Background. Streaming games is traditionally done with video and audio both for watching on websites like Twitch and YouTube or playing via cloud gaming services. Streaming with video and audio requires good internet speeds to be of satisfactory quality therefore compression algorithms are used. Compression algorithms decrease bandwidth usage but it also lowers the quality of the stream. An alternative would be to stream game states and user inputs to recreate the game state for the viewer, this would lower the bandwidth usage while not compromising the quality. Objectives. This thesis aims to explore and compare a generalized streaming tool for the Godot engine. Where game states and user inputs are sent between two game instances to synchronize the host game with the client game. The tool will then be compared to a video and audio streaming setup in terms of image quality, bandwidth, and processing power. Methods. A combination of state replication and client simulation has been implemented for a streaming tool for games. Bandwidth, image quality, and processing power metrics are gathered for seven games for streaming with state replication and client simulation. The performance metrics have also been gathered when streaming video and audio data. To validate the streaming tool, the seven games were visually compared between images from the host and client of the streaming tool. Results. Compared to streaming video and audio data there was shown to be an overhead for streaming game states and user inputs. This overhead causes multiple games to have significant performance issues in terms of processing power for the CPU. In terms of image quality and bandwidth, the generalized streaming tool performed better.  Conclusions. The results showed that there is a possibility for a generalized streaming tool for the Godot engine to be successfully implemented. The implementation of the Godot streaming tool didn't work perfectly for each tested game, but most games use less bandwidth and there's no quality loss regarding the image quality. However, the streaming tool requires better hardware than traditional video and audio streaming. / Bakgrund. Att strema spel är oftast gjord med ljud och bild på webbsidor som Twitch eller Youtube, det används också i cloud gaming. Att skicka ljud och bild via nätet kräver bra bandbredd, även när man minskar bandbredden genom existerande komprimerings algoritmer som påverkar kvalitén. Genom att skicka knapp-tryckningar och lägen av spelet, så kan spelläget återskapas hos tittaren och där med minska användning av bandbredden och kvalitén skulle inte bli påverkad. Syfte. Det här examensarbetet utforskar ett spel-agnostiskt streaming verktyg för Godot. Verktyget fungerar genom att skicka knapptryckningar och speldata från en host till en klient för att synkronisera klientens spel till att matcha hostens spel. Sen kommer data från verktyget och traditionell streaming samlas in för att jämföra skillnaden i bildkvalitet, bandbredd, och processanvändning. Metod. Ett spel-agnostisk streaming verktyg blev implementerade för Godot, som använder sig av state replication och client simulation för att synkronisera spel. Sen samlades data in genom att testa sju spel gjorda med Godot, både för verktyget och traditionell video och ljud streaming. Datan som samlades in innehåll bandbredddata, process användning, och bilddata, datan jämfördes och blev analyserad. Resultat. Jämförd med traditionell streaming så använder den spel-agnostiska streaming verktyget betydligt mindre bandbredd och hade bättre bildkvalitet. Medantraditionell streaming använde mindre process användning och differensen mellanspelen var väldigt liten jämfört med streaming verktyget. Slutsatser. Resultatet visade att det finns en chans för spel streaming med knapp-tryckningar och spellägen att vara ett vettigt alternativ för traditionell streaming. Verktyget är inte helt spel-agnostisk för alla spel gjorda i Godot men det använder mindre bandbredd för de flesta spelen och bildkvaliteten är bättre. Men verktyget kräver bättre hårdvara än vanlig streaming med ljud och bild.

