No description available.

No description available.

This report treats whether it is viable to invest in solar heating to heat the therapy pool at Östersunds Rehabcentrum. The rehab center is owned by the county council of Jämtland and is located on Solliden in Östersund city. The solar heating where supposed to be a complement to the district heating that was heating the pool in the current situation. Later, it however showed that this was not the case. The pool is currently being heated by a radiator circuit that is being heated by the district heating. The temperature in this circuit is however controlled by the outside temperature. If the outside temperature is increased sufficiently, there is no need to heat the building with the radiators. What happens then is that the temperature in the circuit might fall so it no longer can heat the pool. When this happens, an electric heater of 15 kW kicks in to heat the pool instead. Studies of the control signal to this electrical heater show that it heats the pool approximately from the middle of April until the beginning of October. Calculations show that the electrical heating stands for 72 % of the annual cost to heat the pool, even though it heats the pool during half of its running time. Because of this, three options for investment where calculated based on the wishes of the client. One option is to connect the pool directly to the heat source, which is district heating, to eliminate the electric heating. The second option is to install solar heating after the pool has been connected directly to the heat source. The third option is to keep the current connection of the pool and only install solar heating. The last option is investigated to compare the viability in solar heating depending on current heat source. The solar heating systems have been dimensioned to cover the pools energy demand during optimum conditions, with a working temperature in the solar collectors of 50°C. This is to avoid problems with not having use of the energy from the solar collectors during optimum conditions. Four different solar collectors are compared, two flat plated and two collectors with vacuum pipes. To determine the viability of the investments their pay-back time and present value have been calculated. The life-span of the solar collectors is approximated to 40 years and the cost of capital is 4 %. The annual increase in energy cost for electricity and district heating is calculated to 4 and 3 %, respectively. There is a possibility to receive financial support for some investments, this has however not been taken into account in the calculations. The results show that the most viable investment is to connect the pool directly to the district heating. The pay-back time is only one year and the annual cost for heating the pool becomes less than half of what it is today. The profit after 40 years becomes 1,6 million kr. Investing in solar heating that replaces the district heating proves not viable during the 40 years period. If the connection to the radiator circuit is retained, all of the solar collectors become viable. Most viable in this case is the solar collector 24-ST, with a pay-back time of 16 years and a profit of 1,3 million kr during the calculation time.

An increasing number of heat pump producers have developed heat pumps that can be connected to solar panels. In this thesis we have examined the possibilities of connecting solar panels to existing ground source- and geothermal heat pumps that has not been adapted to solar panels. During the work process, a prototype plant has been built to compare our theory with the practical results and with our designed sizing tool. The work has rendered in knowledge that will be used to build a sun module that can be easily connect to the existing heat pump system. The existing heat pump, our test plant, has been supplemented by an advanced storage tank used to allow different operating modes. When there is an excess of solar energy from the solar collectors the borehole should be recharged and be stored in the ground for a shorter period of time. The heat pump refrigerants should also be preheated in the storage tank where the heat from solar collectors is not sufficient to directly go to the heating or domestic hot water demand. These functions should make it possible to maximize the usage of the solar power in the system. The thesis has rendered in a design basis for our client, on how a solar module best should be connected to the existing heat pump system. The conclusion is that there are difficulties in profitability and return on the investment cost of a sun module, because the pay-off time becomes unreasonably long. Several features such as preheating the brine circuit are not economically justifiable when the investment cost is too high in relation to the energy gain. The benefits are increased efficiency at both the solar collectors and the heat pump, along with the potential for a longer life for the heat pump.

<p>En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen. Anläggningen beräknas utifrån modellen producera 14 586 kWh/år. Valet av solfångare föll på Aquasol Big AR 13.0 med den totala referensarean 24,7 m², tillsammans med tre stycken seriekopplade dubbelmantlade ackumulatortankar á 500 liter, vilka fungerar som effektutjämnare och korttidslager.</p><p>Servicehuset har undersökts för att hitta lämpliga energieffektiviseringsåtgärder, vilket har varit ett av de uppsatta målen. En energiplan upprättades för detta ändamål. Klimatskalet, värme- och ventilationssystemet och elinstallationer har besiktigats. Termografering påvisade drag kring altandörrar och fönster samt att det fanns oisolerade rör i undercentralen. Fastigheten totalrenoverades och byggdes om år 2000-2001 vilket medförde att energieffektiva systemlösningar valdes. För att utvärdera vad ombyggnaden år 2000-2001 resulterat i är ett förslag att installera fjärravläsningsutrustning, som läser av användningen av fjärrvärme, vatten och el gentemot fastigheten intill som fortfarande har det utförande som det studerade servicehuset hade fram till och med ombyggnationen.</p><p>Målsättningen med miljöbedömningen var att se hur stor miljöpåverkan fastighetens uppvärmning av tappvarmvatten var före- respektive efter integrering av solvärme. Studien visar att det installerade solvärmesystemet ur ett regionalt perspektiv är positivt för miljön. Solfångarna tar andelar från fjärrvärme vilket resulterar i att kraftvärmeverket eldar mindre bränsle och det ger lägre utsläpp. Ur ett globalt perspektiv ökar koldioxidutsläppen när marginalel ersätter den minskade produktionen av el i kraftvärmeverket. Marginalelen kommer i dagsläget och troligtvis 20 år framöver från kolkondenskraftverk.  </p>

