Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under de senaste åren sett en gradvis ökning i populationeninte bara i Sverige men även globalt. Patienter med psykisk ohälsa lider oftast av andrasomatiska besvär på grund av samsjuklighet. Det innebär att patienter oftast är i behov av attsöka somatisk vård som en första kontakt med vården, så som akutmottagning. Just tidigareerfarenheter av att söka vård för patientgruppen gör det svårt att veta vart vård kan sökassamt självaste mötet kommer med negativa tankar där psykiska diagnosen fokuseras på merän somatiska besvären.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning. 7 artiklar valdes utifrån datasökning ochytligare 3 artiklar valdes ut vid manuell sökning.Syfte: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på en somatiskakutmottagning.Resultat: Huvudkategorier som identifierades i resultatet omfattade vårdande miljö, denbristande kunskapen och stigma.Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskorna upplevde att miljön på akutmottagningen,bristande kunskap kring psykisk ohälsa och stigman mot patienterna bidrog till svårareförutsättningar för att vårda patienterna. Det i sig visar på tydliga brister inomsjuksköterskans förmåga att ge jämlik vård till alla patienter därmed behövs fortsatt forskningoch vidare utveckling av utbildningen.

Bakgrund Självskadebeteende är ett växande problem som orsakar stort lidande på individnivå. Stigmatisering av personer med självskadebeteende existerar såväl inom sjukvården som i samhället i stort. Personal inom den somatiska akutsjukvården möter ofta patienter med självskadebeteende, men har inte alltid de verktyg som krävs för att bemöta dem på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett behov av att sammanställa rådande forskning inom området för att på så sätt belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med självskadebeteende och undersöka på vilket sätt det påverkar denna patientgrupp. Syfte Syftet var att belysa bemötandet av personer med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som bygger på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller mixad metod. För insamling av de valda artiklarna har databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO använts. Artiklarna har kvalitetsgranskats med utgångspunkt från Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet har sammanställts och utvärderats med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet delades upp i fyra kategorier: Patientens upplevelse av bemötande, Sjuksköterskans perspektiv, Vårdmiljöns betydelse samt Remittering och uppföljning.I resultatet framgick att medmänsklig omsorg, med ett vänligt, respektfullt, lyhört och individanpassat bemötande, var det som betydde mest för patienter med självskadebeteende. Det framkom också att personal på akutmottagningar saknade kunskap och utbildning för att bemöta denna patientgrupp, vilket resulterade i negativa attityder, frustration och irritation som i slutändan kunde det bidra till en sämre, eller till och med utebliven, vård. Slutsats Föreliggande litteraturöversikt visade på att en utbildning i självskadebeteende, både i grundutbildningen till sjuksköterska och för personal inom den somatiska akutsjukvården, skulle bidra till ökade kunskaper, ökad förståelse och ett bättre bemötande av denna patientgrupp. / Background Self-harm or non-suicidal self-injury is a growing health problem that causes great suffering for the individual. Stigmatization of people who self-harm exists both within healthcare and in the society at large. Staff working in somatic emergency departments often encounter patients who have self-harmed, but do not always have the right tools to respond to them in a satisfactory manner. There is a need to compile existing research in the field in order to shed light on the healthcare staff’s interactions with patients who self-harm and investigate how it affects this patient group. Aim The aim of this study was to illuminate emergency department staffs’ interactions with people who self-harm. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative or mixed method. To collect the selected articles, the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO have been used. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University’s assessment document for scientific classification and quality. The results have been compiled and evaluated with an integrated data analysis. Results The results were divided into four categories: The patient’s experience of interactions, The nurse’s perspective, The importance of the care environment and Referral and follow-up.The results showed that humane care, with a friendly, respectful, responsive and individually adjusted interaction, was what mattered the most to patients who self-harm. It also emerged that emergency department staff lacked the knowledge and training to deal with this patient group, which resulted in negative attitudes, frustration and irritation that ultimately could contribute to poorer, or even non-existent, care. Conclusions The present literature review showed that an education in self-harm, both in the basic education for students who are training to become nurses and for staff within somatic emergency healthcare, would contribute to increased knowledge of, increased understanding for and better interactions with this patient group.Keywords: Self-harm, interactions, nurse, emergency department.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk för somatiska sjukdomar, något som gör att de ofta är tvungna att söka sig till akutmottagningar där de ofta upplever att de inte blir sedda och inte heller trodda på. Tidigare studier visar på att stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom förekommer såväl i samhället som hos vårdpersonal. Miljön på akutmottagningar är ofta stökig och sjuksköterskorna har ofta ont om tid. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården upplever att det är att vårda patienter med psykisk sjukdom. Metod: Forskningsdesignen som valdes var intervjustudie med kvalitativ ansats. Nio sjuksköterskor som jobbat på en akutmottagning i minst ett år intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två akutmottagningar. Tematisk analys med induktiv ansats valdes som kvalitativ analysmetod. Resultat: Huvudresultaten av studien sammanfattades i två övergripande teman; den kännande sjuksköterskan och den professionella sjuksköterskan. Följande kategorier kunde placeras in i de två nämnda teman: känslor, fördomar, tid och miljö, bemötande och empati, kunskapsbrist och utbildning samt ansvar. Resultatet visade att sjuksköterskorna på akutmottagningar ofta upplevde känslor som frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist, kunskapsbrist och vårdmiljön på akutmottagningarna var faktorer som försämrade möjligheten till ett bra bemötande och god omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskor på akutmottagningar stod inför många utmaningar och vården av patienter med psykisk sjukdom försvårades på grund utav flera faktorer. Dessa faktorer var