No description available.

Authors of slave narratives faced expectations beyond those of the authors of most other autobiographical texts. Olaudha Equiano's The Interesting Narrative nonetheless found both considerable success in his lifetime and lasting recognition for its contribution to the abolitionist cause. This essay will look at the relations, ideas and expectations that Equiano had to navigate when writing the book, and whether or not he adapated the text to them. The analysis will make use of Kerry Sinanan's research into slave narratives and abolitionist literature, Vincent Carretta's writings about Equiano and The Interesting Narrative, as well as Sidonie Smith and Julia Watson's theory of autobiographical writing and their schema of autobiographical acts. The Interesting Narrative contains several instances of conflicts between the interests Equiano navigated when writing it, and makes compromises between these interests in order to satisfy the reader, while at the same time resisting sterotypes of Africans held at the time.

No description available.

No description available.

<p>Godkännandedatum 2015-06-07</p>

<p>Godkännandedatum 2015-06-14</p>

No description available.

No description available.

I uppsatsen presenteras en studie av språks och bilders betydelse i två versioner av en myndighets broschyr. Syftet är att undersöka om innehållet i originalversionen av broschyren är detsamma i en lättläst version av broschyren, eller om lättlästanpassningen påverkar innehållet. Endast originalversionen innehåller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna är ”Välkommen till Arbetsförmedlingen” och motsvarande broschyr skriven på lättläst svenska. Jag granskar deras innehållsliga skillnader genom att använda mig av en sociosemiotisk teoriram med en analysmetod inom den systemisk-funktionella grammatiken, samt en analys av broschyrernas utformning och en lexikal analys. Resultaten visar att broschyrernas utformning påverkar innehållet. På lexikal nivå skiljer sig broschyrerna åt och bilderna som används i originalversionen av broschyren bidrar också till skillnader. I och med ordbyten och utlämnande av bilder i den lättlästa versionen, förändras broschyrens innehåll och den positiva bilden av Arbetsförmedlingen blir inte lika framträdande som i originalversionen.

Jag har i min undersökning tittat närmare på hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i de lägre stadierna har ett stort ansvar att lära sina elever läsa och skriva, men hur hjälper pedagogen de elever som inte knäcker läskoden innan de slutat årskurs två. Jag har valt att intervjua två pedagoger för att se hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Jag har också valt att diskutera med några elever och höra deras åsikter om att lära sig läsa och skriva. Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar på liknande sätt med alla elever, oavsett svårigheter eller inte. Undervisningen är anpassad till varje individ, pedagogerna använder olika inlärningsmetoder för att hjälpa sina elever. Resultatet av min undersökning visar att eleverna får den hjälp de behöver. Eleverna tycker själva att de inte har några svårigheter trots att pedagogerna anser att det finns i klasserna.