Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka vilka som är de vanligaste skadorna inom tennis i samband med serverörelsen. Studien ämnar undersöka om det finns några skillnader i förekomst av skada vid utförandet av de tre olika servetyperna kick-, flack- och sliceserve, samt om det förekommer några skillnader mellan pojkar och flickor. Frågorna som undersöks är vilka skador som är vanliga i samband med serverörelsen, vilka skillnader som förekommer gällande skadeförekomst vid de tre serveteknikerna, samt upplevd orsak till skadeuppkomst. Hypotesen är baserad på Kovacs och Ellenbeckers modell om teknikskillnader i serverörelsen, och att skadorna i samband med serverörelsen uppstår på grund av bristfällig teknik och/eller bristfällig fysisk kapacitet. Metod Studien är utförd med en enkätstudie på 14 i Sverige tävlingsaktiva juniorer i åldrarna 13-16 år. Enkäten är skapad och analyserad i det webbaserade programmet SurveyMonkey. Resultaten är sammanställda och analyserade utifrån en 8-stegs serveanalysmodell som tagits fram specifikt för tennis. Resultat Studiens resultat visade att axelskador, rygg- och bålskador är vanligt förekommande bland spelarna (5,5 skador/pojke och 1,8 skador/flicka). Det var ingen skillnad i skadetyp eller grad av smärta beroende på vilken typ av serveteknik som användes. Skillnader mellan könen förekommer enbart i förmågan att utföra samtliga tre servetekniker. Inga bevis för att bristfällig teknik och fysisk kapacitet skulle vara orsaken till skada kunde hittas, för detta behövs mer omfattande studier utföras. Slutsats Studien bekräftade resultat i tidigare studier med avseende på att de vanligaste skadorna i samband med serverörelsen i tennis är i övre delen av kroppen, framför allt axel och rygg. Resultaten kunde inte visa någon skillnad i skadetyp beroende på vilken serveteknik som utövas. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Research on Physical Education and Health (PEH) in Sweden has shown PEH teachers more or less taking learning for granted when instructing children and adolescents to move, work out sweat and be active (e.g. Öhman, 2007; Lundvall &amp; Meckbach, 2008; Öhman &amp; Quennerstedt, 2008; Quennerstedt, et al., 2008; Ekberg, 2009). Reflections on student learning tend to be overshadowed by discussions of planning of units and methods (Skolinspektionen, 2012). The aim of the study is to build on previous research and examine PEH teachers reasoning on learning in PEH thru two major questions; What concepts are given meaning when PEH teachers are discussing learning resources in PEH? and How can we understand those concepts from an situated perspective? A sociocultural perspective on learning is used as a theoretical framework where concepts drawing from Lave and Wenger’s (1991) situated perspective on learning inspired the study design. Related to the purpose of the study, video elicited focus group interviews with five experienced PEH teachers was used as a method to collect data. Data was analyzed in two steps using (i) a qualitative content analysis and (ii) as a second step, PEH teacher’s discussions on learning resources in relation to a situated perspective on learning. Findings shows that the respondents are discussing relational resources as (i) Students feeling secure, (ii) Students positioning, (iii) Visible variation, (iv) Content utility and (v) Students’ and teachers’ different agendas. Analysis also shows discussions on individual resources as (i) Student striving for position and (ii) Creation of own purposes. From a situated perspective the respondents are foremost discussing authentic, or contextual environments as resources for learning in which students are creating own of learning curriculums and their thoughts on how it effects student learning. Teachers approaches to national standards and curriculums seem to limit utilization of students own learning curriculums. / Learning in PEH, Resources for learning, Teachers' perceptions, Student learning, Situated learning, Focus groups, Lave and Wenger, Contextuality

No description available.

No description available.

