Thesis (M.Ed.)--Texas State University-San Marcos, 2006. / Vita. Appendix: leaves 49-56. Includes bibliographical references (leaves 57-61).

Thesis (M.Ed.)--Texas State University-San Marcos, 2006. / Vita. Appendix: leaves 49-56. Includes bibliographical references (leaves 57-61).

Introduktion Alpin skidåkning är en populär men skadedrabbad vinteridrott som varit en olympisk gren sedan 1936. Idrotten består av fyra grenar: Slalom, Storslalom, Super-G och Störtlopp. I Sverige finns det möjlighet för ungdomar att specialisera sig inom sin idrott i samband med gymnasiet, där de kan kombinera studier med idrott. Allvarliga skador har visats påverka individuella idrottares rankingpoäng och karriärer. Syftet med denna studie var dels att undersöka skadeförekomsten mellan årskurser och kön vid Sveriges alpina skidgymnasium och dels vilken typ av skada som var mest förekommande. Metod En enkät skickades ut till sammanlagt 116 elever vid Sveriges alpina skidgymnasium varav 87 av dessa (40 män respektive 47 kvinnor i åldern 16–20 år) valde att delta i studien. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visar att 64 % av skadorna i studien rapporterades av kvinnor och 36 % rapporterades av män. Studien visade en låg skillnad i träningsmängd och sömn mellan män och kvinnor. Av totalt 53 akuta och belastningsrelaterade skador var 40 % ryggskador. Av alla svarande uppgav 53 % att de någon gång under nuvarande läsår (2020–2021) tränat med smärta eller i behov av behandling. Resultatet visar också att årskurs 2 hade störst procentuell skadeförekomst med 81 % under nuvarande läsår.  Slutsats Baserat på skadorna som rapporterats i studien skulle män och kvinnor möjligen gynnas av att ha olika träningsupplägg. Ett mer aktivt jobb med skadeprevention kan behövas med tanke på att 61 % av deltagarna varit skadade minst en gång senaste läsåret. Bättre kommunikation mellan tränare och elever gällande träning med besvär kan behövas.    Nyckelord: Skadeförekomst, Idrottsgymnasium, Träningsbelastning / Introduction Alpine skiing is a popular winter sport that is often associated with injury. It has been part of the winter Olympics since 1936 and is categorized into four different disciplines; Slalom, Giant Slalom, Super G and Downhill. Young athletes in Sweden have the opportunity to specialize in alpine skiing as they start high school, where they can combine studies with sports. Severe injuries can significantly affect individual athletes’ ranking points and careers. The purpose of this study was to investigate which injury is the most common and the difference in injury incidence between the sexes and first to fourth grade at Swedish Alpine High Schools. Method A questionnaire was sent out to students at Sweden's Alpine Ski High School, of which 87 students (40 men and 47 women aged 16–20) chose to participate in the study.  Results Of all injuries in the study, 64 % were reported by women and 36 % by men. The study only showed a slight difference in sleeping patterns and training volume between the sexes. Out of 53 reported acute and overuse injuries, 40 % were back injuries. Of all the participants 53 % claimed they had exercised while in pain or need of treatment during the previous year. Second grade had the highest injury incidence, with 81 % during the previous year. Conclusion Based on the injuries reported in the study, men and women would most likely benefit from personalized training programs. A more effective job with injury prevention could be needed considering 61 % of the participants have been injured at least once during the previous year. Better communication between coaches and students about training with pain or in need of treatment might be required.   Keywords: Incidence of injury, Sports High School, Training load

