<p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-17</p>

En skolhund är en utbildad hund som tillsammans med sin hundförare arbetar i en pedagogisk verksamhet. Det finns många studier som visar på goda effekter av skolhundar men däremot finns det en kunskapslucka i vad rektorer har för inställning till skolhundar. Syftet med denna studie är därför att ta reda på vad rektorerna har för inställning till skolhundar och hur de motiverar dessa. Studien bygger på en kvantitativ undersökning där rektorer från hela landet har fått möjlighet att medverka. Resultatet visar att en stor majoritet av rektorerna är positivt inställda till skolhundar och motiverar detta genom bland annat att elevernas motivation, skolnärvaro och läsutveckling gynnas. De rektorer som var negativt inställda till skolhundar motiverade detta endast utifrån ramfaktorer, någon negativ pedagogisk synvinkel framfördes inte. Vår slutsats är att skolhunden bör få en starkare roll i den svenska skolan. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-12</p>

Emily Brontë’s novel, Wuthering Heights, presents Heathcliff as a complicated character that makes it hard for readers to declare him a victim or a villain, hence leaving them with questions about his morality. This work looks deep into Heathcliff’s tough character by integrating the view of psychoanalysis with reader-response theory. Using Freud’s ideas helps ussee how the Id, ego, and super-ego and defense mechanisms work together to help understand Heathcliff’s personality. It also shows how basic instincts and psychological aspirations pushhim desperately for revenge. Moreover, the essay explores Rosenblatt’s idea of reader-response theory and shows how different readers’ feelings and starting points make them give different opinions on Heathcliff. The changing relationship teaches us how people behave differently and that moral views can be transparent and fair. Brontë’s significant gothic parts make it hard todefine Heathcliff’s character. Her use of unreliable narrators and the horrific atmosphere challenge reality and perception, hence making the reader confused and as disoriented asHeathcliff, who cannot really justify his actions. Ultimately, this essay presents the depths of Heathcliff, explaining his complex character beyond the surface of the surrounding Wuthering Heights. Further explaining that his tragedy is a result of his own past, the demons within him, and our own subjective reaction. Combining the two theories – psychoanalytic and reader-response – will help to reveal his mystery, providing a glimpse into the depths and shadows lurking in the human mind.

No description available.

<p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-14</p>

No description available.

The troll has always been a part of human history, expressions and the human narration. It started as oral histories, and it has been constantly present in litterature ever since. Today it has become a symbol of societal and political issues. “Gräns” is a short story about trolls, humans, identity and right or wrong. Just like the title it has several cross-border aspects.  In this essay, a comparative investigation has been made between the short story "Gräns" from 2006 and its film adaptation of the same name from 2018. There have been comparisons between different medias and it is from a queer theoretical perspective. / Trollet har alltid varit en del av den mänskliga historian, människans uttryck och människans berättande. Det började som muntliga berättelser, sedan har det varit ständigt närvarande inom litteraturen och idag har det blivit en form av symbol för olika samhälleliga frågor. “Gräns” är en berättelse om troll, människor, identitet, rätt och fel. Precis som titeln har den ett flertal gränsöverskridande aspekter.  I den här uppsatsen har en jämförande undersökning mellan novellen “Gräns” från 2006 och dess filmatisering med samma namn från 2018 gjorts och jämförelser mellan de olika medierna görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv.

Ce mémoire met en lumière la notion de bretonnité dans Le Cheval d’orgueil, l’œuvre de Pierre Jakez Hélias, la dernière de la collection Terre Humaine parue chez Plon en 1975. La narration homodiégétique segmentée en huit chapitres retrace l’enfance de l’auteur et les faits marquants qui ont ponctué sa vie jusqu’à son entrée au lycée de Quimper, dans le pays bigouden au début du XXe siècle. Le but principal de cette étude est d’examiner les procédés narratifs dans le discours du narrateur et en quoi ces procédés sont pertinents pour décrire l’identité bretonne telle qu’elle l’était il y a un siècle et telle qu’elle l’est aujourd’hui encore. Pour atteindre cet objectif, nous observons le lien privilégié que le narrateur établit avec son lecteur au fil de la narration, basé sur la confiance mutuelle entre le premier qui veut faire passer un message et le second qui s’en réfère à la véracité des événements relatés. Nous remarquons aussi la pluralité des genres de cette œuvre que les chercheurs qualifient de témoignage ethnographique à l’aspect autobiographique mais que l’on peut également désigner comme récit de vie. Nous analysons, enfin, l’impact de l’introspection de l’auteur dans la narration et la valeur de la mémoire dans son récit. / This essay highlights the notion of “bretonnity” in Le Cheval d’orgueil, Pierre-Jakez Hélias’ work, which was the last of the Terres Humaines series published by Plon in 1975. The homodiegetic narration segmented in eight chapters traces the childhood of the author and the significant events that punctuated his life until he went to high school in Quimper, in the bigouden county in Brittany, at the beginning of the 20th century. The main aim of this study is to examine the narrative processes in the narrator’s speech and how these processes are relevant to describe Breton identity as it was a century ago and as it still is today. To meet this aim, we observe the privileged link that the author establishes with his reader throughout the narration, based on mutual trust between the author, who wants to convey a message, and the reader, who refers to the veracity of the events recounted in the text. We also note the plurality of genres in this work which researchers qualify as an ethnographic testimony with an autobiographical aspect, but which can also be designated as a life story. Finally, we analyse the impact of the author’s introspection in the narration and the value of memory in this story.

No description available.

Denna studie undersöker på vilket sätt elever i årskurs 3 förstår texter på bästa sätt. Utifrån mixade metoder i form av elevprov och observationer, syftar studien till att ta reda på om det är någon skillnad mellan att läsa en text själv, att lyssna på en uppläst text eller att göra båda samtidigt. Den syftar även till att utröna om det är någon skillnad i hur väl elever klarar av olika typer av frågor samt om tiden det tar att genomföra ett test har någon påverkan på provresultatet. Deltagarna i studien är 36 elever i årskurs 3 från tre olika skolor i Mellansverige. Studiens resultat visar att de bästa provresultaten uppnås när eleverna får texten uppläst samtidigt som de själva kan följa med i den skrivna texten. Dessutom identifieras skillnader i elevernas förståelse mellan L-frågor (lokalisera information) och Ti-frågor (att tolka och integrera information i texten) där majoriteten av eleverna uppnådde högre poäng på Ti-frågorna. Genom de observationer som gjorts under de sammanlagt nio provtillfällena, framträder ett mönster där de elever som är snabbt färdiga med att svara på frågorna har fått de högsta poängen. Resultaten från vår studie bidrar med intressant material för framtida forskning inom läsförståelse för elever i årskurs 3.