Frågeställning: I vilken utsträckning finns det samband mellan konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention under en pågående kris? Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention gentemot livsmedel under en pågående kris. Detta för att klargöra och analysera, samt ge en ökad förståelse kring ämnet. Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign har använts för studien. Webbaserade enkäter användes för insamling av primärdata. För att öka arbetets validitet har enkätfrågorna tagits från tidigare forskning. Vidare genomfördes en pilotundersökning före publicering av enkäten. Det totala urvalet inkluderade 354 respondenter varav 6 bortfall. Slutsats: Studien visade att det fanns ett samband mellan svenska konsumenter och deras Gröna Köpintention under en pågående kris. Det framkom att Sociodemografiska egenskaper inte hade något samband med Grön Köpintention i en krissituation, med undantag för kön. Däremot fanns det ett samband mellan Attityd mot Beteendet, Subjektiv Norm och Upplevd Beteendekontroll mot Grön Köpintention under en kris. Respondenterna visade en positiv attityd gentemot Grön Köpintention vilket kan grundas i en uppåtgående trend gentemot en hållbar livsstil före krisen och en ökning av Gröna alternativ i butiker. Vidare kan krisen även ha gett konsumenter utrymme för att se över sina vanor och därav deras Gröna Intentioner. / Research question: To what extent is there a correlation between consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis? Purpose: The purpose of this study is to examine consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis. This to clarify and analyze the subject as well as contribute with further knowledge. Method: A quantitive approach with a cross-sectional design has been used for this study. Web-based surveys were used to collect the primary data. To increase the validity of this study, the survey questions were formed after previous research. Furthermore, a pilot-study was conducted prior to the publication of the survey. The total sample-size included 354 respondents, of which 6 were not in the criteria-range. Conclusion: The study showed that there was a correlation between Swedish consumers and their green purchase intention during an ongoing crisis. It emerged that socio-demographic attributes did not correlate with green purchase intention, with the exception of gender. However, there was a correlation between attitude towards behavior, subjective norm and perceived behavioral control towards green purchase intention during an ongoing crisis. The respondents showed a positive attitude towards green purchase intention, which can be based on an upward trend towards a sustainable lifestyle that has emerged prior to the crisis and an increase in green alternatives in stores. Furthermore, the crisis may also have given consumers space to review their habits and therefore their green intentions.

Introduktion: Det finns allt fler studier inom området “Aktivitetsbalans” inom Arbetsterapin. Studier lyfter associationer till aktivitetsbalans inom olika livsområden men än finns få studier som sammanställer Forskningsläget kring dessa associationer. Samlad kunskap behövs kring arbetsterapeutens förebyggande, återställande och bibehållande insatser gentemot sina klienter. Syfte: Syftet var att beskriva forskningsläget kring vad som är associerat till aktivitetsbalans i kvantitativa studier. Metod: Designen för examensarbete var scoping review. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tjugo artiklar inkluderades och analyserades med numerisk och tematisk analys. Resultat: Examensarbetet resulterade i teman och underteman som beskriver associationer till aktivitetsbalans. Följande fem teman skapades: Hälsa och välbefinnande, Sociodemografi, Aktivitet, Interpersonella faktorer och Omgivningsfaktorer. Dessa utmynnade i elva underteman som associerar till aktivitetsbalans: Hälsa, livskvalitet och livstillfredsställelse, personfaktorer, variabla personfaktorer, sysselsättning, tillfredsställelse med aktivitetsutförande, problematiskt internetanvändande, familj och sociala relationer, barn med särskilda behov, samhällsinformation och isolering. Slutsats: En persons hälsa, relationer och dagliga aktiviteter har genom arbetet visat sig ha ett samband med aktivitetsbalans. Även personliga egenskaper och delar av den omgivningen där personen befinner sig i förefaller vara associerat till aktivitetsbalansen. Aktivitetsbalans har i examensarbetet visat sig ha associationer till flera olika delar av en människas tillvaro. / Introduction: More research is getting produced regarding ”occupational balance” (OB) in the field of occupational therapy. Studies lifts associations to occupational balance in different areas of life but there’s still few studies that conclude these associations. Congregated knowledge is needed in the occupational therapist daily preventive, restorative and maintaining work. Aim: To describe the current research about associations to OB in quantitative studies. Method: The study design was a scoping review. Data was collected from Cinahl and Medline. Twenty articles were included and analysed through numerical and thematical analysis. Results: The thesis resulted in five themes and eleven sub-themes describing associations to OB. Following five themes were created: Health and wellbeing, sociodemographic, activity, interpersonal factors, environmental factors. These themes resulted in eleven sub-themes with associations to OB: Health, life quality and life satisfaction, personal factors, variating personfactors, employment, family and social relationships, children with special needs, problematic internet use, social information, isolation, and satisfaction with occupational performance. Conclusions: A persons health, relations and daily activities have shown a relationship to occupational balance. Personal characteristics and surrounding environment of which the person belongs seems to relate to occupational balance. Occupational balance has shown associations to many parts of the human life.

