Bakgrund: Cirka 250 000 kvinnor lever med sjukdomen endometrios i Sverige. Sjukdomen är kronisk och är i ständig förändring. Sjukdomen kan antas leda till att menstruationsblod och livmoderslemhinna läcker ut via äggledarna och får fäste i omkringliggande organ. Vanliga symptom för endometrios är smärta vid menstruation, smärta i magen, smärta i bäckenet, tarmbesvär, infertilitet och smärta vid samlag. Smärtan som uppstår vid sjukdomen endometrios kan leda till ett lidande i det vardagliga livet, som kan kopplas samman med Katie Erikssons teori om livslidande och kärnkompetensen personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur smärtan vid sjukdomen endometrios inverkar i det vardagliga livet.Metod: Studien är skriven efter Friberg (2017a) mall om allmän litteraturöversikt som bygger på studier med kvalitativ design.Resultat: Resultatet baseras på sex vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman och tre subteman där kvinnornas upplevelse av hur smärtan inverkar på levnadsvanor, relationer och daglig sysselsättning framkommer. Slutsats: Sjukdomen endometrios är en sjukdom som inverkar på drabbade kvinnors liv utifrån flera olika aspekter. Många av kvinnorna upplevde en begränsning i det vardagliga livet som berodde på smärtan som sjukdomen medförde. I studiens resultat framkom det att smärtan inverkade på levnadsvanorna, dagliga sysselsättningen samt de sociala och sexuella relationerna.

Att kunna upptäcka smärta hos hästen är viktigt ur välfärdssynpunkt. Hästen är ett bytesdjur som döljer sin smärta från predatorer för att öka chanserna för överlevnad. Hästen kan dölja sin smärta länge utan att det upptäcks och kan då leda till onödigt lidande för hästen. Smärtbedömning kan vara svårt, smärta är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Sedan länge finns det metoder för att mäta smärta hos häst genom bland annat palpation och beteende observationer, dessa metoder kräver dock tid, träning och erfarenhet. Ett relativt nytt forskningsområde är att bedöma smärta i hästens ansiktsuttryck. Detta har gjorts med framgång med en del olika metoder bland annat Horse Grimace Scale (HGS) samt An Equine Pain Face. Metoden HGS innebär betygsättning av fördefinierade områden i hästens ansiktsuttryck. Denna metod kan indikera smärta samt smärtans intensitet. HGS har applicerats på olika smärtsamma situationer. Studier inom HGS indikerar att HGS är en användbar, pålitlig och enkel metod att utvärdera smärta som endast kräver minimal träning för att lära sig. An Equine Pain Face har studerat hästens smärtansikte i detalj, beskrivningen av smärtansiktet kan vara ett användbart verktyg för att förbättra verktyg för smärtigenkänning hos hästar med mild till måttlig smärta. Syftet med studien var att undersöka hur hästens smärtansikte ser ut, hur används metoderna för utvärdering av smärta i ansiktsuttrycket och hur pålitliga är metoderna?

Introduktion/Bakgrund: Cancer är en av världens vanligaste dödsorsaker som medför komplicerade symtom. Smärta är ett av de vanligaste upplevda symtomen vid cancer och mer än 50% är underbehandlade när det kommer till smärtlindring. Komplementära behandlingsmetoder (KAM) har ökat i användning de senaste åren. Däremot finns det otillräcklig kunskap om dess effekt mot cancerrelaterad smärta.Syfte: Syftet var att sammanställa komplementära behandlingsmetoder och dess effekt mot cancerrelaterad smärta. Metod: Litteraturstudien gjordes enligt Polit och Beck´s nio steg (2020). En sökstrategi utformades och genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna relevans- och kvalitetsgranskades som sedan sammanställdes till ett resultat. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på 12 kvantitativa artiklar som resulterade i 7 behandlingsmetoder som delades upp i olika teman: Akupressur, avslappningsövningar, fysisk aktivitet, massage, musik, reflexologi och virtual reality. Samtliga behandlingsmetoder uppvisade innehåll av smärtlindrande effekter. Slutsats: Cancerrelaterad smärta är ett komplext ohälsotillstånd som skapar lidande som kräver multiprofessionella insatser. Att sammanställa komplementära behandlingsmetoder och dess effekt mot cancerrelaterad smärta ökar möjligheten till att uppnå en förbättrad smärtlindring.

