<p>2017-11-29</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta är en studie som handlar om andraspråkselevers känsla av trygghet respektive otrygghet i skolämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning som har gjorts inom fältet visar att andraspråkselever har svårt att nå upp till de mål som hör ämnet till (Skolverket, 2016). Dessutom visar tidigare forskningsresultat att flera av dessa elever upplever ett utanförskap i idrottshallen (Nilsson Folke 2015, s. 37ff). Därav blir det relevant att undersöka vad som enligt andraspråkselever utmärker en trygg, snarare än en otrygg, undervisning i ämnet idrott och hälsa. För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju andraspråkselever på högstadiet. Resultatet av studien visar att ett språkligt utbyte är högst betydelsefullt för andraspråkselevers lärande.  Trygghet skapas främst i samspel med läraren och klasskamraterna. Aktiviteter som möjliggör för grupp- eller pararbete tycks ha en positiv effekt på känslan av trygghet i ämnet. Mycket tyder också på att elevernas tidigare erfarenheter och bakgrunder påverkar graden av trygghet. Resultatet har analyserats med hjälp av Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö 2014; Säljö 2015; Larsson 2016) och Cummins interaktionsmodell (2001). Gemensamt för teorierna är att de till stora delar handlar om samspel och interaktion, något som kan tänka sig påverka elevens känsla av trygghet i skolan.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet med projektet är att undersöka rörelser av komplex karaktär. I särskilt fokus står hur elever upplever och beskriver i projektet specifikt valda rörelser av komplex karaktär. Men även hur olika rörelsekvalitéer kan skilja sig åt. Frågeställningarna lyder: · Hur upplever elever rörelser av komplex karaktär? · På vilket sätt skiljer sig olika rörelsekvalitéer i undervisningen enligt eleverna? Metod: Projektet har en kvalitativ forskningsansats med intervjuer. För att synliggöra elevers syn på komplexa rörelser samt hur olika rörelsekvalitéer skiljer sig i undervisningen enligt eleverna har en gymnasieklass valts ut för att genomföra tre lektioner med tre efterföljande gruppintervjuer med fyra elever. Resultat: Intervjuerna visar genomgående att komplexa rörelser handlar om att göra flera saker samtidigt. När eleverna pratar om komplexa rörelser beskriver de att rörelser blir mer komplexa när de måste tänka samtidigt som de rör sig. Att göra en rörelse kontrollerat och snabbt är ytterligare kriterier för att göra en rörelse mer komplex, enligt eleverna. Eleverna är även medvetna om att en komplexitet inom rörelse innebär att de måste tänka skadeförebyggande samt att de måste tänka utanför sig själva. Vad för bakgrund och erfarenheter eleverna har utgör en betydelse för hur de olika rörelserna upplevs. I rörelselärande påverkas eleverna enligt dem själva av lektionsinnehållet, hur de får lära sig rörelser samt hur läraren undervisar. Eleverna anser att det finns tydliga skillnader mellan de olika betygsnivåerna. Slutsats: Eleverna anser att rörelsers komplexitet grundas i en motoriskt skicklig kontroll av kroppen i olika idrotter och fysiska aktiviteter. Det ställer krav på att flera olika kroppsrörelser involveras samtidigt. I utvecklandet av en komplexitet i rörelseutförandet påverkas elevernas av deras egna idrottsliga bakgrund. Olika rörelsekvalitéer kan urskiljas genom uppmärksamhet på hur pass tajmat eller snabbt rörelsen utförs. / Purpose and aim: The purpose of this project is to examine movements of complex character. This means, how students experience and describe movements of complex character. And also, how different movement qualities can differ. The main questions are:    • How are students experiencing movements of complex character? • In what way do different movement qualities differ in teaching according to the students? Method: The project has a qualitative research method and is completed through interviews. To highlight the students, view on complex movements and how different movement qualities can differ, a class from a gymnasium was three lectures performed and later on three group interviews were held with four students in each group.  Results: The result of the student interviews shows that most of the students agree that doing several things at the same time makes movements more complex. In the same way, many of the students think that movements are more complex when they need to think at the same time as they move. To do movements in a controlled and fast way are two other criteria that makes a movement more complex according to the students. The students are also aware that complex movements make them consider prevention of injury and what is going on around them to a higher degree. Background and earlier experiences are of big importance when it comes to how the students execute and experience different movements. In movement learning the students influences according to themselves by the lesson content, how they learn movement and how the teacher instructs. The students think that there are clear differences between the different grading levels.  Conclusion: The students believe that the complexity of movements is based on a motorily skilled body control in various sports and physical activities. It requires multiple body movements to be involved simultaneously. In the development of a complexity in the performance of the movement, the students are affected by their own sports background. Different movement qualities can be distinguished by paying attention to how fast or fast the motion is performed.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka lärarnas arbete med hälsa i skolämnet idrott och hälsa på en gymnasiesärskola. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: På vilka sätt arbetar lärare med hälsa inom ramen för ämnet idrott och hälsa på en gymnasiesärskola? Vilka perspektiv på hälsa framkommer?   Metod: Metoden som använts är en kvalitativ intervjumetod där sju lärare från en gymnasiesärskola i Stockholm intervjuats. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att ha möjlighet att styra samtalet med eventuella följdfrågor. Intervjuerna spelades in och därefter analyserades intervjumaterialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Resultat: Resultatet visar att lärarna upplever hälsa abstrakt och därmed svårt att förhålla sig till. Lärarna anser att eleverna har svårt att tänka långsiktigt gällande hälsa, men enklare med det som händer här och nu. Flera av lärarna liknar hälsa med att må bra och beskriver hälsa utifrån deras hälsocirkel som består av: social hälsa, fysisk hälsa, återhämtning och kost. Lärarnas sätt att arbeta med hälsa inom ämnet idrott och hälsa sker främst i samband med en fysisk aktivitet. De ser den fysiska motionen som viktig samt att flera av lärarna ser svårigheter med att enbart ha teoretiska lektioner. En stor del av hälsoundervisningen på gymnasiesärskolan handlar om att testa på och uppleva aktiviteter som eleverna även kan göra i framtiden. Det läggs stor vikt på temadagar och ämnesöverskridandearbete för att bidra till den sociala hälsan. Eftersom eleverna på gymnasiesärskolan har olika begränsningar ligger även stort fokus på individanpassning.    Slutsats: Tidigare forskning tillsammans med denna studie visar att arbetet med hälsa inom ämnet idrott och hälsa framförallt upptas av den fysiska hälsan. Vidare menar lärarna att den fysiska hälsan bör prioriteras eftersom den bidrar med stora hälsovinster. Lärarna har som mål att eleverna ska känna sig trygga och bekväma att utföra olika fysiska aktiviteter efter avslutade studier.