Hälsorisker och lungsjukdomar relaterat till rökning är en sanning som inte kan underskattas. Att den effektivaste åtgärden är att sluta att röka är också ett känt fenomen. Att det krävs en stark inre motivation hos rökaren själv för att lyckas med att sluta att röka är ett annat känt faktum. Vårdpersonalen kan inom sitt hälsofrämjande kompetensområde påverka och förstärka motivationen hos rökare, genom att erbjuda olika rökavvänjningsmetoder. Dessutom finns det möjlighet att genom mätning av lungfunktionen/spirometri diagnostisera eller följa upp en försämrad lungfunktion orsakad av rökning. Det är möjligt att spirometri kan påverka motivationen till rökfrihet, genom att informera rökaren om eventuella eller kommande hälsoskador relaterad till rökning. Denna tanke grundade syftet med denna litteraturstudie. För att belysa spirometrins påverkan på motivation till rökfrihet, studerades nio vetenskapliga artiklar varav åtta stycken var kvantitativa. Samtliga artiklar hade studerat spirometrins påverkan till rökfrihet i olika sammanhang. Resultaten visade att spirometri kan påverka motivationen till rökfrihet till en vis del positivt. Lungfunktions test/spirometri har visat störst påverkan hos rökare med försämrad lungfunktion. Dessutom har resultaten visat att det finns en del rökare med normal lungfunktion också som kan bli positivt påverkad av denna undersökning. Detta blir möjligt då spirometrins resultat tolkas på ett synligt och lättbegripligt sätt av tränad personal. Dessutom kan det vara möjligt att kunskapen om spirometrins tänkbara påverkan på motivationen till rökfrihet, utöka vårdpersonalens hälsofrämjande kompetens.

Tobaksrökning är fortfarande ett problem i Sverige trots dess hälsorisker och höga kostnader både för staten och för rökaren själv. Antalet patienter med KOL ökar kontinuerligt. Primärvården har sjuksköterskeledda KOL-mottagningar där patienter diagnostiseras genom spirometri. I sjuksköterskans kompetensområde ligger att förebygga ohälsa och motivera till livsstilsförändringar. Att kunna få rökaren motiverad till rökstopp innan KOL-utveckling skulle ge stora vinster. Finns viss evidens att spirometri skulle kunna vara en motiverande faktor till rökstopp. Denna uppsats söker svar på hur patienternas rökvanor påverkas av spirometri och om motivationen till rökstopp kan förstärkas. Syftet är att ta reda på betydelsen av spirometri som motivationsfaktor till att sluta röka.Metoden som använts är en litteraturstudie med data från vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativa och en kvalitativ. Resultatet visar att om spirometri-resultatet presenteras på ett sådant sätt att det kopplas ihop med rökning och prognos ger det signifikans för rökfrihet. Studierna visar att nikotinberoendet är svårt att ta sig ur och det kan vara svårt att bryta oberoende av lungsjukdom eller inte. Rökaren skäms över att inte ha eller haft förmåga att kunna sluta. Det är därför oerhört viktigt att vi i vården identifierar rökaren och har möjlighet att stötta till rökstopp. / Program: Fristående kurs

No description available.

Bakgrund Det är känt att öppen hjärtkirurgi har en negativ påverkan på lungfunktion mätt med spirometer. Studier som undersökt samma påverkan mätt med Forcerad Oscillerande Teknik (FOT) är till vår vetskap obefintlig. Eftersom FOT är en mera skonsam mätmetod än spirometri kan det vara viktigt att ta reda på om det är möjligt att mäta postoperativ lungfunktion med FOT hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur luftvägsresistans och -reaktans (eftergivlighet) mätt med FOT samt vital kapacitet (VC), Forcerad Vitalkapacitet (FVC) och Forcerad Expiratorisk volym (FEV1) mätt med spirometer påverkas hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi. Korrelation mellan R5, X5, R5-19 samt AX, uppmätt med FOT och VC, FVC och FEV1, uppmätt med spirometri, och operationstid, anestesitid eller tid i ECC kommer att undersökas. Metod De preoperativa mätningar utfördes med FOT-intrumentet tremFlo®️ C-100, och spirometer, SpiroTube Mobile Edition dagen innan kirurgi. Testerna upprepades tre dagar efter kirurgi. Analys av preoperativa data, postoperativa data och förändring däremellan analyserades på 18 patienter. Resultat En försämrad lungfunktion postoperativt uppmättes med båda metoderna. VC, FVC, FEV1 var nästan halverade (53-56%) i jämförelse med preoperativa värden. Vidare fann vi ökad resistans, både i hela lungan och i perifera luftvägar (R5: +0,98 ± 0,88 cm H2O.s/L, R5-19: +0,64 ± 0,58 H2O.s/L) samt en minskad reaktans (eftergivlighet) (X5: -1,10 ± 1,24). Slutsats Öppen hjärtkirurgi har en negativ effekt på lungfunktion mätt med både FOT och spirometri. Det fanns inga samband mellan sövningstid och försämrad lungfuntkion. Fler studier krävs för att utvärdera om man kan ersätta spirometrin med den mera skonsamma mätmetoden FOT hos patienter som har begränsad förmåga att utföra forcerade andetag.

