Dt. Sporthochschule, Diss--Köln, 2008. / Literaturverz. S. 279 - 300.

Teilw. zugl.: Heilbronn, Hochsch., Diplomarbeit D. Baumbach, T. Heim, 2005 u.d.T. Baumbach, Dilip: Modelle und Verfahren der Markenanalyse im Sport - dargestellt am Beispiel von Borussia Mönchengladbach.

Zugl.: Köln, Dt. Sporthochsch., Diss., 2008.

Zugl.: Hannover, Univ., Diss., 2008

Konsumtion av sport är mer än bara laget/idrottaren i sig. Supporterengagemang är en del i sportkonsumtionen, bland annat genom människor som deltar i tävlingar och matcher för att stötta sitt lag/idrottare. Engagemanget kan vara gynnsamt för både sportorganisationen och den individuella supportern och kan bidra med både positiva och negativa effekter. Studiens syfte var att undersöka motivationsfaktorer hos supportrarna, för att se vad som ger upphovtill deras engagemang. Efter analys av tidigare studier inom området, skapade vi en egenmodell med ett antal utvalda motivationsfaktorer. För att mäta faktorerna användes en webbenkät som instrument. Enkätundersökningen skickades ut via ett snöbollsurval tillsupportrar för diverse sportorganisationer i Sverige. Resultatet blev en respons på 287enkätsvar, och för att analysera detta tillämpades en regressionsanalys. Resultatet visade att Självidentitet var den största motivationsfaktorn till att supportrar väljer att engagera sig i ett lag/idrottare. Även skillnader mellan fysiskt engagemang och engagemang på sociala medier mättes, där Social gemenskap var en större motivationsfaktor på sociala medier än för det fysiska engagemanget. Vidare mätte vi eventuella skillnader i engagemanget mellan kvinnor och män, då man i tidigare forskning sett brist på data inom området. Resultatet för studien visade att engagemanget inte skiljer sig något nämnvärt åt mellan kvinnor och män, och att samma motivationsfaktorer är underliggande för båda parters engagemang. Den enda möjliga slutsats för könsskillnader som kunde mätas, var att mängenerellt anser sig vara mer engagerade än vad kvinnor anser sig vara. / Sport consumption is more than just the team/athlete itself. Fan engagement is a part of the consumption, for example through people that are attending competitions and games to support their team/athlete. Fan engagement comes with both positive and negative effects, as well as bringing different kinds of profits to both the sport organisation and the individual fan. The aim of the study was to examine motivational factors for sport fans to see which factors contribute most to their engagement. After analysing previous studies on the subject, we created our own model using a few selected motivational factors. To measure the motivators, we created an online self-questionnaire survey. Through a snowballing sample we collected answers from fans of multiple sport organisations in Sweden. As a result we received 287responses that later was analysed through a regression analysis. The results showed that Self identity was the key motivator to why sport fans decides to engage with a team/athlete. The differences between physical engagement and social media engagement was measured as well. The results showed that Social community was proven to be a higher motivator on social media engagement rather than in physical engagement. Furthermore, the differences in engagement between men and women were measured, since studies on this subject was lacking in previous research. The results showed little difference between the two and that they are driven by the same motivators. The only possible conclusion regarding differences between the genders was that men, in general, consider themself more engaged in sports than women do.

Thesis (Ph. D.)--Leibniz Universität Hannover, 2010. / Includes bibliographical references (p. 281-300).

Die vorliegende Arbeit konzentriert sich auf ein integratives Wettkampfsportkonzept, Special Olympics Unified Sports®, welches einerseits im Feld des Behindertensports verankert ist – gerade Menschen mit Lernschwierigkeiten einbezieht – andererseits Integration im Wettkampfsport arrangiert und Inklusion anvisiert, also gerade Integration und Inklusion anstrebt sowie von sportlichen Differenzierungspraktiken bedingt ist.

