Syftet med denna uppsats är att analysera och klarlägga SM ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta görs genom att redogöra för dess karaktär samt studera möjligheter och svårigheter som kretsar kring fenomenet. Metoden som använts är kvalitativ och studien bygger på samlad empiri från fem intervjuer. Informanterna har varierande anknytning till SM i sin vardag och yrkesroll vilket varit medvetet för att få en så nyanserad bild som möjligt av ämnesområdet. Intervjuerna finns presenterade i sin helhet som bilaga. På grund av bristande forskning och litteratur inom ämnet har stor del av den samlade teori hämtats in från olika artiklar på internet. Dessa artiklar har vid applicerbara och relevanta tillfällen koppats teoretiskt med annan litteratur kring tjänstemarknadsföring och kommunikation. Studien visar att företag och organisationer har mycket svårt att greppa SM:s otroligt snabba framväxt och hur man som organisation ska förhålla sig till området. Den bakomliggande tekniken och de nya ”arenor” och plattformar där allt äger rum skapar en komplex dimma över något som i grunden handlar om kommunikation. Kommunikation gentemot sina målgrupper och målgrupperna emellan. Komplexiteten skapar för många företag och organisationer ett paralyserat tillstånd. SM:s framfart har medfört att det har skett ett, från företagarens synvinkel, obehagligt maktskifte från företagen till konsumenten eftersom kunden fått helt nya verktyg för att dela, gilla eller ogilla. Kundens upplevelse sprids inte längre enbart genom mun till mun metoden utan upplevelser, positiva som negativa, delas konstant individer emellan på olika sociala plattformar. Som företagare har man två val, antingen står man vid sidan och observerar vad som sker, eller så implementerar man kommunikationsstrategier för hur man på bästa sätt ska delta i dialogen och på så vis möta sina kunder i de olika tillstånd de befinner sig i.