No description available.

No description available.

This essay examines the case of the direct object in Russian sentences with the negated verbs не видеть and не знать. For each verb, 50 contexts were downloaded from the newspaper corpus of the Russian National Corpus and analysed with respect to the semantic properties of the direct object and the negated verb. The theories and concepts used for the analysis have been outlined in Padutjeva, 2006. The analysis of не видеть suggests that the main difference between the genitive and the ac-cusative case is to be found in the notion of non-existence or absence implicated by the verb’s semantics. In utterances with не видеть as a predicate, this notion is always present and is expressed by the genitive case. The speaker may also choose to ignore it by using the accusa-tive and thus emphasize some other aspect of the described situation. The examined properties of reference, definiteness and denotative status of the direct object seem to play a secondary role for how case is used. Their influence is to delimit the meaning of the objective genitive to either non-existence or absence. No similar conclusions could be drawn from the examination of не знать. The reason for this is that the concept of private sphere, used by Padutjeva to explain the use of objective geni-tive with this verb, could not be properly established during the analysis. Just as the notion of absence is crucial for the understanding of the objective genitive when it occurs with не видеть, the concept private sphere seems to be the key to understand it when it occurs with не знать.

No description available.

<p>Godkännandedatum 2015-04-10</p>

No description available.

<p>Godkännandedatum 2014-11-17</p>

No description available.

I denna uppsats studeras keywordmetodens påverkan på gymnasieelevers ordinlärning i ett nordiskt språk, isländska. En undersökning genomfördes på 64 elever i tre gymnasieklasser som fick försöka lära sig 22 isländska ord. Två av gymnasieklasserna blev instruerade i att använda keywordmetoden, medan den tredje fick använda valfri teknik. De blev testade en gång omedelbart efter att de fått träna på orden – och en gång efter en vecka. Keywordgrupperna presterade jämbördigt med kontrollgruppen på första testet, men på det andra presterade de sämre än kontrollgruppen. I analysen av undersökningens resultat diskuteras flera olika aspekter som kan tänkas ha påverkat resultatet, som inte tidigare undersökningar om keywordmetoden tagit hänsyn till. I diskussionen argumenteras det för att man inte kan dra några säkra slutsatser utifrån denna undersökning, men att den pekar på en rad variabler som framtida undersökningar om memoreringstekniker i allmänhet och keywordmetoden i synnerhet bör behandla.

RFSU är ett förbund som genom sexualrådgivning förändrar och befäster unga personers syn på kön och sexualitet. RFSU arbetar för jämställdhet och jämlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rådgivning. Syftet med undersökningen är att studera huruvida RFSU når upp till målen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrådgivningsbroschyren Sex – på ditt sätt: om sex för unga. I undersökningen används kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori. Bro­schyr­ens bilder och texter undersöks med hjälp av systemisk funktionell grammatik (SFG). I textanalyserna är fokus på mottagaranpassning, presuppositioner, modalitet och läsbarhet. Vidare undersöks sex­ual­rådgivningsdiskursen och författaren intervjuas om produktionen och mottagandet av bro­schy­r­en. Huvudfokus för hela uppsatsen är hur normer kring kön och sexualitet förmedlas men även funktionalitet, rasifiering och klass berörs.      Frågeställningarna berör RFSU:s auktoritet, normer i broschyren och diskursen, textens läsbarhet och produktionen av broschyren. Resultatet visar att texten är lättläst och talspråklig och att författaren tonar ner sin auktoritet genom hög användning av modalverb och satsadverbial. Det finns viss normkritisk potential i broschyren men den reproducerar fortfarande begränsande normer. RFSU:s mål, att visa på en öppen och bejakande sexualitet, har uppnåtts och personer som avviker från cisnormen, vithetsnormen, heterosexualitetsnormen och funktionalitetsnormen inkluderas till viss del men huvudmottagaren är en främst en person som följer de normer som har analyserats.