Spelmotorer är en viktig del av utveckling av spel. Spel är i grunden händelsebaserade och tillåter spelentiteter att reagera på omvärlden. Syftet med det här arbetet är att utvärdera två metoder för händelsehantering i en komponentbaserad spelmotor och hur dessa påverkar tidsprestandan: en baserad på polymorfism med virtuella funktioner och en baserad på reflektion. Systemet för händelsehantering implementeras i en simpel simulering av en spelmotor och uppdateringstiden för vardera metod mäts utifrån olika variabler som påverkar dess prestanda. Systemen utvärderas i olika typer av spelmiljöer med olika mängd entiteter, olika mängd händelser per uppdatering etc. Händelsehantering baserat på reflektion visar på bättre prestanda i de flesta fall, vilket troligen beror på att funktioner för händelser endast behöver anropas på komponenter som använder händelsen.

I dagens växande spelindustri är det vanligt att abstrahera ut delar av kodbasen till ett så kallat skriptspråk. Genom dennaskriptdel är det vanligt att det programmeras "in-game"-nära handlingar som kan utvecklas av rena skriptare istället förprogrammerare som istället kan koncentrera sig på att utveckla själva spelmotorn. Det finns en uppsjö av olika skriptspråksom alla har sina för- och nackdelar. Ett av de mest kända språken inom spelindustrin än Lua.  Paradox Interactive har själva utvecklat ett eget skriptspråk som de använder. Deras önskemål var att undersöka hurvida detär möjligt att idag använda Lua istället. I detta examensarbete utvecklas det en prototyp som visar att det är möjligt attöversätta skripten i Paradox Interactives spel Europa Universalis 3 till skript som istället exekveras med skriptspråket Lua. Rapporten går igenom hur det nuvarande språket fungerar, vad Luas grundläggande byggstenar är och slutligen huröversättningen gick till. Rapporten avslutas med en jämförelse av de olika skriptsystemen där exekveringstider mäts upp ochen diskussion kring resultatet och eventuella förbättringar behandlas.

Detta arbete undersöker 4 olika algoritmer som används för bred kollisionsdetektering. De olika metoderna för bred kollisionsdetektering kan delas in i 4 olika kategorier. Algoritmerna som är valda att representera varje kategori är Bruteforce, Sweep and prune, Hierarchical grid och Bounding volume hierarchy. Fokus i arbetet ligger i att mäta deras lämplighet för spelmotorer där det är viktigt att algoritmerna kan köras i realtid. Algoritmerna körs i simulationer av olika miljöer. Där antalet objekt, hur många som är rörliga och objektens distribution varieras mellan miljöerna. I simulationerna mäts tiden det tar för varje algoritm att exekvera per frame. Resultaten av mätningarna visar Hierarchical grid är den bästa av algoritmerna för att hantera stora mängder objekt. Sweep and prune passar bäst för få objekt och Bounding volume hierarchy är ett stabilare alternativ. Resultaten kan användas för att välja en lämplig bredfas algoritm vid implementation av en spelmotor.

This report describes an analysis of WebGL together with JavaScript with the aim to examine its limitations, strengths and weaknesses. This analysis was performed by building a 2D game engine containing some dynamic elements such as water, smoke, fire, light, and more. Different algorithms have been tested and analyzed to provide a clearer picture of how these work together. The report will go through the most basic functions of the game engine and describe briefly how these work. The result shows that JavaScript with WebGL can be considered to be a potent toolsets, despite the difficulties caused by JavaScript. In summary, similar projects can be recommended as Javascript and WebGL proved both fun and incredibly rewarding to work with.

Det är först nyligen som den lokala latensperioden hos datorsystem börjat undersökas och optimerats i dataspel och nya hårdvaru- och mjukvarutekniker har utvecklats för att minska latensen i dem. I detta arbete läggs en ny sådan teknik fram, inspirerad av Nvidia Reflex fast optimerad för dubbelbuffrad vertikal synkronisering. Tekniken implementerades i en egen spelmotor som sedan användes för att skapa en prestandatest-applikation. Med hjälp av denna applikation utfördes ett experiment för att utvärdera teknikens praktikalitet och prestanda. Resultatet från experimentet tyder på att tekniken kan göra god nytta för att minska latensen i vertikalt synkroniserade spel, men kräver för tillfället att implementationen optimeras utefter spelets prestanda. Framtida forskning bör fokusera på att öka generaliserbarheten av tekniken genom att exempelvis utnyttja maskinlärning. Dessutom önskas bättre stöd från grafikdrivrutiner och operativsystem att förse applikationer med de verktyg som behövs för att göra en solid implementation av denna teknik. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