Background: There is an increase in cancer diseases all over the world, which leads to more patients experiencing cancer-related pain. Cancer related pain is a complex experience that includes physical, emotional and existential components. There are several factors that influence patient’s experiences of cancer pain, such as culture, religion and ethnicity. Managing cancer related pain is a major challenge for both healthcare professionals and patients. Despite established recommendations and guidelines, cancer pain remains an underdiagnosed and undertreated problem due to unavailable opioid drugs, ignorance among healthcare professionals and patient-related barriers. Aim: The aim was to describe patient’s experiences of cancer related pain and cancer pain management. Method: A general literature review based on 12 qualitative scientific articles. Data were analyzed using a qualitative content analysis method. Results: Four themes were identified: The pain experience is complex, The impact of pain on daily life, Varied views on pain, Challenges for good pain management. Conclusions: Worldwide cancer related pain is often untreated or undertreated, which is due to a variety of factors such as low priority given to cancer pain treatment in political systems, care and organizational barriers and patient-related barriers. In order to relieve pain and reduce suffering, it is important that the nurse adapts care and provides support in an individually designed way based on the patient's condition. Good access to opioid medicines worldwide, clear guidelines on how cancer related pain is managed and education on pain management methods for patients and their relatives, are considered key factors in improving care for cancer patients with pain.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande besvär och de flesta patienterna söker vård i primärvården, vilket betyder att primärvården har en viktig roll i att identifiera och bedöma smärtproblematik. MMR har visat sig vara den mest effektiva behandlingen vid långvariga smärttillstånd, men det är oklart hur fysioterapeuter väljer ut patienter för behandling med MMR. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters erfarenheter och tankar kring om och när multimodal rehabilitering ska erbjudas som behandling i primärvården hos patienter med långvarig smärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats bestående av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade fysioterapeuter inom primärvården i Region Östergötland. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: MMR i relation till unimodal behandling; faktorer som stödjer eller motsäger erbjudande av MMR; primärvårdens roll vid erbjudande av MMR och slutgiltigt beslut till remittering av MMR. Konklusion: Fysioterapeuter i primärvården hade både lika och olika erfarenheter och tankar gällande arbetet med erbjudande av MMR. Förbättring på individ- och verksamhetsnivå skulle kunna skapa samsyn i hur remitteringen ska bedrivas och kan bidra till säkrare fysioterapeuter och en mer kvalitativ och jämlik vård för patienter med långvarig smärta. Resultatet av studien kan därför vara värdefull för fysioterapeuter och verksamhetsansvariga i primärvården.

Introduktion: Medialt tibiasyndrom - eller MTS är en vanligt förekommande skada hos löpare. Syndromet är karaktäriserat av smärta över tibiae och nedsatt fysisk funktion som följd. Fysioterapeuter arbetar kliniskt med olika behandlingsmetoder för MTS i dagsläget. Det finns idag ingen gemensam överenskommelse för behandlingen av MTS och den forskning som presenterats på olika behandlingsmetoder är av låg vetenskaplig kvalité. Det leder till svårigheter att rekommendera lämplig behandling. Syfte: Syftet med studien var att granska och sammanställa det vetenskapliga stödet för fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid medialt tibiasyndrom. Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt där databaserna PubMed, Scopus, PEDro, Web Of Science, DiVA, SportDiscus, BJM och Cinahl användes. Avgränsningar av sökningen gjordes enligt PICO-modellen. Kvalitetsgranskningen utfördes med PEDro-skalan. Enbart studier mellan åren 2010–2020 och RCT/CT-studier inkluderades. Resultat: Totalt inkluderades 5 studier. Samtliga studiers poäng på PEDro-skalan motsvarade en kvalitetsnivå från “fair” till “Excellent”. Tre av fem studier använde smärta som primärt utfallsmått, varav två av de studierna påvisade en signifikant skillnad i smärta till fördel för interventionsgruppen. Tre av fem studier påvisade en signifikant skillnad i fysisk funktion till fördel för interventionsgruppen, där utfallsmåtten utgjorde antingen en fysiskt uppmätt funktionsförbättring eller självskattad förbättring via ett formulär. Konklusion: Det fanns indikation till måttlig vetenskaplig kvalité för beforskade fysioterapeutiska behandlingsmetoder för MTS de senaste 10 åren. Små tendenser till att stötvågsbehandling hade en positiv, terapeutisk effekt gällande smärta och fysisk funktion kunde ses. I dagsläget behövs fler studier som undersöker och jämför olika behandlingsmetoder för MTS.

