<p>Betyg 180607.</p>

<p>Betyg 180605.</p>

This study draws from Kohlberg’s theory of moral reasoning in an attempt to deduce the respondent’s ability to do moral reasoning. According to Kohlberg’s theory, what is ‘right’ is anchored to what is ‘just’ or ‘fair’. The data collection method chosen for stage deduction were semi-structured interviews about the subject of alcohol, cannabis, and the general legitimacy and authority of the law and the stages were deduced using theory driven thematic analysis. The selection groups chosen were three students from the program of philosophy and societal analysis in Umeå and three students from the police academy in Umeå. According to Kohlberg’s theory, a necessary requirement for moral development is exposure to moral stimulation. This study therefore assumes that the programs expose the two groups to different moral stimulation, and that there is a difference between them in their ability to do moral reasoning. The results conclude that all students of philosophy and one student from the police academy had attained the highest stage measurable (stage5), where what is right is decided based on where the individual finds the equilibrium between personal values and social contracts. The remaining two police students had attained the stage of law-and-order (stage 4), where what is right is anchored in accordance with the law. Because this study is based on qualitative methodology with a participatory number of six students the results lack generalizability and further research is needed to fill the knowledge gap of police and philosophy student’s general ability to do moral reasoning.

<p>Betyg 180605.</p><p></p>

Denna rapport undersöker vilken plats ett arbete har i en den unga arbetskraftens liv och vilka delar som är viktiga på en arbetsplats. Empirin består av kvalitativ data som samlats in via semistrukturerade intervjuer på ett IT-företag i Sverige. Vid en tematisk analys av det empiriska materialet visade resultatet på att arbetet har en centrall roll i en individs liv. Arbete hjälper individen att stärka hens identitet, uppfyller ett socialt behov, skapar struktur och låter hen var en del av ett större kollektiv. Belöningar kan komma i olika former, pengar,utveckling eller uppskattning, det som är av vikt är att det finns en ömsesidig balans mellan arbetsinsatsen och belöningen detta ger. Något som kan motivera en arbetstagare i arbetet äratt arbetsuppgiften är av betydelse, hen får och kan ta ansvar samt att hen har möjligheten att bedöma kvaliteten av sitt eget arbete. Vilka typer av krav som ställs på arbetstagaren, hur mycket inflytande hen har över sin arbetssituation samt vilket stöd som finns på arbetsplatse när några viktiga aspekter att ha i åtanke vid utformningen av en psykosocial arbetsmiljö. Alla dessa nämnda områden är centrala kring vad som är viktigt på en arbetsplats och det stora ansvaret ligger på cheferna att skapa förutsättningarna att dessa områden uppfylls. Att notera är att teorier framtagna för många decennier sedan fortfarande är av relevans på dagens unga arbetare.

Sjukfrånvaron i Sverige ökar. Hos Komatsu Forest har de framförallt problem med en ökande korttidssjukfrånvaro bland produktionsarbetarna. Deras korttidssjukfrånvaro har en nivå på 3,1 %, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter sedan förra året. Den här studien syftar till att undersöka ifall kortidssjukfrånvaron på Komatsu Forest är arbetsrelaterad. Det görs genom en enkät som samtliga produktionsarbetare få möjlighet att svara på. För en djupare förståelse intervjuas även tre långtidsfriska för att undersöka deras arbetssituation.Enkätens resultat analyseras i SPSS och intervjuerna analyseras genom en innehållsanalys.Produktionsarbetena fick skatta besvär som uppkom på grund av arbetet och resultatet visar att de med sämre upplevd hälsa hade fler sjukdagar. Resultatet från både enkät och intervjuer tyder på krav, kontroll och stöd inte har en stor påverkan på korttidssjukfrånvaron.Istället tyder resultatet på att det är motivationen som orsakar variation i sjukfrånvaron då de med låg motivation hade fler sjuktillfällen. Tillgång till hjälpmedel samt tid för pauser visade sig påverka medarbetarnas hälsa.