kunskapsbrist, tidsbrist, stress, fördomar, ansvar samt vårdmiljön. Känslor som sjuksköterskorna ofta upplevde vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom var frustration och hopplöshet. / Background: Patients with mental illness have an increased risk of somatic diseases, which means that they are often forced to turn to emergency departments where they often feel unseen nor believed in. Previous studies show that stigmatization of patients with mental illness is present both in the society and among health professionals. The environment in emergency rooms are often messy and nurses often have little time. Aim: The aim was to examine how nurses in an emergency care experience about caring for patients with mental illness. Method: The research design that were chosen was an interview study with a qualitative approach. Nine nurses who worked in an emergency department for at least a year were interviewed. The interviews were conducted in two emergency departments. Thematic analysis with inductive approach was chosen as qualitative analysis. Results: The main results of the study were summarized in to two main themes; the sentient nurse and the professional nurse. The following categories could be placed into the two mentioned themes; feelings, prejudices, time and environment, attitudes and empathy, lack of knowledge and education, and responsibility. The results showed that nurses in emergency departments often experience feelings of frustration and hopelessness as they care for patients with mental illness. The nurses felt that the lack of time, lack of knowledge and the un-adapted environment in emergency departments were factors that worsened the possibility of good treatment and good nursing care of patients with mental illness. Conclusion: The results of the study show that nurses in emergency departments were facing many challenges and that the care of patients with mental illness was complicated because out of several factors. These factors were such as lack of knowledge, lack of time, stress, responsibility, preconception and the un-adapted environment. Feelings that nurses often experienced in the care of patients with mental illness was frustration and hopelessness.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i världen. Detta innebär att patienterna som söker somatisk akutmottagning också lider av psykisk ohälsa i högre grad. I akutsjukvården kan det förekomma hög arbetsbelastning och sjuksköterskor kan behöva ta snabba beslut kring patienter. Sjuksköterskan inom akutsjukvården upplever patienter med psykisk ohälsa som mer komplexa och har mindre tid att utveckla en vårdande relation. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa forskning avseende sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av att möta patienter med psykisk ohälsa på en somatisk akutmottagning.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts med induktiv ansats. En manifest innehållsanalys genomfördes med meningsenheter från utvalda artiklar som ansågs besvara studiens syfte. Resultat: Det framkommer att sjuksköterskorna inte upplever att miljön är passande för patienter med psykisk ohälsa. Det finns en osäkerhet i bemötandet och bedömningen av denna patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa upplevs som mindre intressanta och nonchaleras. Slutsats: Det framkommer att osäkerheten hos sjuksköterskorna bidrar till att vården inte blir jämlik.

Bakgrund   Antalet patienter på akutmottagningar ökar globalt och patientsäkerhet rapporteras vara ett problemområde i hela världen. Miljön på akutmottagningen kännetecknas av hög arbetsbelastning, få resurser och lite tid. Detta kan uppfattas som rörig och oförutsägbar för patienten, vilket kan innebära utmaningar i mötet mellan de två parterna. Ett gott bemötande främjar egenmakt och ökar självkänslan vilket är avgörande för hälsa och välbefinnande medan ett bristande bemötande kan innebära konsekvenser för patienten. Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet på somatisk akutmottagning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad metoddesign. Artiklarna samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet presenterades med två huvudkategorier: positiva upplevelser av bemötande och negativa upplevelser av bemötande. De positiva upplevelserna bestod av att bli informerad och vara delaktig, att bli respekterad och lyssnad på samt att bli behandlad som en egen person. De negativa upplevelserna bestod av upplevelser som att inte bli tagen på allvar, att känna sig bortglömd, att känna kontrollförlust och att uppleva bristande kommunikation. Slutsats Upplevelsen av bemötande påverkades av den vård som hälso- och sjukvårdspersonalen bedrev. De som blev bemötta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hade positiva upplevelser som att vården bedrevs utifrån den individuella personens resurser och behov samtidigt som de blev respekterade och lyssnade på. Vård som inte utgick från patientens behov och berättelse fick patienterna att känna sig bortglömda och att de inte blev tagna på allvar, samtidigt som en del upplevde maktlöshet, kontrollförlust och en känsla av sårbarhet. Denna föreliggande litteraturöversikt bidrar med kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet på akutmottagningen. / Background The number of patients in emergency departments has increased globally and patient safety problems is reported worldwide. The emergency department is characterized by a high workload, few resources and little time, which can be perceived as chaotic and unpredictable. This can lead to challenges in the meeting between the two parties. Good care promotes empowerment and increases self-esteem, which is crucial for health and well-being, while poor care can have consequences for the patient.   Aim The aim of this study was to illuminate adult patients’ experiences of care at the emergency department.  Method A non-systematic literature review with 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed method design was conducted. The articles were collected via the databases PubMed and CINAHL and have been quality checked based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were presented with two main categories: positive experiences of care and negative experiences of care. The positive experiences consisted of being informed and participating, being respected, and listened to, and being treated as an individual. The negative experiences consisted of not being taken seriously, feeling forgotten, loss of control and lack of communication. Conclusions The experience of care was influenced by the care provided by the health care staff. Those who were treated with a person-centered approach had positive experiences such as care based on the individual person's needs while being respected and listened to. Care that was not based on the patient's needs made them feel forgotten and not taken seriously, while some experienced powerlessness, lack of control and a sense of vulnerability. This literature review contributes knowledge of how patients experience the care at the emergency department.