No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Undersökningen som ligger till grund för detta examensarbete syftar till att ta reda på hur högstadieelever tolkar och värderar lyrik. Elever har fått läsa olika dikter och sedan skriva ner sina intryck. Skrivövningen syftar till att undersöka vad högstadieelever lägger märke till när de läser dikter och hur de kommenterar iakttagelserna. Ett av målen har varit att få klarhet i om elever förmår uppfatta dikters stil, stämning och symbolik. Undersökningen har också velat ta reda på vilka sorters dikter som högstadieelever föredrar. Efter att ha låtit elever läsa ett antal dikter, har de fått välja ut tre dikter som de tyckt bäst om. Därefter har eleverna skriftligt argumenterat för sina val av dikter. Ett övergripande syfte med dessa båda moment har varit att se vilken språklig förmåga högstadieelever har att tolka och värdera lyrik. Undersökningens resultat visar att högstadieelever främst tolkar dikter bokstavligen, men att de även har förmågan att se en dikts budskap och symbolik. Vad eleverna verkar sakna är språklig förmåga att uttrycka detta. Undersökningen visar också att högstadieelever främst värderar dikter efter deras innehåll, något som tycks gälla både för pojkar och för flickor. Därefter verkar argumenten mellan könen skilja sig något åt. Flickorna värderar en dikts stämning i större utsträckning, medan pojkarna ser mer till språkliga skikt. Undersökningen tyder också på att flickor på högstadiet har en något bättre förmåga att uttrycka sina argument än pojkarna. Förhoppningsvis kan undersökningen vara en hjälp för lärare att förbättra och fördjupa lyrikundervisningen, och bidra till att öka elevers språkliga förmåga.

No description available.

Le travail actuel a été rédigé dans le but d’éclaircir en quoi consiste le rôle de l’image comme outil didactique aux cours de français aux collèges et aux lycées suédois. Nous avons abordé notre thème sous des perspectives différentes : d’un côté, nous avons analysé les images dans deux livres, puisque les manuels font souvent partie de chaque leçon de français ; de l’autre côté, nous avons fait un questionnaire que nous avons distribué aux professeurs à travers les médias sociaux et par email. Nous avons également étudié les données récoltées aux cours des entretiens avec trois professeurs de français au lycée suédois, pour savoir comment les professeurs intègrent des images dans la pratique. Selon les résultats de notre étude, il nous a été possible d’affirmer que l’image est un outil qui n’est pas omniprésent, mais qui est parfois utilisé afin de rendre les leçons plus variées. La photographie est le type d’image le plus répandu dans la pratique des professeurs et dans les manuels ; le format numérique est le plus fréquent en tenant en compte de la révolution technologique et de l’habitude des jeunes à travailler avec les ordinateurs. Cependant, l’image n’est pas un outil indépendant. Elle est très souvent complétée par d’autres outils didactiques et sert principalement à accompagner la lecture, à développer l’expression orale et le vocabulaire et aussi à illustrer des phénomènes culturels. En conclusion, il ressort de notre mémoire, qu’il est important que le professeur accompagne le travail avec des images avec des instructions et des commentaires, afin de rendre l’apprentissage plus efficace. / The current work is written in order to clarify the role of pictures as a tool for French teaching in secondary and high schools in Sweden. We have adopted different perspectives to approach our theme : on the one side, we analyzed the pictures in two text books, since they are usually used during every French lesson; on the other side, we constructed a survey that was distributed to teachers of French through social media and emails. We have also studied the data collected during our interviews with three teachers of French in a Swedish high school, in order to learn how teachers incorporate pictures in their practice. According to the results of our study, we can affirm that the picture is a tool that is not omni-present, but it is sometimes used by teachers in order to create more variety during the les-sons. Photography is the most common type of picture in the practice of teachers and in the text books ; the digital format is used most frequently, taking into account the technological revolution and the habit of young people to work with computers. However, the image is not an independent tool and it should be supplemented with other teaching tools. Pictures are primarily used to accompany reading, to develop oral competence and vocabulary and also to illustrate cultural phenomena. In conclusion we have noticed the importance of teachers’ ins-tructions and comments during the work with pictures to make learning more effective.

Uppsatsens syfte är att studera och jämföra två myndighetstexters klarspråksanpassning. De tvåtexterna är broschyrer från två välkända svenska myndigheter, Arbetsförmedlingen ochFörsäkringskassan. Arbetsförmedlingens språkkonsult påstår att Försäkringskassan är bättre på attklarspråksanpassa sina texter och uppsatsen ämnar att svara på om påståendet stämmer för deundersökta texterna. I undersökningen används Språkrådets klarspråksprinciper som är utformadeför att göra myndighetsspråket mer lättbegripligt. Resultatet visar att båda texterna uppfyller likamånga principer, men att de brister på olika punkter.

No description available.

No description available.