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen. Anläggningen beräknas utifrån modellen producera 14 586 kWh/år. Valet av solfångare föll på Aquasol Big AR 13.0 med den totala referensarean 24,7 m2, tillsammans med tre stycken seriekopplade dubbelmantlade ackumulatortankar á 500 liter, vilka fungerar som effektutjämnare och korttidslager. Servicehuset har undersökts för att hitta lämpliga energieffektiviseringsåtgärder, vilket har varit ett av de uppsatta målen. En energiplan upprättades för detta ändamål. Klimatskalet, värme- och ventilationssystemet och elinstallationer har besiktigats. Termografering påvisade drag kring altandörrar och fönster samt att det fanns oisolerade rör i undercentralen. Fastigheten totalrenoverades och byggdes om år 2000-2001 vilket medförde att energieffektiva systemlösningar valdes. För att utvärdera vad ombyggnaden år 2000-2001 resulterat i är ett förslag att installera fjärravläsningsutrustning, som läser av användningen av fjärrvärme, vatten och el gentemot fastigheten intill som fortfarande har det utförande som det studerade servicehuset hade fram till och med ombyggnationen. Målsättningen med miljöbedömningen var att se hur stor miljöpåverkan fastighetens uppvärmning av tappvarmvatten var före- respektive efter integrering av solvärme. Studien visar att det installerade solvärmesystemet ur ett regionalt perspektiv är positivt för miljön. Solfångarna tar andelar från fjärrvärme vilket resulterar i att kraftvärmeverket eldar mindre bränsle och det ger lägre utsläpp. Ur ett globalt perspektiv ökar koldioxidutsläppen när marginalel ersätter den minskade produktionen av el i kraftvärmeverket. Marginalelen kommer i dagsläget och troligtvis 20 år framöver från kolkondenskraftverk.

I have in my thesis, examined the possibilities in terms of energy for a condominium association. To have an effective and good energy is becoming increasingly important with today's rising electric and oil prices. In my thesis I have used the condominium association Kärralyckan, which is situated in Falkenberg. The buildings at Kärralyckan are built in the mid-1970s, and are heated by electric radiators. The tap water is heated by an electric boiler. Based on that calculation I can show the various energyststem. The different solutions have been developed by contact manufacturers and installers through phone calls and e-mail. According to the results shows that geothermal heating has been a great solution for Kärralyckan. As a complement to this solar panels fitted to get a good solution from an environmental and economic ground.

The purpose of this thesis is to examine the possibilities to incorporate solar heat and thermal energy storage to a newly produced apartment block with a low energy use. From HFAB we were given the block “Jordmåen” in Halmstad. “Jordmåen” that was complete in 2015, consists of 4 apartment buildings and fills its need of 669 MWh of thermal energy withdistrict heating. The thesis describes a theoretical study about solar heat and thermal energy storage. To establish a usable area for the solar panels, measurements of an actual building have been made, given to us by HFAB. We use actual data from the Buildings but with the assumption that the buildings aren’t built. Solar panels from ASV Solar are used in the measurements, and possible energy production has been calculated with the program PVGIS. The economic calculations are based on two methods, Pay-off and value approach. “Jordmåen” would be able to cover its heating needs from April to September and provide an addition of thermal energy for the remaining months, with 932 m2 of solar panels connected to a borehole thermal energy storage (BTES) with a degree of efficiency of 65 %. The payoff time for this system varies between 9 to 14 years, and the present worth varies between - 1 027 281 kr and - 22 343 kr, with the best outcome in a scenario with roof integrated solar collectors because of the savings of expensive roof material. The conclusion is that solar heat combined with heat storage is not a profitable investment when not using the full capacity of the thermal heat storage. Although some parameters are missing to establish the real profit we advise to do a more in-depth investigation to get a more accurate outcome.