Background: Breast cancer in Sweden is the most common cancer among women affecting over 8000 women each year. Throughout the Covid-19 pandemic multiple studies were conducted about the incidence of Covid-19 in breast cancer patients. However, there were no studies showing the incidence of Covid-19 within pre- and postmenopausal breast cancer patients. Aim: To study the incidence of Covid-19 in different socio-demographic groups of pre- and postmenopausal breast cancer patients as well as the frequency of medications and comorbidities in those patients in Sweden. Methods: A register-based cross-sectional study using SCIFI-PEARL database, which includes multiple connected registers to capture all Covid-19 patients. Using the connected registers to attach socio-demographic characteristics, medication lists, and hospital stays as well as specialist clinic visits from 2015 until 2019 to the patients and calculating the incidence of Covid-19 as well as the frequency of medication use and comorbidities. Results: Covid-19-incidence was 53,4% and 24,3% in pre- and postmenopausal breast cancer patients respectively. Covid-19-incidence was the highest with 35,9% among patients with higher than high school education, 44,2% among working patients, 35,2% among married patients, and 56,7% among patients younger than 30. Paracetamol use was the highest among all breast cancer patients. Osteoarthritis was the most common comorbidity among breast cancer patients with Covid-19.  Conclusion: Breast cancer patients with higher sociodemographic characteristics have higher incidence of Covid-19 in Sweden.

The majority of Swedish boys and girls have good psychosomatic health. Despite that the risk of mental health problems such as nervousness, feeling low and sleeping difficulties has increased steadily in recent decades. Moreover, previous surveys on health and well-being indicate that boys and girls of foreign extraction in Sweden are at increased risk of ill health compared to boys and girls of Swedish background.   The main aim of this thesis was to analyse health and social determinants among boys and girls of foreign extraction in Sweden. The factors explored in papers I–IV include parental background, family affluence and gender and their associations with subjective health complaints, psychosomatic problems or health risk behaviours. Other included risk factors for ill health were involvement in bullying, low participation and discrimination at school. This thesis takes an intersectional perspective, with ambitions to be able to emphasize the interplay between different power relations (i.e. gender, social class and parental background).   Two sets of cross-sectional data were used. Three papers were based on the Swedish part of the World Health Organization’s Health Behaviour in School-Aged Children. The sample consisted of 11,972 children (boys n = 6054; girls n = 5918) in grades five, seven and nine from the measurement years 1997/98, 2001/02 and 2005/06. The response rate varied between 85 and 90%. About one fifth of the included children were of foreign extraction. For the fourth paper regional data from Northern Sweden were used. Boys (n = 729) and girls (n = 798) in grades six to nine answered a questionnaire in 2011 and the response rate was 80%. About 14% of the included children were of foreign extraction. Statistical methods used were chi-square test, correlation analyses, logistic regression analyses, cluster analyses and test of mediating factor.   