Introduktion På grund av att det i dagens samhälle finns en stor andel individer med övervikt och fetma, är det både av intresse att undersöka om fastande uthållighetsträning kan optimera substratutnyttjandet av fett, men även ifall det påverkar sinnesstämning och upplevd ansträngning för att se över om det är en hållbar träningsmetod att träna i ett fastande tillstånd. Syfte Syftet med studien är att undersöka betydelsen av submaximalt uthållighetsarbete i ett fastande tillstånd jämfört med ett icke-fastande tillstånd på substratutnyttjande, upplevd ansträngning och sinnesstämning hos tränade kvinnor. Metod En cross-over studie utfördes på 10 kvinnor som randomiserades i två grupper, där hälften fick börja med att utföra ett submaximalt uthållighetsarbete i ett fastande tillstånd och den andra hälften i ett icke-fastande tillstånd. Deltagarna utförde två submaximala cykelarbeten på 65% av VO 2max i 50 minuter. Under arbetet mättes substratutnyttjandet genom indirekt kalorimetri. Före och efter uthållighetsarbetet togs blodglukos- och blodlaktatkoncentration och under arbetet skattades upplevd ansträngning genom Borgskalan. Ett POMS-test utfördes efter arbetet för att undersöka sinnesstämning hos testpersonerna. Resultat Studiens resultat visade att RER samt sinnesstämning inte skiljde sig signifikant mellan tillstånden (P&gt;0,05). I motsats till detta visades en signifikant högre upplevd ansträngning under uthållighetsarbetet i det fastande tillståndet (P=0,001). Slutsats Studiens resultat tyder på att ett uthållighetsarbete i ett fastande tillstånd varken bidrar till ett högre substratutnyttjande av fett eller en sämre sinnesstämning. Däremot upplevs ansträngningen vara högre i ett fastande tillstånd jämfört i ett icke-fastande tillstånd.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur arbetssituationen för äldre idrottslärare ser ut inom skolan. Studien kommer att undersöka idrottslärarnas arbetsmiljö, hur de bedriver sin idrottsundervisning idag jämfört med tidigare samt hur undervisningen har förändrats i samband med införandet av nya läroplaner. Studien avslutas med att idrottslärarna reflekterar kring sin egen och yrkets framtid. Syftet har lett fram till följande frågeställningar: 1. Hur påverkas äldre idrottslärare av arbetsmiljön där idrottsundervisningen bedrivs? 2. Hur bedriver äldre idrottslärare sin idrottsundervisning i skolan idag jämfört med tidigare? 3. Hur har äldre idrottslärares undervisningsmetoder förändrats i samband med införandet av nya läroplaner? 4. Hur ser framtiden ut för de äldre idrottslärarna och idrottsläraryrket? Metod Forskningsstudien består av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Vi tillämpade resenärsmetoden utifrån studiens explorativa syfte. Det riktade urvalet bestod av fem verksamma idrottslärare i grundskolan inom ålderskategorin 50–67 år. Efter transkriberingen av intervjuerna analyserades den insamlade informationen med analysmetoden grundad teori. Resultat Samtliga idrottslärare i vår forskningsstudie trivs med sin arbetssituation och sin arbetsmiljö. Samarbetet med skolledningen och övrig personal på skolan fungerar bra. I takt med införandet av nya läroplaner har idrottslärarnas undervisningsmetoder förändrats avseende såväl tid till förfogande för undervisning som undervisningsmetoder. Idrottslärarna berättar vidare att administrativa uppgifter tillkommit på senare år, vilket resulterat i en ökad arbetsbörda. Majoriteten av idrottslärarna i vår studie menar att variation i arbetsuppgifterna är bra för att avlasta den fysiska belastningen på kroppens rörelseapparat. Slutsats Vi har kommit fram till att idrottslärarnas arbetsuppgifter ökat samt skiftat i omfattning över tid. Pappersarbete har blivit ett allt vanligare inslag i deras arbetsuppgifter. Även idrottslärarnas förmedlingsrepertoar har förändrats, vilket innebär att deras undervisningsmetoder ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare och tränare ser på flickfotbollen i Österåker. Studiens frågeställningar är: Varför slutar flickor att spela fotboll? Hur ser tränare och ledare på vägledande policydokument och riktlinjer? Hur ser tränarna på ett jämställt föreningsliv?     Metod Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi genom att intervjua ledare i olika fotbollsföreningar i Österåker försöker få en bredare förståelse för flickors avhopp från föreningarna. För att få så uttömmande svar som möjligt så använde vi oss av ett semistrukturerat intervjuformulär, vilket innebär att vissa frågor och frågeområden var bestämda på förhand. Andra frågor tillkom under intervjun. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och intervjuerna är fyra till antalet. Vi har använt oss av Hirdmans genusteori vid analys av empiri. Innehållet i intervjuerna har vetenskapligt tolkats, analyserats och strukturerats med hjälp av innehållsanalys.   Resultat Det finns bristande kunskaper om riktlinjer och styrdokument i majoriteten av föreningarna och några ledare tycker ansvaret ligger på Stockholms Fotbollsförbund. Det finns flera faktorer som kan påverka flickors deltagande. Dessa faktorer är bland andra: den manliga dominansen bland ledare och tränare, deras syn på flickfotboll, samhällets syn, könsnormer, föräldrars engagemang, nivåindelning och tidigt elitistiskt tänkande. Ingen av föreningarna arbetar aktivt för att öka jämställdheten.   Slutsats Av studien framgår att fotboll som idrott fortfarande uppfattas av tränare och ledare som en manlig domän. Flickors utövande beskrivs som annorlunda, mindre prestigeinriktat och mer socialt. Det är inte samma satsning på flickors fotboll och de har inte några egentliga karriärmöjligheter inom idrotten. Vi tror att normer, prestige mellan ledare och konkurrens mellan föreningarna i Österåker är till stor nackdel för flickorna. En viktig slutsats i studien utifrån Hirdmans genusperspektiv, är att isärhållandet av ”fotboll” (Läs herrfotboll)- och damfotboll innebär att könsstereotypa förhållningssätt bibehålls. Vidare visar undersökningen att det är en mycket lång väg kvar när det gäller jämställdhet i föreningarna, även om könsfördelningen på styrelsenivå är jämställd i tre av föreningarna.