Barn kan uppleva rädsla inför kontakt med sjukvård och oroa sig inför moment som kan upplevas skrämmande och smärtsamma. Det är viktigt att barn får bemötande efter sin ålder och mognadsgrad för att inte de ska utsättas för svåra upplevelser och riskera att hamna i ett vårdlidande, då familjen kanske drar sig för att uppsöka sjukvård i tid vid framtida behov. Den grundutbildade sjuksköterskan kan sakna kunskap kring omvårdnadshandlingar med barn i samband med injektion och venprovtagning.  Syfte Syftet var att belysa barns och föräldrars upplevelser och erfarenheter av åtgärder och metoder som kan lindra lidandet för barn i samband med injektion och venprovtagning. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterades i 15 artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades i flera steg med integrerad analys enligt Kristenssons (2017). Resultat Tre övergripande kategorier för att lindra barns lidande identifierades från resultatet: information och delaktighet för att skapa trygghet, visuella hjälpmedel för att avleda och skapa trygghet, och farmakologisk smärtlindring och nervblockad. Vilket handlade om bemötande av barn och föräldrar vid injektion och venpunktion. Behoven av information, delaktighet och barnens olika behov av distraktion. Det framkom som viktigt att använda sig av farmakologisk smärtlindring kombinerat med någon annan åtgärd eller metod för att minimera rädsla och smärtupplevelsen för barn vid injektion och venpunktion. Slutsats När stickmoment planeras bör det göras med flera olika åtgärder och metoder för att undvika att barn ska hamna i ett vårdlidande. Barnen och föräldrar behöver få deltaga i omvårdnadsarbetet och barnen behöver farmakologisk smärtlindring inför olika stickmoment. Distraktionmetoder är lämpligt att använda sig av då det upplevds som ångestreducerande för barnen, vilket i sig påverkar smärtupplevelsen. Nyckelord: Distraktion, Injektion, Rädsla, Smärta, Venpunktion.

Det utförs 120 000 koloskopiundersökningar per år i Sverige. Koloskopi är den säkraste metoden att identifiera kolorektalcancer i ett tidigt skede och på så sätt öka överlevnaden. En rekommendation från Socialstyrelsen att införa ett nationellt screeningprogram i Sverige har publicerats under februari 2018. När screeningprogrammet införs kommer behovet av undersökningar att öka. Detta kommer ställa höga krav på kompetens och omvårdnad. För patienten kan koloskopiundersökningen orsaka oro, smärta och obehag. Sjuksköterskan som assisterar endoskopisten vid undersökningen har en central roll att uppfatta och identifiera om patienten upplever oro, smärta eller obehag samt sätta in adekvata åtgärder för att lindra detta. Undersökningen ska upplevas som acceptabel för patienten och kunna genomföras på bästa sätt.   Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av koloskopiundersökningen ur två olika perspektiv. Frågeställningarna var om patientens och endoskopiassistentens uppfattning av patientens upplevelse av undersökningen skiljer sig åt avseende oro, smärta och obehag. Finns det skillnader mellan de som skattar hög respektive låg oro, smärta eller obehag vad gäller ålder eller kön?   Metoden som valdes var empirisk kvantitativ studie, i form av en tvärsnittsstudie med enkäter. Studiedeltagare var både patienter och endoskopiassistenter.   Studiens resultat visar att patienterna har en högre oro än vad endoskopiassistenterna identifierar. När det gäller obehag och smärta ses inga signifikanta skillnader. Studien visar även att yngre patienter och kvinnor har högre oro än övriga patienter.    Vår slutsats var att endoskopiassistenterna i studien besitter en god förmåga att identifiera obehag och smärta hos patient som genomgår en koloskopiundersökning. Men studien visar även att endoskopiassistenter bör förbättra sin förmåga att värdera oro hos patienterna, främst hos yngre och kvinnliga patienter vilket även tidigare studier belyser. Studien visar också att patienter oroade sig för vad resultatet av koloskopiundersökningen ska visa. Samtidigt såg vi det som positivt att alla patienter i studien kände sig väl bemötta, omhändertagna och välinformerade.