Background: Exercise capacity (EC) is widely recognized as a strong and independent predictor of mortality and disease progression in various diseases, including cardiovascular and pulmonary diseases. Furthermore, it is generally accepted that exercise capacity in healthy individuals and in patients suffering from cardiovascular diseases is mainly limited by the maximum cardiac output. Objectives: This thesis investigated the impact of different lung function indices on EC in healthy individuals, patients with cardiovascular disease (e.g., pulmonary hypertension (PH)) and patients with pulmonary disease (e.g., chronic obstructive pulmonary disease (COPD)). Methods: The present thesis is based on cross-sectional and longitudinal analyses of patients suffering from COPD, attending pulmonary rehabilitation at Uppsala University Hospital (studies I and II), and healthy men enrolled in the “Oslo ischemia study” (study IV). Study III is a cross-sectional study of patients suffering from PH attending the San Giovanni Battista University Hospital in Turin. EC was assessed using a bicycle ergometer in studies I and IV, with 12-minute walk tests (12MWT) in study II and with 6-minute walk tests (6MWT) in study III. Extensive pulmonary function tests, including diffusing capacity of the lung (DLCO), were performed in studies I-III and dynamic spirometry was used to assess lung function in study IV. Results: DLCO is more closely linked to decreased levels of EC than airway obstruction in COPD patients. Furthermore, the decline in 12MWT over a 5-year period was mainly explained by deterioration in DLCO in COPD patients. Spirometric parameters indicating airway obstruction significantly related to EC and exercise-induced desaturation in PH patients. A significant, but weak association between lung function parameters and EC was found in healthy subjects and this association is strengthened with increasing age. Conclusion: DLCO is the strongest predictor of low EC and EC decline in COPD. In PH, airway obstruction is strongly related to reduced 6MWT. Therefore, extensive analysis of lung function, including measurements of diffusing capacity, along with standard assessment of airway obstruction, gives a more comprehensive assessment of the functional exercise capacity in patients suffering from pulmonary hypertension or COPD. Lung function is also significantly linked to EC even in healthy subjects, lacking evident cardiopulmonary diseases.

More spirometric analysis needs to be performed in order to discover lung diseases like chronic obstructive pulmonary disease (COPD). A mini spirometer can quickly and easily be used for screening. Today, a plethysmograph is used at the hospital in Helsingborg at the department of clinically physiology. However, they also have a mini spirometer, which is seldom used. By comparing the mini spirometer with the reference (the plethysmograph), results may indicate whether it could be possible to use the mini spirometer for screening or in other situations at the department when immediate and reliable information about lung function is needed. As a total of 45 patients participated in this study. All were examined with the mini spirometre after the conventional spirometry using a reversibility test. Of these there were 41 who were used in the study. After the conventional spirometry, they performed 4 - 7 forced expirations followed by inspirations. Theparameters investigated were FVC (forced vital capacity), FEV1 (forced expiratory vital capacity in 1 second), and FEV1/FVC. For the conventional spirometry slow VC was used, according to clinical routine. With 95 % CI the mean ・} SD was calculated to be for FVC between the 2 methods -0,19 ・} 0,30 litre. For FEV1 the results were 0,04 ・} 0,13 litre and for FEV1/FVC 0,05 ・} 0,05 litre. Paired t-test resulted for FVC in t = 4,1. FEV1 gave t= 1,79 and for FEV1/FVC was t= 6,28. The t-values were compared with t critical= 2,03 which were taken from a table. A lower t- value than t critical suggests that the methods are comparable. When comparing the difference between the both methods, FEV1 agreed well, while FVC and FEV1/FVC was too large. / Fler spirometrier behover genomforas for att upptacka lungsjukdomar som t.ex. kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). En minispirometer kan snabbt och enkelt screena for detta. Pa Helsingborgs lasarett pa avdelningen for klinisk fysiologi anvands rutinmassigt enbart en plethysmograf-spirometer, trots att det dar aven finns en minispirometer. Genom att undersoka hur noggrann minispirometern ar jamfort med den vanligtvis anvanda spirometern, kan den lilla varianten i vissa fall anvandas vid t.ex. screening eller i samband med andra undersokningar dar information om lungfunktion behovs. Sammanlagt stallde 45 konsekutiva patienter upp pa analys via minispirometri efter genomford konventionell spirometri med reversibilitetstest. Av dessa anvandes 41 stycken i undersokningen. Efter den konventionella spirometrin fick de utfora 4 - 7 forcerade expirationer direkt foljt av inspirationer. De parametrar som anvandes var forcerad expiratorisk volym under den forsta sekunden (FEV1), forcerad vital kapacitet (FVC) och kvoten FEV1/FVC. For den konventionella spirometrin anvandes langsam VC enligt klinisk rutin. Med 95 % KI beraknades medelvardet och SD for skillnaden i FVC mellan de bada metoderna till -0,19 ・} 0,30 liter. For FEV1 var resultatet 0,04 ・} 0,13 liter och kvoten FEV1/FVC gav 0,05 ・} 0,05. Parat t-test gav for FVC t= 4,1. For FEV1 t= 1,79 och for kvoten FEV1/FVC t= 6,28. T- vardena jamfordes med t kritiskt = 2,03 som erholls ur en tabell. Ett lagre t- varde an tkritiskt antyder att metoderna ar tillrackligt lika. FEV1 stamde bra overens mellan de bada metoderna. Det fanns en signifikant skillnad for FVC och forkvoten FEV1/FVC.