Independent developers and large-scale development studios - commonly seen as the Davids and Goliaths of the video game industry - are moving closer together. Powerful software frameworks, traditionally reserved for professional developers and only available through expensive licenses, are becoming free to use for consumers. By sharing their tools instead of keeping them for themselves, companies can utilize the combined talent of whole communities and monetize on that talent through royalties and other indirect fees. This paper describes how the video game industry has developed in recent years to allow for this change in business strategy and examines how the industry can continue to evolve because of this. The result of a Delphi study based on interviews with game developers both inside and outside the industry point toward a future of increased intermingling and sharing of knowledge and resources, characterized by more producer-consumer collaborations and closer relationships between companies and their communities. By adopting free-to-use business models and sharing powerful, proprietary software with their consumers, companies are lowering the point of entry for aspiring developers and thereby dissolving the traditional narrative of “we and them” that has existed between independent developers and established studios in the past. / Oberoende utvecklare och storskaliga utvecklingsstudior - vanligtvis betraktade som tv-spelsindustrins David och Goliath - rör sig allt närmre varandra. Kraftfulla mjukvaruramverk som traditionellt sett varit reserverade för professionella utvecklare och som tidigare endast varit tillgängliga genom kostsamma licenser blir i allt större utsträckning gratis att använda för konsumenter. Genom att dela med sig av sina verktyg istället för att hålla dem för sig själva så kan företag nyttja den kombinerade talangen hos sociala nätverk knutna till sina produkter och generera intäkter genom royalties och andra indirekta avgifter. Denna uppsats beskriver hur tv-spelsindustrins utveckling på senare år har möjliggjort denna affärsstrategiska förändring och hur industrin kan fortsätta att utvecklas som en följd av detta. Resultatet av en Delfistudie baserad på intervjuer med spelutvecklare både inom och utanför industrin pekar mot en framtid av ökat samspel och delande av kunskap och resurser. Detta karaktäriseras av fler samarbeten mellan producenter och konsumenter samt närmre relationer mellan företag och deras konsumentnätverk. Genom att ta till sig affärsmodeller som bygger på gratis-att-använda-principer och att dela med sig av avancerad, äganderättsskyddad mjukvara med sina konsumenter, så sänker företag ingångströskeln för aspirerande spelutvecklare. Därigenom löser företagen upp den traditionella  “vi och dem”-relationen som tidigare existerat mellan oberoende utvecklare och etablerade studior.

Spelindustrin är gigantisk och kontinuerligt växande, där detta inkluderar spelutveckling samt spelande av spel. Detta medför att en betydande mängd akademiker i sina yrkesliv kommer att beröra ämnesområdet spelutveckling. Trots detta faktum finns det en avsaknad av akademisk litteratur som behandlar ämnesområdet spelutveckling, specifikt med ett IS-perspektiv. För att fylla avsaknaden ämnar denna undersökning utöka det specifika konceptet inom spelutveckling som är “skapande av en 2D-spelmotor med tillhörande spel”. Att spela innebär hedonistiska upplevelser. Gäller denna hedonism också vid spelutveckling? Vilka utmaningar och vilken problematik uppstår vid utveckling av en spelmotor? För att utreda detta används en kvalitativ undersökning med en induktiv metodik via forskning genom design (eng. Research through Design, RtD) tillsammans med kollaborativ autoetnografi (Collaborative Autoethnography, CAE). Detta skapar ett unikt perspektiv som används för att producera välmotiverad vägledning för introduktion till ämnesområdet. Datainsamling utgörs av loggbok och dagbok där dessa används för att reflektera kring problem, utmaningar, framgångsfaktorer samt hedonistiska upplevelser inom processen. Undersökningens bakomliggande teori är baserat på Hedonic-motivation system adoption model (HMSAM) samt kriterier för utvärdering av ett lyckat RtD-projekt. Resultaten visar att spelutveckling är en komplicerad process, där egenskaper av spelutveckling identifierats och som bildat riktlinjer som förbereder akademiker inför framtida forskning och arbete. / The gaming industry is gigantic and continuously growing, which includes game development and gaming. This means that a significant number of academics will touch on the subject area of game development during their professional lives. Despite this fact there is a lack of academic literature which deals with the subject area of game development, specifically with an IS perspective. To fill the gap, this study aims to expand the specific concept in game development that is “creation of a 2D game engine with an associated game”. Gaming involves hedonistic experiences. Is this also associated with game development? What challenges and problems arise when developing a game engine? Answering this involves a qualitative study with an inductive methodology via Research through Design (RtD) together with Collaborative Autoethnography (CAE). This creates a unique perspective that is used to produce well-motivated guidance for introduction to the subject area. Data collection consists of a journal and diary where these are used to reflect on problems, challenges, success factors and hedonistic experiences within the process. The study’s underlying theory is based on the Hedonic-motivation system adoption model (HMSAM) and criterias for evaluating successful RtD projects. The results show that game development is a complicated process, where characteristics of game development have been identified which developed guidelines that prepare academics for future research and work.