ABSTRAKTBasic, A & Andric, Z. Socialpedagogiskt arbetssätt och förhållningssätt i skolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap (15hp). Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2020. Syftet med uppsatsen är att utforska och analysera socialpedagogiskt arbetssätt, samt hur den åskådliggörs i socialpedagogernas arbete i skolan. Syftet är även att göra en undersökning gällande vilka förutsättningar och hinder som bidrar och är påverkningsfaktorer, samt ansluta gemenskap och sociala relationer. Studiens underlag har undersökts utifrån de tre teoretiska termerna, socialpedagogiskt arbetssätt och tillvägagångssätt, socialt nätverk och sammanhållning. I denna studie intervjuades en rektor och tre socialpedagoger. När intervjuerna och transkriberingarna genomfördes användes meningskoncentrering som underlag för att behandla svaren. Det slutliga resultatet visar att inga socialpedagoger har en konkret definition av sitt arbete, men alla tre socialpedagoger uppfyller rektorns förväntan. I skolmiljön arbetar socialpedagoger med eleven i centrum, de anpassar sitt arbetssätt baserat på elevens behov och alla kvalifikationer de har fått under arbetslivet. Socialpedagogernas arbete bygger på att stärka elevernas sociala nätverk och samverkan. Samtidigt som samarbetet med andra professioner och verksamhetens mål är en utmaning som påverkar deras tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis är det många elever som lever under svåra omständigheter, därför är skolan en plats där de ska känna sig trygga och kunna bygga relationer med socialpedagoger som hjälper dem på vägen. Fler skolor bör anställa socialpedagoger, eftersom denna profession erhåller en skicklighet i att fylla ut de andra yrkena, tillgodoser elevernas behov och hittar rätt verktyg för att stärka deras välbefinnande.Nyckelord: Social utbildning, socialpedagogiskt arbete, socialt nätverk, samhörighet / ABSTRACTBasic, A & Andric, Z. Social pedagogical work and approach in school. Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty od Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of this work is to explore and analyze the social pedagogical way of working, as well as how it is illustrated in the work of the social pedagogues in the school. The purpose is also to make a study of the conditions and obstacles that contribute and are influencing factors, as well as connecting community and social relations. The basis for the work has been investigated on the basis of the three theoretical terms, social pedagogical approach and approach, social network and cohesion. In this study, one principal and three social educators were interviewed. When the interviews and transcripts were carried out, meaningful concentration was used as a basis for processing the responses. The final result shows that no social educators have a concrete definition of their work, yet all three social educators meet the principal's presumption. In the school environment, social educators work with the pupil at the center, they adapt their way of working based on the pupil's needs and all the qualifications they have gained during working life. The work of social educators is based on strengthening the students' social network and togetherness. At the same time as the collaboration between the various professions and the business position, it is a challenge and affects their approach. The summary of the work is that many students live in difficult circumstances, which is why the school is a place where they should feel safe and be able to build relationships with social educators who will help them along the way. More social educators should get a job in school, because social educators receive a skill in filling out the other professions, in a way to meet the needs of students and find the right tools to strengthen their well-being.Keywords: Social education, social pedagogical work, social relationship, fellowship

Idag styrs innehållet för idrottsutbildningar för barn och ungdomsledare av Riksidrottsförbundet (RF) samt specialförbunden i den aktuella idrotten. Dessa utbildningar är oftast styrda av ett så kallat styrdokument. Forskningsläget indikerar på att inslag av social interaktion i lärandesituationer kan ha en positiv påverkan på idrottsledarnas utveckling av sitt ledarskap. Det är därför intressant att belysa utbildningsledarens perspektiv på lärande när det finns en tidigare påstådd konkurrens mellan formella utbildningsmiljöer och ett socialt lärande. Syftet med denna studie är att med hjälp av sex intervjuer undersöka utbildningsledares syn gällande lärande under idrottsledarutbildningar. Det övergripande resultatet lyder att utbildningsledarna tycker en formell utbildning är ändamålsenligt i idrottsledarutbildning. Det formella formatet ger dem själva som utbildningsledare en trygghet men samtidigt anses inslag av sociala interaktioner vara väldigt värdefulla. Utbildningarnas material har inte svaret på alla idrottsliga problem, därför är det viktigt att ta vara på deltagarnas erfarenheter och kunskaper. Utmaningen med att implementera sociala moment är den snäva tidsramen. Utbildningsledare måste använda tiden att förmedla den kunskapsbas som förbundet anser vara nödvändig för en idrottsledare i barn och ungdomsverksamhet. Slutsatsen av denna studie är att idrottsledare har mycket att lära av varandra när de träffas på en utbildning men att tiden inte räcker till. Även om idrottsutbildningar nödvändigtvis är formellt utformade kan det vara bra att använda sig av öppna sociala inlärningssituationer för att gynna lärandet och öka engagemanget.