<p>Fantasy War Game är en spelmotor gjort i PHP med inslag av Java. Själva striden är uppbyggd med objektorienterad programmeringsmetodik. Spelet är ett textbaserat rollspel i high fantasy-miljö. Sidan är ett interaktivt konfliktspel där spelarna kan utveckla sitt gäng, slåss mot monster eller andra spelare.</p>

Spelmotor är benämningen på den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns också funktioner för rörelser, interaktion med världen etc. I detta examensarbete går vi in på hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hårdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel på mobiltelefoner växer ständigt och inom några år bör hårdvaran vara ungefär densamma som på PC. För att kunna använda maximal kraft ur en avancerad mobiltelefon (utan flera års utvecklingstid) behövs någon sorts motor vilket saknas i dagsläget, riktlinjer för denna motor är målet med det här examensarbetet. Vi har granskat ett fåtal befintliga spelmotorer för PC-datorer och med hjälp av litteraturanalys, experiment och intervjuer kommit fram till ett svar. Som grafik bibliotek har vi valt OpenGL-ES 2.0 som har stöd för den funktionalitet som krävs. Vårt mål med arbetet, och även en hypotes har varit att användaren inte ska behöva specifika mobiltelefon-kunskaper för att använda den slutgiltiga spelmotorn. För grundläggande användning av en välstrukturerad spelmotor krävs inga avancerade programmeringskunskaper. Därför har vi valt att genomföra detta examensarbete för att underlätta framtida spelutveckling på mobiltelefoner med hjälp av OpenGL-ES 2.0.

Fantasy War Game är en spelmotor gjort i PHP med inslag av Java. Själva striden är uppbyggd med objektorienterad programmeringsmetodik. Spelet är ett textbaserat rollspel i high fantasy-miljö. Sidan är ett interaktivt konfliktspel där spelarna kan utveckla sitt gäng, slåss mot monster eller andra spelare.

Detta projekt har gått ut på att förstå det psykologiska begreppet Flow teoretiskt för att sedan praktiskt implementera det i ett spel, vars utveckling med spelmotorn Unity också hör till detta projekt. Flow kallas det optimala tillstånd som en människa kan komma in i när den utför en aktivitet och blir helt försjunken i aktiviteten att den glömmer bort viktiga saker som till exempel att gå på toalett. Tanken är att låta en aktivitets utmaning vara balanserad med personens skicklighet. Genom att ta fram några förslag på förbättringar, av ett redan existerande bowlingspel har dessa sedan implementerats. Spelet har sedan testats av några deltagare och utvärderats med ett formulär och genom observation om huruvida deltagarna uppnådde en flowupplevelse eller inte. Resultatet visade sig vara något positivare än vad det borde vara, men ändå värdefullt och användbart. Syftet med projektet uppfylldes och frågeställningarna blev besvarade.

Spel kan utvecklas på flera olika sätt med flera olika utmaningar. I detta arbete undersökts det hur lämpligt det ̈ar attutveckla och implementera ett spel tillsammans med Google Maps. Undersökningen testar hur det går att implementera vanliga element som förekommer i spel tillsammansmed Google Maps. Dessutom undersöks hur mycket dataanvändning som Google Maps använder för olika typer av kartor som den erbjuder. Detta har genomförts genom att implementera ett spel baserat på Google Maps som grundmoment i spelet och undersöker där ifrån resultatet av implementationen. ̈Aven förflyttning ̈over kartan undersökts och hur mer traditionella spelanspassade kontroller som joysticks anpassar sigtill Google Maps jämfört med dess normala interaktion undersöks. Undersökningen resulterar i att Google Maps erbjuder goda möjligheter att tillämpa vanliga spelelement. Dessutom visar undersökningen av datanvändingen att den normala kartypen ̈är mest effektivast medans terrängkartan användersig av mest nätversdata. Google Maps vanliga touchinteraktion visas lämpas sig mest för precisionförflyttningar och ger användare lättare att förstå interaktionen men andra typer av kartförflyttningar kan också tillämpas.