Introduktion: Ländryggssmärta (eng: Low back pain, LBP) utan specifik orsak är vanligt förekommande över hela världen. Personer med LBP uppvisar ofta ett obalanserat muskelengagemang med nedsatt aktivering av lokal musklatur i bålregionen. Levatorplattan (LP) är en lokal muskulatur med många funktioner, däribland upprätthållande av bålstabilitet. LP tillhör samma lokala och funktionella muskelgrupp som diafragman, transversus abdominis och multifidus som arbetar i muskelsynergier för att upprätthålla bålstabilitet. Segmentell stabilitetsträning och bålmuskelaktivering är behandlingsmetoder som används vid LBP. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilket vetenskapligt stöd träning av levatorplattan har avseende effekt på smärta och funktion vid LBP. Metod: Litteratursökningen gjordes i Pubmed, CINHAL, AMED, Physiotheraphy Evidense Database (PEDro), MEDLINE, Scopus och Web of Sience. Sammanställning av resultat gjordes efter smärta och funktion. Resultat: Sju studier visade signifikanta resultat där träning av LP minskade smärta, fem studier visade signifikant förbättring av funktion vid LBP. Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att träning av levatorplattan kan minska smärta, samt öka självskattad funktion hos patienter med LBP. Som behandlingsmetod skulle interventionen kunna anses användbar kliniskt, ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. Fler studier inom området behövs.

No description available.

SYFTE: Syftet är att belysa patienternas upplevelse av läkemedelsfri smärtlindring med stöd av grindteorin. DESIGN: Litteraturstudie BAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever läkemedelsfri smärtbehandling baserad på grindteorin, kan göra det lättare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om användande av dessa metoder. URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier på vuxna publicerade mellan åren 2000-2012. METOD: Databassökningar och manuella sökningar RESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smärtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt på smärta. De gav även patienterna lindring vad avser oro och rädsla. Några av studierna tar även upp att patienterna fick en känsla av att själv kunna påverka smärtan. Metoderna som användes var såväl hudstimulerande, som kognitiva. SLUTSATS: Smärtlindring baserad på grindteorin, såväl hudstimulering som kognitiva metoder, är något som sjuksköterskan bör ha kunskap om och använda för att lindra smärta och oro/rädsla. Metoderna är även ett sätt att låta patienten känna sig delaktig, då speciellt de kognitiva metoderna. / PURPOSE: The aim is to illuminate the patients experience of non-pharmacological pain relief with support of the gate-control theory. DESIGN: Literature review/over-view BACKGROUND: Knowledge of how the patients experience non-pharmacological pain treatment based on the gate-control theory can make it easier for the individual nurse to make decisions on the use of these methods. SAMPLE: Scientific studies with empirical studies on adults, published in articles between 2000-2012 METHOD: Database- and manual searches FINDINGS: 14 studies with in total 1771 participants show that the pain relief methods with support of the gate-control theory had the intended effect on pain. They also gave the patients relief with regard to anxiety. Some of the studies also mention that the patients got a feeling of being able to affect the pain themselves. The methods used were skin-stimulating as well as cognitive. CONCLUSIONS: Pain relief based on the gate-control theory, skin-stimulating as well as cognitive methods, is something that the nurse should have knowledge about and use to relieve pain and anxiety. The methods are also a way of letting the patient feel involved, especially the cognitive methods.