Idrottsskandaler blir ofta uppmärksammade i nyhetsmedier och aktörerna i krisen behöver därför uttala sig offentligt. Denna studie undersöker hur svenska sportorganisationer, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF och Pixbo Wallenstam, hanterar en kris som uppstått från ett individuellt övertramp. Mer specifikt försöker studien att ta reda på hur och till vilken grad laget skyddar sin organisation, respektive den anklagade spelaren i den externa kommunikationen. För att kunna svara på de frågeställningar som studien utgår från har en retorisk textanalys genomförts, där användandet av ethos, pathos, logos och responsstrategier har analyserats. Hela denna uppsats genomsyras av Benoits (1997a) image repair theory, då en stor del av analysen handlar om vilka responsstrategier inom denna teori klubbarna använder för att skydda sin egen, respektive spelarens image under krisens händelseförlopp. Utöver image repair theory presenteras tidigare forskning som är väsentlig för forskningsområdet, för att kunna jämföra denna studie med tidigare resultat. Forskningen presenteras under flera kategorier: personligt varumärkesbyggande, fans, monopolstatus, tisdsanpassad krisrespons, organisationer i en individuell kris och retorik inom kriser. Analysen som genomförts tyder på att krishanteringen inom sportvärlden kan skilja sig från andra områden, när det kommer till konsekvenser för den anklagade/skyldige och stödet från organisationen till individen som krisen är grundad på. Vad som även uppmärksammas i denna studie är att en negativ krishistorik påverkar stödet från organisationen till individen. En klubb som varit inblandad i kriser tidigare behöver fokusera på att skydda laget, istället för spelaren. De slutsatser som dras är att strategierna bolstering och corrective action används mest när det kommer till att skydda laget, medan strategierna för att skydda spelaren skiljer sig mer från lag till lag. De strategier som är vanligt förekommande för att skydda spelaren är dock mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering och victimization. Den sistnämnda är en strategi myntad av författarna av denna uppsats. Ethos används framförallt för att skydda laget, medan pathos framförallt används för att skydda spelaren. Vad som även bör nämnas är att studien tyder på att fokuset på att skydda laget eller individen påverkas av typ av kris och krishistorik. Denna undersökning bidrar till en kunskap kring hur en offentlig persons övertramp påverkar en organisation. Den belyser även skillnader i hur en organisation beskylls beroende på om det är en känd person eller inte som är anklagad, vilket kan kopplas till generella klyftor i det svenska samhället. / Sports scandals often get a lot of attention in media and the people involved in the crisistherefore need to make public statements. This study examines how Swedish sportsorganizations, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF and Pixbo Wallenstam, handles a crisis thathas evolved out of a personal violation. More specifically this study tries to find out how and towhat extent the team protects the organization and the player in the external communication. Tobe able to answer the questions that the study is based on, a rhetorical analysis has been made,where the use of ethos, pathos, logos and response strategies was analyzed.Benoits (1997a) image repair theory is crucial throughout the study, because a big part of theanalysis examines which response strategies in this theory, the clubs uses to protect their ownand the players image during the events of the crisis. Beyond image repair theory earlier researchthat is relevant to the subject is presented, to be able to compare this study to earlier results. Theresearch is presented in categories: personal branding, fans, monopoly status, the timing of thecrisis response, organizations during an individual crisis and rhetoric in crisis.The analysis that is made indicates that crisis management in the world of sports can differfrom other areas, when it comes to consequences for the accused/guilty one, and the support tothe individual, who is the reason for the criss, from the organization. Something that also isbrought up in this study is that a negative history of crisis affects the support to the individualfrom the organization. A club that has been involved in crisis before need to focus on theprotection for the team, instead of the player.The conclusions are that the strategies bolstering and corrective action are being used mostfrequently when it comes to the protection of the team, while strategies to protect the playerdiffer from team to team. The strategies that are common when it comes to the protection of theplayer are mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering and victimization . The lastmentioned strategy is coined by the authors of this study. Ethos is especially used to protect theteam, while pathos mostly is used to protect the player. Something else that should be mentionedis that the study indicates that the focus of the protection, the team or the player, is affected bywhat kind of crisis it is and the organizations history of crises.This study contributes to knowledge about how the violation of a public person affects anorganization. It also highlights differences in the public's response to the crisis, depending on ifthe accused is famous or not. This may be related to general gaps in the Swedish society.

No description available.