Idag ökar antalet solenergianläggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte någon långsiktig hållbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, något som många svenska län och kommuner är intresserade av. Med bakgrund till detta behandlar arbetet frågor om solenergins utveckling med utgångspunkt för Hallands län, där fokus ligger på statistikinsamling. För att få en god uppfattning om utbyggnaden av solenergi i länet görs en statistiksammanställning av regionens solenergi. Samtidigt läggs förslag på framtida statistikmetoder för att bättre kunna följa solenergins utveckling i framtiden, regionalt såväl som nationellt. En jämförelse med andra län samt Tyskland och Danmark görs för att fånga upp idéer. Jämförelsen visar att Tyskland och Danmark idag har mer utvecklade metoder för statistikinsamling av solel medan de likt Sverige, har begränsad solvärmestatistik. Även en lönsamhetsberäkning för en mindre privat solcellsanläggning gjordes. Det visade sig vara lönsamt om anläggningen får skattereduktion eller investeringsstöd. Utan ekonomisk hjälp är lönsamheten lägre, även om utsikterna kan ändras beroende på elprisutvecklingen. Resultatet av den regionala statistiksammanställningen visar att Halland i början av år 2014 hade 1,6 GWh i årlig energiomvandling för solel respektive 7,3 GWh för solvärme. I länet finns 5,3 W/capita nätansluten solel jämfört med Sveriges 4,2 W/capita, vilket innebär att Halland har 21 % mer installerad effekt än Sverige i genomsnitt. De lämpligaste källorna för insamling av solenergistatistik är energibolag och installatörer där en kombination av dessa två källor ger en stor säkerhet och hög täckningsgrad. Finns bara resurser är detta det bästa alternativet. Rapportering går från dagens manuella metod till ett automatiserat system. En viktig ändring blir att rapportering av lokalisering införs vilket medför att regional statistik enkelt kan sammanställas.

Research in solar energy is taking big steps in both solar heating and solar electricity. It´s not only the technologies alone, but also the combination of both solar electricity and solar heating which is what is called a solar hybrid. The idea of a solar hybrid is that a solar cells efficiency decrease with increased temperature and can with help from a solar collector be cooled and the heat can be utilized. This thesis report compares heat production and electricity production with respect of, in first hand, a solar hybrids geometry in the cooler. The theory chapter describes solar heating and how different solar cell technologies work and their environmental impact at the production and how compatible these technologies are for the solar hybrid. A detailed description over the formulas about solar flux and the energy flows of a solar hybrid are also in the theory chapter. The first system is located on Per Wickmans house in Öjaby outside of Växjö and uses an aluminum absorber. The second system is located in Lenhovda at Lenhovda radiatorfabriks roof and uses a sheet of glass under the solar cell instead of a plastic film that the other hybrids have, this hybrid uses a flat steel absorber. The third system is located in Åseda at Åseda Värme och Sanitets roof and uses a copper pipe absorber. With the aluminum absorber in Öjaby it was produced 1,2 kWh/m 2 electricity and 4,95 kWh/m2 heat. To reach the need of electricity for an arbitrary house for a day in May it needs 15,8 m2 solar hybrid and 22,5 m2 extra solar heating panels to cover the need of heat. / Forskning inom solenergi går framåt med stora steg gällande båda solvärme och solel. Det är inte bara teknikerna var för sig det forskas på, utan också en kombination av både solel och solvärme vilket är det som kallasen för solhybrid. En solhybrids idé grundar sig på att en solcells verkningsgrad sjunker med ökad temperatur och kan med hjälp av en solfångare kylas ner och värmen tas tillvara på. Denna rapport jämför värmeproduktion och elproduktion med avseende på, i första hand, en solhybrids geometri i kylaren. Teoriavsnittet beskriver solvärme och hur olika solcellstekniker fungerar samt dess miljöpåverkan vid framställningen och hur pass tillämpbara dessa solcellstekniker är i en solhybrid. En utförlig beskrivning över samtliga formler gällande solinstrålning samt en solhybrids energiflöden finns också med i teoriavsnittet. Det första systemet finns på Per Wickmans hus i Öjaby utanför Växjö och använder sig av en aluminiumabsorbator. Det andra systemet finns i Lenhovda på Lenhovda radiatorfabrik och använder sig av en glasskiva under solcellen istället för en plastfilm som de andra stationerna, denna station använder sig av en stålabsorbator. Det tredje systemet finns i Åseda på Åseda Värme och Sanitets tak och använder sig av en kopparslinga i absorbatorn. Med hjälp av aluminiumabsorbator i Öjaby producerades det 1,2 kWh/m 2 el och 4,95 kWh/m2 värme. För att nå elbehovet i en godtycklig villa för en dag i Maj behövs det 15,8 m2 solhybrid och 22,5 m2 extra solvärmepanel för att täcka värmebehovet.