<p>2018-06-05</p>

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet är att få fram information samt åsikter om föräldrars kunskap, förståelse och attityd till begreppet styrketräning för barn och ungdomar i dagens samhälle. Vi utgick från ett teoretiskt perspektiv från Pierre Bourdieu som beskriver bakomliggande faktorer i form av habitus och fält till en individs synsätt. Våra frågeställningar var följande; 1. Känner föräldrar till de rekommendationer och riktlinjer kring styrketräning för barn och ungdomar som finns? 2. Är föräldrar positiva eller negativa till styrketräning för barn och ungdomar? 3. Uppmanar föräldrar sina barn till fysisk aktivitet som inkluderar eller separat tillämpar styrketräning? Metod: Studien omfattar svarsenkäter från föräldrar till elever på två skolor i Stockholms län (n = 234). Deltagarna bestod av 175 kvinnor och 58 män, därav bortfall på en person. Deras barn var i åldrarna 12-16 år. Vi använde kvantitativ metod i form av online-enkät med flera olika frågekonstruktioner. Enkäten besvarades av föräldrarna där de utgick från både sin egen samt deras barns bakgrund, erfarenheter och åsikter om styrketräning för barn och ungdomar. Resultat: Resultaten visade att majoriteten av deltagarna (84.5%), ej läst eller kände till rekommendationer och riktlinjer från RF. En liten del kände däremot till RF:s material (15,5%). Av föräldrarna angav 80 (41%) stycken en eller flera anledningar för att inte styrketräna, medan 43 stycken (23%) inte såg någon anledning eller enbart såg positiva effekter av styrketräning. Resten av deltagarna (36%) svarade “övrigt” på frågan. Uppmuntran från föräldrar visade på mer positiva siffror utifrån en skattningsskala på 1-5. Av deltagarna skattade sig 181 personer att de uppmuntrar (77,4%), 31 deltagare svarade osäkert (13,2%) och 22 deltagare skattade att de inte uppmuntrar sina barn till styrketräning (9,4%). Slutsats: Föräldrar till högstadieelever i denna studie har en mestadels positiv samt varierad syn på styrketräning. Deltagarna framhåller de positiva effekterna med styrketräning, men en viss osäkerhet tillsammans med gamla föreställningar kvarstår fortfarande.