Syftet med studien är att undersöka före detta elitsatsande simmares upplevelse av idrottsgymnasium och förstå avslutsprocessen i att sluta med elitsatsningen. För att besvara detta baseras studien på tolv intervjuer med elitsatsande simmare som ingått i idrottsgymnasium men valt att hoppa av under gymnasietiden eller inom två år efter examen. Vidare analyseras detta med hjälp av två teoretiska ramverk, Ebaughs beslutsprocess och push/pull/anti-push/anti-pull-modellen. Resultatet visar att simmarnas upplevelse av idrottsgymnasiet är unik. Vidare lyfts att avslutsprocessen påbörjas av orsaker som tränarbyte, sociala anledningar utanför idrotten, pandemin covid-19 och minskad entusiasm. Simmarna sökte sig under den tiden till långsiktiga alternativ genom fortsatta studier eller arbete. Beslutet till avhoppet framkommer därefter som mångfasetterad och komplext där en till sju olika faktorer sammantaget utgör beslutet. Bland dessa faktorer återfinns: missnöje med tränare; utebliven utveckling; prestationsångest; tidskrävande; sociala anledningar inom idrotten; ohälsa; ekonomisk brist i idrotten; minskad motivation; sociala anledningar utanför idrotten; andra prioriteringar. Efter avhoppet upplever simmarna en identitetskris varpå det var lättare att hantera den med ett fokus utöver idrotten samt ett planerat avhopp. Genom studien betonas en helhetssyn på den idrottande individen, gemenskapen och tränarens roll som värdefulla i avslutsprocessen. / The aim of this study is to examine former elite swimmers experience of sports high school and understand the process of drop-out from the elite sport. To answer this question the study gathered data from twelve interviews with elite swimmers who were part of a sports high school but chose to drop out during high school or within two years after graduation. Furthermore, this is analyzed using two theoretical frameworks, Ebaugh's decision-making process and the push/pull/anti-push/anti-pull model. The results show that the swimmers experience of the sports high school is unique. Furthermore, it is emphasized that the decision-making process is started for reasons such as a change of coach, social reasons outside of sports, the pandemic covid-19 and reduced enthusiasm. During that time, the swimmers sought long-term alternatives through further studies or work. The decision to drop out then appears to be multifaceted and complex, with one to seven different factors together constituting the decision. These factors include: dissatisfaction with coaches; lack of development; performance anxiety; time consuming; social reasons in sport; illness; economic shortage in sports; decreased motivation; social reasons outside of sports; other priorities. After the dropout, the swimmers experience an identity crisis, whereupon it was easier to handle it with a focus outside of swimming and a planned drop-out. The study emphasizes a holistic view of the individual athlete, the community and the role of the coaches as valuable in the process of the decision.

Studien undersöker hur den stress som idrottare upplever kopplat till idrottsutövandet påverkas av olika motivationsfaktorer, samt hur det återspeglas i deras upplevda prestation. Urvalet bestod av pojkar och flickor i åldern 16 - 20 år som går på idrottsgymnasium. Enkäten besvarades av totalt 87 personer (49 kvinnor och 38 män) som var aktiva inom längdskidor (n = 32), friidrott (n = 34) samt orientering (n = 21). Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av självskattningsformulären Sports Motivation Scale II (SMS-II), Attainment of Sport Achievement Goals Scale (ASAG) samt Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRS-AA). En korrrelationsanalys visade att det fanns ett svagt samband mellan grad av självbestämmande motivation (RAI) och upplevd prestation samt ett svagt negativt samband mellan stress och självbestämmande motivation. Mer sofistikerade analyser kunde inte bekräfta någon samvariation mellan dessa variabler. Däremot kan man urskilja hur könsskillnader påverkar graden av upplevd stress. Där det var kvinnor som skattade sig högre. Ytterligare studier med större populationer behövs för att prova dessa hypoteser. / The study examines how the stress that athletes experience connected to the exercise of sports is affected by various motivational factors, as well as how it is reflected in their perceived performance. The selection consisted of boys and girls aged 16 - 20 who attend a sports high school. The questionnaire was answered by a total of 87 people (49 women and 38 men) who were active in cross-country skiing (n = 32), athletics (n = 34) and orienteering (n = 21). The study's questions were answered using the self-assessment forms Sports Motivation Scale II (SMS-II), Attainment of Sport Achievement Goals Scale (ASAG) and Perceived Stress Reactivity Scale for Adolescent Athletes (PSRS-AA). A correlation analysis showed that there was a weak relationship between degree of self-determination motivation (RAI) and perceived performance and a weak negative relationship between stress and self-determination motivation. More sophisticated analyzes could not confirm any covariation between these variables. However, it is possible to discern how gender differences affect the degree of perceived stress. Where it was women who rated themselves higher. Further studies with larger populations are needed to test these hypotheses.