Syftet med litteraturstudien var att granska och redogöra för kunskapsläget om liggande spirometri med avseende på forcerad vitalkapacitet (FVC) och forcerad expiratorisk volym under en sekund (FEV1) samt när det kan användas. Studien är en allmän litteraturstudie med evidensbaserad metod och systematiskt granskade, relevanta artiklar hämtade från databaserna Pubmed och Medline. Artiklarna valdes ut med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Vid granskning av utvalda artiklar användes ett protokoll för kvalitetsgranskning för att säkerställa att artiklarna uppfyller vissa kriterier och var av god kvalitet. Litteraturstudiens resultat baserades på 10 relevanta vetenskapliga artiklar som besvarade studiens frågeställningar. Studien redovisade för en signifikant lägre FVC samt FEV1 i liggande position än i sittande, avseende både friska personer och personer med någon sjukdom/nedsättning. Resultatet visade hög sensitivitet och specificitet hos FVC och/eller FEV1  för uppskattning av diafragmastyrkan samt prognosbedömning hos personer med olika neuromuskulära sjukdomar. Spirometri i liggande position är en säker och icke-invasiv metod för användning för prognosbedömning vid olika neuromuskulära sjukdomar. Vidare studier bör bedrivas för att fastställa referensvärden och resultera i mer säker användning av metoden.

Målet med detta examensarbete har varit att utveckla en app med en algoritm för att mäta rotationshastigheten hos en prototyp för en spirometerlösning till en låg kostnad för smart- telefoner. En förstudie har gjorts av smarttelefoners användbarhet för att mäta hälsotillstånd och vilka alternativa lösningar och algoritmer som finns för att mäta rörelsedetektion. I detta arbete har en app med en algoritm utvecklats för att detektera rörelser och mäta rotations- hastigheten hos spirometerprototypens turbin filmad med en smarttelefonkamera. För att metoden ska fungera är det viktigt att rotationshastigheten understiger hälften av kamerans fps (bilder per sekund). Rotationshastigheten hos turbinen måste därför begränsas och det behövs en kamera som klarar minst 120 fps för att fånga rörelserna i prototypens turbin.Arbetet har resulterat i en fungerande algoritm för att bestämma turbinens rotationshastighet. Den utvecklade algoritmen detekterar topparna i en PPG (photoplethysmogram). För att minska beräkningstiden och för att öka noggrannheten analyserar algoritmen färgintensiteten i ett begränsat område, ett s.k. ROI (Region of Interest) i varje bild. Det finns stora möjligheter att använda denna algoritm för att fortsätta utvecklingen av detta alternativa sätt att utföra spirometritester. / The goal with this bachelor thesis was to develop an application with an algorithm to measure the rotation speed of a prototype, as a low-cost solution for measuring spirometry with a smartphone. In a pilot study it was investigated how a smartphone can be used to measure health and what algorithms there are to detect motion in videos. After the pilot study an app with the function to record a video by using the camera of a smartphone and then use an algorithm to detect the rotation speed in the spirometry-prototype’s turbine was developed. To make it work it is important that the rotation speed is low enough so it does not exceed half of the cameras fps. Therefore, to capture the rotation speed of the spirometry-prototype’s turbine the rotation needs to be limited and a smartphone with a camera with at least 120 fps is required.The result of this work is an algorithm that can measure the rotation speed in the spirometry prototype turbine. The algorithm is detecting the peaks in a PPG. To minimize the computation time and to increase the accuracy the algorithm analyses the colour intensity over a ROI in every frame. There is great potential to use this algorithm to further develop this alternative method of measuring spirometry.