Aim  As most concurrent exercise studies to date have focused on lower limb muscles, this study explored the acute response to concurrent exercise of the arm extensors. Specifically, the effects of a preceding bout of aerobic exercise on the subsequent molecular and functional response to resistance exercise was explored. Method  Eleven men performed unilateral consecutive bouts of arm extensor aerobic exercise (~40 min) and resistance exercise (4 sets of 7 reps) interspersed by 15 min recovery. The contralateral arm performed resistance exercise only. Peak concentric power was assessed during the resistance exercise bout. Muscle biopsies were taken from the m. triceps brachii of each arm immediately before, 15 minutes and 3 h after the resistance exercise bout. Muscle samples were assessed for gene expression of markers involved in regulating protein turnover. Results  There was no difference in mean concentric peak power in AE + RE vs. RE limb. Gene expression of MuRF-1, atrogin-1, and PGC-1a were significantly greater in AE + RE compared to RE (arm x time interactions P &lt; 0.05). Myostatin expression generally decreased in both AE + RE and RE (main effect of time P &lt; 0.05). Conclusions Inconclusive results suggest that aerobic exercise does not alter power output during subsequent resistance exercise. Aerobic exercise, performed prior to resistance exercise, alters the expression of markers involved in muscle remodelling processes and anabolic signalling in the arm extensors compared to resistance exercise alone.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om skadefria idrottare på svensk elitnivå och förstå eventuella friskfaktorer. Många idrottare på hög nivå är skadade eller har varit skadade. Därför behövs det kunskap kring varför vissa idrottare lyckas hålla sig skadefria. Studien har utgått från följande frågeställning: Finns det strategier och i så fall vilka strategier använder sig friska idrottare av för att hålla sig skadefria?   Metod Metoden som användes för att uppnå studiens syfte var kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med sex idrottare på svensk elitnivå i åldern 23-25 år. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att idrottaren skulle vara äldre än 20 år vid intervjutillfället samt varit skadefri från allvarlig skada majoriteten av sin idrottskarriär, det vill säga inte ha mer än fyra veckors frånvaro totalt under idrottskarriären från träning och tävling på grund av skada. Svensk elitnivå definierar vi som minst division 3 för lagidrottare och deltagande på svenskt mästerskap för individuella idrottare. Intervjuerna var semistrukturerade. De spelades in och transkriberades. Analysen bestod av en induktiv innehållsanalys. Författarna kondenserade innehållet i intervjuerna som kategoriserades och sedan gjordes till teman.   Resultat Huvudfynd i studien var att samtliga av idrottarna använde sig av individuella copingstrategier samt att de upplevde att de hade socialt stöd. Betydelsefulla friskfaktorer såsom god planeringsförmåga, kunskap och allsidig träning framkom. Det skapades sex teman. Dessa teman var vardagsstruktur, allsidig träning, kunskap, copingstrategier, återhämtningsstrategier och socialt stöd.   Slutsats Denna studie visar att miljö, omgivning och stöd kring idrottare spelar stor roll för idrottarens välmående och skadefrihet. Förhoppningsvis kan resultatet användas av personer som har en stor inverkan på idrottare såsom tränare, föräldrar samt av idrottaren själv. Detta för att öka förståelsen för varför en idrottare håller sig skadefri.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Skolämnet idrott och hälsa har under de senaste decennierna genomgått förändringar. Ämnets mål har blivit större och bredare, samtidigt som innehållet utvidgats och antalet undervisningstimmar minskat. Tidigare forskning har visat att det inte har varit så lätt för lärare att anpassa sig efter de förändringar som har ägt rum vilket gjort att lärare inte följt kursplanens intentioner fullt ut. I och med en ständig samhällsutveckling förändras skolans verksamhet. Det medför att det kommer ut nya läroplaner vilket ställer krav på att lärarna måste vara i takt med dessa förändringar och anpassa sig därefter. Det har inte alltid visat sig vara så lätt. Den tidigare forskningen visar att det råder en obalans mellan hur tiden ska fördelas på de olika momenten. Detta medför att det skapas många frågor kring idrottslärares egna syn på sitt ämne och hur de har kunnat anpassa sig efter de förändringar som ämnet har genomgått. Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare förhåller sig till idrottsämnets kursplan ur ett historiskt perspektiv. Målet är att ta reda på hur idrottslärarna har förhållit sig till kursplanens uppdragsformuleringar från lgy 70 till lgy 11. Studien har genomförts med en kvalitativ semistrukturerad intervju där lärarna har berättat om stora delar av sin egen verksamhet under deras verksamma år som lärare. I det framkomma resultatet gick det att urskilja tre huvudkategorier om hur lärarna såg på sitt uppdrag i ämnet över tid och hur de har förhållit sig till dem. De tre huvudkategorierna är: en förändrad komplexitet i ämnet, ekonomin och rektorns makt samt ämnets uppdrag kopplat till eleverna. Som slutsats framgår det vilka förändringar som ämnet har genomgått med att ämnet blivit större och bredare. Lika så framkommer det att olika faktorer så som resurser, ekonomi och segregation har påverkat lärarnas uppdrag och sätt att lära ut kunskapsinnehållet.

Sammanfattning Inledning Skolinspektionens kontroll av idrottsämnet år 2010 visade att ämnet idrott och hälsa präglades av ensidiga övningar som exempelvis bollspel och olika former av konditionsträning. Slutsatserna efter observationen var att vissa elever fick fördelar på grund av de valda aktiviteterna. Studerar man elever som är aktiva på fritiden så visar det sig att de har fördelar i skolundervisningen. Det finns olika faktorer som påverkar elevers aktiva deltagande i ämnet idrott och hälsa. Faktorerna är utgångspunkten för undersökningen. Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad det är som påverkar 15-16 åringars s aktiva deltagande i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen syftar även till att belysa om faktorerna skiljer sig utifrån de som är deltagande i idrottsföreningar. Metod Undersökningen är en tvärsnittsdesign där datainsamlingen har genomförts med enkäter. Deltagarna i undersökningen har varit elever från både högstadiet (årskurs 9) och två olika gymnasieskolor. En skolan var ett yrkesgymnasium och den andra skolan var ett studieförberedande gymnasium. Sammanlagt deltog 137 elever i undersökningen, 50 flickor och 87 pojkar. Resultat Resultatet av studien visar att elever som idrottade utanför den organiserade idrotten upplevde sig som mer aktivt deltagande under lektionerna i idrott och hälsa. Pojkar visade sig ha ett större intresse av idrottsämnet än flickor. Studien påpekar även att bollspel både nämnts som den bästa respektive den sämsta aktiviteten på idrottslektionerna. Slutsats Studien påvisar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan organiserat idrottsdeltagande och aktivt deltagande i idrottsämnet. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan idrottsutövningen utanför den organiserade idrotten och aktivt deltagande i idrottsämnet. Skillnaden mellan pojkar och flickor visade sig framförallt vara tydlig när det gällde intresset, där pojkar angav att det var mer intresserade av ämnet.

No description available.