Denna studie har som första syfte att undersöka och analysera utmattade och omplacerade medarbetares upplevelser före och efter omplaceringen på Umeå kommun. Det andra syftet är att händelseförloppet i de omplacerades erfarenheter ska komma Umeå kommun till nytta i lärande och hälsofrämjande syfte. För att ta del av dessa erfarenheter har fem medarbetare från Umeå kommun intervjuats: två undersköterskor, två enhetschefer och en gymnasielärare. Samtliga har drabbats av utmattningssyndrom och omplacerats till nya arbeten inom kommunen.Studiens centrala resultat har mynnat ut i en modell som vi, Suvi Kling och Ellen Wåger-Dahlberg har utvecklat utifrån intervjudeltagarnas berättelser. Modellen visar på orsaker till intervjudeltagarnas utmattningssyndrom och kallas Den onda spiralen. Den onda spiralen definieras som en slinga som fortsätter att röra sig i en osund hälsoinriktning samtidigt som den påverkas negativt av organisationsförändringar, organisatorisk otydlighet, bristande stöd och den upprätthålls på grund av individens egna höga krav samt olika anledningar som håller personen kvar på sitt arbete. Således visar vårt resultat att grundorsakerna till utmattning finns både i organisation och individer.

The aim of this study was to examine the attitudes towards organ donation and the importance of different factors for an individual’s decision to donate organs. The study was conducted with data which was gathered using a self-developed questionnaire and then analyzed in IBM SPSS Statistics 24. The factors studied where education, age, gender, religiosity, if the respondent was working with healthcare and whether the respondents had experience of organ donation in their propinquity. Among the totally 1098 respondents the attitude towards organ donation was overall very positive and 77,7 percent of the respondents stated that they were already registered to an organ donation register. The study found that the two most influential factors leading to a positive attitude where the experience of a close relative who had received organ donation and that the respondent was working with healthcare. / Syftet med den här studien var att undersöka attityderna till organdonation och vilka faktorer som påverkar attityden. Studien utfördes med egeninsamlade data från enkätinsamlingar och analyserades sedan i IBM SPSS Statistics 24. Faktorerna som undersöktes var utbildning, ålder, kön, religiositet, om respondenten var yrkesverksam inom sjukvården och erfarenhet av organdonation i hens närhet. Bland de 1098 respondenterna var det var över lag en mycket positiv attityd till organdonation och 77,7 procent av respondenterna angav att de var anmälda till ett organdonationsregister. Faktorerna som visade sig vara de viktigaste till den positiva attityden till organdonation var att en närstående mottagit organdonation och att respondenten var yrkesverksam inom sjukvården.

SAMMANFATTNING Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som har funnits i många tusen år och praktiserats i olika samhällen. På grund av migration från länder där könsstympning är ett förekommande fenomen kommer många könsstympade kvinnor i kontakt med den svenska hälso- och sjukvården. Sedvänjan påverkar vården på olika sätt. Att studera barnmorskors erfarenheter av möten med tjejer och kvinnor som genomgått könsstympning har varit en stark och intressant upplevelse. Resultatet av intervjuerna visar att bemötande är ett komplext begrepp som påverkar mötet på flera sätt. En del av komplexiteten i mötet mellan barnmorskor och könsstympade kvinnor beror på kulturella skillnader. Kvinnlig könsstympning är ett fenomen som ofta väcker starka känslor och avsky. En negativ inställning, fördömande attityd eller bristande kunskaper och kommunikation bidrar till ett dåligt möte. Det krävs kulturell kompetens för ett bra möte, och förståelse för kvinnan som blivit utsatt för könsstympning. Olika studier visar att könsstympade kvinnor ofta upplever bemötandet inom sjukvården som dåligt, och kunskaperna bristfälliga. Föreliggande studie menar dock att barnmorskor kan upplevas och beskrivas som tillmötesgående i de fall de har utvecklat genuint intresse och kulturell kompetens för att bemöta könsstympade kvinnor med respekt och integritet. Nyckelord: Kvinnlig könsstympning, barnmorska, kommunikation, interkulturellt möte, transkulturell omvårdnadsteori, KASAM, kön och/eller genus, kvalitativ intervjustudie.

No description available.