äldre i en situation som kräver god samordning mellan flera olika aktörer för att förflyttningen mellan sjukhus och hem ska bli trygg och säker. Syfte: Syftet med studien var att studera äldre personers upplevelser av att skrivas ut från sluten hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där 7 artiklar genomgick en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Att vilja vara med och organisera vård och stöd, att information var viktigt för en trygg utskrivning, att en positiv upplevelse av utskrivning innebar att känna trygghet att återvända hem, en vilja att behålla sin självständighet och att stödjande relationer främjar hälsa. Slutsats: För att äldre personer ska uppleva trygghet och en säker utskrivning och återgång till ordinärt boende krävs det att sjuksköterskan arbetar på ett personcentrerat sätt. Denna litteraturstudie kan ge en djupare förståelse för hur äldre personer upplever utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt återgång till ordinärt boende. Det finns ett behov av mer forskning hur vi kan förbättra utskrivning och göra den tryggare ur den äldres perspektiv