The results showed that girls of foreign background were at increased risk of subjective health complaints (SHC) and boys of mixed background were at increased risk of psychosomatic problems (PSP). Increased risk of allocation to the cluster profile of multiple risk behaviour was shown in boys and girls of mixed background, in girls of foreign background and in girls of low family affluence. Increased risk of allocation to the cluster profile of inadequate tooth brushing was shown in boys and girls of foreign background and in girls of low family affluence. General risk factors for increased risk of ill health for boys and girls in Sweden were: any form of bullying involvement, low family affluence, low participation and discrimination at school, of which the latter also was a mediating factor for ill health. Living with a single parent was a risk factor for ill health among girls.   The results can function as a basis for developing health promotion programmes at schools that focus on social consequences of foreign extraction, family affluence, participation as well as health risk behaviours and gender. / Majoriteten av flickorna och pojkarna i Sverige har en god psykosomatisk hälsa. Trots det har risken för psykiska hälsosymptom såsom nervositet, att känna sig nere och sömnsvårigheter ökat successivt de senaste årtiondena. Dessutom indikerar tidigare forskning angående hälsa och välmående att flickor och pojkar med utländsk härkomst har ökad risk för ohälsa jämfört med flickor och pojkar med svensk härkomst.   Denna avhandlings huvudsyfte var att analysera hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige, med fokus på föräldrabakgrund. Artiklarnas (I–IV) syften inkluderar föräldrahärkomst, familjens materiella tillgångar och genus samt dess samband med subjektiva hälsobesvär, psykosomatiska problem eller hälsoriskbeteenden. Andra riskfaktorer för ohälsa som inkluderades var inblandning i mobbning, lågt deltagande och förekomst av diskriminering på skolan. Denna avhandling beaktar ett intersektionellt perspektiv med ambitionen att kunna tydliggöra samspelet mellan olika maktordningar (dvs. genus, social klass och föräldrabakgrund).   Två dataset från tvärsnittsstudier har använts. I de tre första artiklarna användes World Health Organization – Health Behaviour in School-Aged Children, som i Sverige heter Svenska skolbarns hälsovanor. Studiepopulationen bestod av 11 972 barn (flickor n = 5918; pojkar n = 6054) i årskurserna fem, sju och nio undersöknings år 1997/98, 2001/02 och 2005/06. Svarsfrekvensen var mellan 85 och 90 %. Ungefär en femtedel av barnen som deltog hade utländsk härkomst. I den fjärde artikeln användes regional data från norra Sverige. Flickor (n = 798) och pojkar (n = 729) i årskurserna sex till nio deltog i studien år 2011, svarsfrekvensen var 80 %. Omkring 14 % av barnen hade utländsk härkomst. De statistiska metoder som användes var sambandstest (chi-två), test av linjära samband så kallade korrelationsanalyser, logistisk regressionsanalys, klusteranalys och test av medierande faktor.   Resultaten visade att flickor med utländsk bakgrund hade ökad risk för subjektiva hälsobesvär (SHC) och pojkar av mixbakgrund hade ökad risk för psykosomatiska problem (PSP). Ökad risk för att hamna i klusterprofilen multipelt hälsoriskbeteende hade flickor och pojkar med mixbakgrund, flickor med utländsk bakgrund samt flickor i familjer med låg nivå av materiella tillgångar. Ökad risk för att hamna i klusterprofilen bristande tandborstning hade flickor och pojkar med utländsk bakgrund och flickor i familjer med låg nivå av materiella tillgångar. Generella riskfaktorer för ohälsa bland flickor och pojkar i Sverige var: alla former av inblandning i mobbning, låg nivå av materiella tillgångar i familjen, lågt deltagande och förekomst av diskriminering på skolan, vilken den senare även var en medierande faktor för ohälsa. Att leva med en ensamstående förälder var en riskfaktor för ohälsa bland flickor.   Avhandlingens resultat kan ligga till grund för utformande av hälsofrämjande interventioner inom elevhälsan, till exempel interventioner som fokuserar på sociala konsekvenser av utländsk härkomst, familjens materiella tillgångar, deltagande och diskriminering samt hälsoriskbeteenden och genus.