Syftet med studien är att undersöka om publikens uppfattning av fotbollsevenemang påverkas när matcherna kommenteras av kvinnor jämfört med när de kommenteras av män, och om kön spelar roll i bedömningen av kommentatorernas prestation. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Gunilla Jarlbros teori om kön och maktstrukturer i media, sport och genus genom Peter Dahlén, Jesper Enbom och Eric Carlsson och slutligen George Gerbners teori om kultivering. Syftet besvaras genom två frågeställningar, på vilket sätt publikens upplevelse av fotbollsmatchen påverkas beroende på om kommentatorn är kvinna eller man, samt vilka skillnader det finns mellan hur män respektive kvinnor uppfattar kommentatorernas sätt att kommentera.  Metoden som tillämpats till studien är en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Detta för att på bästa sätt få en bredare förståelse kring publikens tankar om fotbollskommentatorer. Enkäten publicerades på egna sociala kanaler och besvarades av totalt 266 respondenter.  Resultatet av studien visar att kvinnor och män tänker övervägande lika kring ämnet. De flesta respondenterna anser att de inte påverkas beroende på om det är en manlig eller kvinnlig kommentator. Nästan hälften av respondenterna motiverar däremot skillnader i kommentatorernas sätt att kommentera fotbollsmatcher, beroende på om de är kvinnor eller män. Där anser respondenterna att de besitter olika typer av egenskaper och kompetenser. Utifrån analys av svar på både slutna frågor samt öppna frågor från respondenterna, går det att tyda ett mönster i att flertalet är mer positivt inställda till de manliga kommentatorerna gentemot de kvinnliga. / The aim of this study is to examine whether the audience's perception of soccer events is affected when the matches are commented on by women compared to when they are commented on by men, and whether gender plays a role in the assessment of the commentator's performance. The thesis theoretical framework is based on Gunilla Jarlbro's theory of gender and power structures in media, sport and gender through Peter Dahlén, Jesper Enbom and Eric Carlsson, and finally George Gerbner's theory of cultivation. The aim is to be answered through two questions, in which way the audience's experience of the soccer match is affected depending on the gender of the commentators and what differences there are between how men and women perceive the commentators' way of commenting.  The method applied to the study is a quantitative survey in the form of a web survey. This is to best gain a broader understanding of the audience's thoughts on soccer commentators. The survey was published on our own social channels and was answered by a total of 266 respondents.  The results of the study show that women and men think predominantly the same about the subject. Most of the respondents believe that they are not influenced by the fact that there are male or female commentators. Almost half of the respondents justify differences in the commentators' way of commenting on soccer games, depending on whether they are women or men. There they believe that men and women possess different types of characteristics and competencies. Based on the analysis of answers to both closed questions and open questions from the respondents, it is possible to discern a pattern in that most are more positively disposed to male commentators than female ones.

Denna studie undersöker hur kvinnliga sportkommentatorer och experter uppfattar publikreaktioner. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga sportkommentatorer och experter ser på kommentarer och kritik som de får av publiken. Studiens syfte besvaras genom tre frågeställningar, hur kvinnliga sportkommentatorer och experter uppfattar publikreaktioner, vad en kvinnlig sportkommentator eller expert kan få höra från sin publik samt utifrån genusteorin, hur kvinnliga sportkommentatorer och experter uppfattar vilket fokus publiken har när det gäller reaktionerna. Till hjälp för att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts men också teorier om genus från bland annat Gunilla Jarlbro och Yvonne Hirdman. Dessutom har tidigare forskning från Göran Svensson samt Ulrika Andersson tillämpats i studien. Studien visar att de kvinnliga sportkommentatorerna upplever en viss skillnad utifrån genusteorin, på vad de får för kritik gentemot deras manliga kollegor. Något annat som studien visar är hur publiken lätt tappar fokus från prestation och ger kommentarer om utseende eller dialekt. / This study examines how female sports commentators and experts perceive public reactions. The aim of the study is to investigate how female sports commentators and experts look at comments and criticisms they receive from the audience. What female sports commentators and experts can hear from their audience and based on genus theory, how female sports commentators and experts perceive the focus the audience has on the reactions. To help answer the questions, qualitative interviews have been used, but also theories about gender among others Gunilla Jarlbro and Yvonne Hirdman. In addition, previous research from Göran Svensson and Ulrika Andersson has been applied in the study. The study shows that female sports commentators experience a certain difference due to gender theory, on what they get for criticism against their male colleagues. Something else that the study shows is how the audience easily loses focus from performance and gives comments about appearance or dialect.

Ishockey har sedan länge varit en sport som engagerat både män och kvinnor, men än är sporten inte jämlik mellan könen, vare sig gällande lön eller förutsättningar. I föreliggande uppsats undersöks hur sportkommentatorer beskriver hockeyungdomar i finalmatchen av TV-pucken och Stålbucklan 2017. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusföreställningar utmanas eller reproduceras i språkliga kommentarer av kommentatorerna i dessa hockeymatcher. Analysen bygger på en kvantitativ metod med räkning av hur många värderande adjektiv och adverb kommentatorerna använder i sina beskrivningar. Analysen bygger även på en diskursanalys, som rör användning av namn, kommentarer kring kropp och skridskoåkning samt TV-pucken som norm. Resultatet visar att kommentatorerna både utmanar och reproducerar stereotypiska genusföreställningar. Slutsatsen är att det fortfarande reproduceras stereotypiska genusföreställningar i TV-pucken och Stålbucklan, vilket kan bero på olika förväntningar på könen.