Demens är ett samlingsnamn för olika symptom orsakade av hjärnskador som kan yttra sig på många olika sätt beroende på var hjärnskadan finns. Demens påverkar varje person olika, beroende på sjukdomens påverkan och personens personlighet innan hen blev sjuk.   I stort sett alla personer med demenssjukdom riskerar att någon gång under sjukdomsförloppet drabbas av beteendemässiga och psykiska symptom [BPSD] som en följd av sin sjukdom. BPSD omfattar olika symtom såsom aggressivitet, vandring, skrik, plockande, störd dygnsrytm, hallucinationer, vanföreställningar, depressioner och ångest. Symptomen orsakar lidande för både den drabbade och dess närstående, och vårdpersonal har ofta svårt att bemöta dem. En utredning av BPSD syftar till att bedöma och därefter åtgärda bakomliggande orsaker till BPSD och första prioritet i behandlingen av BPSD är att i varje enskilt fall åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna till symtomen. Vid ett nytillkommet symtom eller beteende hos personen med demenssjukdom ska andra nytillkomna tillstånd misstänkas då det kan vara andra sjukdomar eller skador som ligger bakom. Smärta kan till exempel ligga till grund för utåtagerande beteende som aggressivitet, agitation och konstant ropande. Det finns även ett säkerställt samband mellan smärta och depression.   Smärtbedömning är ett viktigt hjälpmedel för att ställa diagnos och sätta in adekvat behandling mot smärta. Smärtbedömning kan försvåras av kognitiv nedsättning. Vid nedsatt kognitiv funktion kan nytillkomna förändringar i uttrycksätt eller funktion så som plötsliga gångsvårigheter, gråt eller depressiva uttryck antyda att personen har smärta. Hos en person med demenssjukdom i avancerat skede kan smärta vara mycket svårt att diagnostisera och det är vanligt att vårdpersonal underskattar patientens smärta.   Studiens syfte var att belysa hur smärta kan identifieras och lindras hos personer med demenssjukdom samt vilken betydelse smärtlindringen kan ha för BPSD. Metoden som har använts är litteraturöversikt och 15 studier har inkluderats efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Efter analys av de 15 studierna har fyra teman hittats som presenteras i resultatet.   Resultatet påvisar att smärtskattningsverktyg, särskilt verktygen av observationstyp, kan vara ett bra hjälpmedel för att göra smärtbedömning av personer med demenssjukdom, men flera studier visar dock på att det finns risk för felskattning och att smärtskattningsverktyg kan ge falska positiva svar på smärta. Sjuksköterskor vittnar även om att det upplevs svårt att tolka smärtskattningsverktygens poäng, och att de smärtbeteenden som personer med demenssjukdom uppvisar också är svåra att särskilja från beteende orsakade av andra orsaker. Vid identifierad och konstaterad smärta visar studier att farmakologisk smärtbehandling av smärta har god effekt inte bara på smärtan utan även mot olika beteendeförändringar. Individanpassade åtgärder mot misstänkta smärtbeteenden kan ha effekt på BPSD men kan även försena adekvat farmakologisk smärtbehandling. Slutsatsen är att för att minska BPSD genom att lindra smärtan hos personer med demenssjukdomar är det viktigt med en korrekt smärtbedömning, något som visat sig inte vara helt enkelt.   Nyckelord: Demens, smärta, smärtskattning, BPSD.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios.  Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt.  Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer.  Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.