I december 2019 i Wuhan, Kina, blev en grupp personer infekterade av det nya viruset SARS-CoV-2 som inducerade sjukdomen COVID-19. Sjukdomen påverkar lungfunktionen och studier har visat att långvarig påverkan på lungfunktionen kan förekomma. Syftet med den aktuella studien var att undersöka långvariga effekter av COVID-19 på diffusionskapaciteten i lungorna. Studier som undersökte diffusionskapaciteten, mätt med kolmonoxid (DLCO), hos patienter minst 30 dagar efter insjuknande i COVID-19 samlades in och analyserades. Resultatet visade att en stor del av deltagarna hade DLCO <80% av det förväntade värdet. Det visade även att diffusionskapaciteten kan vara nedsatt upp till sex månader efter utskrivning från sjukhus. Då COVID-19 är en ny sjukdom var den aktuella studien begränsad av antalet studier inom området. Framtida studier bör undersöka effekterna av COVID-19 på lungfunktionen under ett längre tidsspann. Slutsatsen i den här litteraturstudien var att COVID-19 påverkar diffusionskapaciteten i lungorna. Långvariga nedsättningar i diffusionskapaciteten har, än så länge, kunnat påvisas upp till sex månader efter sjukdom. Allvarligt insjuknande i COVID-19 ökar risken för långvariga DLCO -nedsättningar.

Introduktion: En av de vanligaste undersökningsmetoderna för att bedöma den respiratoriska funktionen är spirometri. Det är en undersökning som mäter lungvolymer och lungvolymsförändringar över tid. En fullständig lungfunktionsundersökning består av statisk och dynamisk spirometri samt mätning av diffusionskapacitet. Studiens syfte var att jämföra två olika utrustningar, en gammal (Jaeger MasterScreen Body och PFT) och en ny utrustning (Vyntus Body och One) om det fanns någon signifikant skillnad på mätresultatet mellan utrustningarna. Metod och material: Studien bestod av 24 testpersoner, 16 kvinnor och 8 män, alla undersökningar utfördes på Fysiologiska kliniken på Västerås sjukhus under februari och april 2020. Variablerna som undersöktes och bearbetades var vitalkapacitet (VK), forcerad vitalkapacitet (FVK), forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV1), forcerad exspiratorisk volym uttryck i procent med vitalkapacitet (FEV%VK), total lungkapacitet (TLK), residualvolym (RV), mätning av diffusionskapacitet (DLCO) samt alveolär ventilation (VA). Resultat: Resultatet från studien visade att det förelåg en statistisk signifikant skillnad mellan utrustningarna Jaeger och Vyntus. Lungfunktionsutrustningen Vyntus påvisade ett lägre mätresultat på samtliga variabler. Att det förelåg en statistisk signifikant skillnad kan bero på att utrustningarna använder olika mätmetoder, Jaeger har en pneumotach medan Vyntus har en ultraljudssensor. Slutsats: Slutsatsen är att det föreligger systematisk skillnad på den nya utrustningen Vyntus. Vyntus visade lägre värden på samtliga variabler. / Introduction: One of the most common measurements for assessment of pulmonary function is spirometry. It is a method that measures lung volumes and changes in lung volume over time. A complete lung function test consists of static and dynamic spirometry as well as measurement of diffusion capacity. The purpose of the study was to compare two different equipment, an older (Jaeger MasterScreen Body and PFT) and the contemporary (Vyntus Body and One) if there was any significant difference in the measurement result between the two equipment. Method and materials: The study consisted of 24 test subjects, 16 women and 8 men, all examinations were performed at the Physiological Clinic at Västerås Hospital between February and April 2020. The variables investigated and processed were vital capacity (VC), forced vital capacity (FVC), forced expiratory volume in one second (FEV1), forced expiratory volume expression as a percentage with vital capacity (FEV%VC), total lung capacity (TLC), residual volume (RV), diffusion capacity measurement (DLCO) and alveolar ventilation (VA). Result: The results of the study showed that there was a statistical significant difference between the two equipments Jaeger and Vyntus. The lung function equipment Vyntus showed a lower measurement result on all variables. This statistical significant difference may be due to the fact that the equipment uses different measurement methods. Jaeger has a pneumotach while Vyntus has an ultrasonic sensor. Conclusion: The conclusion is that there is a systematic difference in the new Vyntus equipment. Vyntus showed lower values for all variables.